Olof I (Bitling) Gudrödsson

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung på Isle of Man, England 1103-1153

Noteringar:

"the dwarf"Familj med: Ingeborg Håkonsdotter (ca 1099-1126), dotter till jarlen Håkon Pålsson (1075-1126) på Orkneyöarna
Dottern Ragnhild (Ayla) Olofsdotter blev gift med Sumerled Mac Gillabride, som var kung på Isle of Man och Hebriderna 1153-1164.
(Källa: Regentlängd för Isle of Man)
Vigsel: efter 1115 3) Familj med Afreca av GALLOWAY (1099 - 1130)
Vigsel: omkring 1127 4)
Barn: Gudröd II OLOFSSON (1127 - 1187) Noteringar
Galloway är ett landskap i sydvästra delen av Skottland och gränsar till Isle of Mans nordligaste del. Kallas också för Olav 'the Dwarf (Dvärg)'.He took a wife named Affrica, daughter of Fergus of Galloway by whom he had issue Godred. He had also many concubines, by whom he had issue three sons, Reginald, Lagman and Harold, and manydaughters, one of whom was married to Sumerled, Lord of Argyll; and this was the cause of the ruin of the whole kingdom of the Isles, for he had issue by her four sons, Dugald, Reginald, Angus andOlave, of whom we shall speak more fully hereafter. (Källa: May Teistevoll)Kung Isle of Man och Hebriderna 1103-1153. (Källa: Regentlängd för Isle of Man)Olaf was killed in 1154 at Ramsey. Now, Chronicle says that his son Godred had, just before that, gone to Norway to King Inge; made himself his man and, next autumn, on his return, put in at Orkney,'and all the chiefs of the Isles, hearing that he had come, were delighted'. He was in fact a connection. Godred from there came to Man, and turned out his cousins who had killed his father Olaf;blinded two of them, killed the third this maintaining a connection with Orkney at that date I think in harmony with my general view of Olafþs connection with the family of the Saint. (Källa: FrancesCoakley)Olaf was brought up at the court of Henry I of England. (Källa: Frances Coakley)Källor
1) Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle of Man, England
2) Stewart Baldwin, England (webbplats)
3) Frances Coakley, England (epost)
4) Beräkning av Björn Espell, Frösön

Olof gift Afreca of Galloway cirka 1127. Afreca föddes cirka 1099 i Galloway, Skottland; dog cirka 1130 i Isle of Man, England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Gudröd IV Olofsson föddes cirka 1127 i Isle of Man, England; dog den 10 Nov 1187.

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung på Isle of Man och Hebriderna 1079-1095

Noteringar:

Gudröd I (Crovan) HARALDSSON
Yrke: Kung på Isle of Man och Hebriderna 1079-1095
Far: Harald (den svarte) GUDRÖDSSON (980 - 1040)
Mor: NN RAGNFREDSDOTTER (975 - 1030) Född: omkring 1030 Skottland, Hebriderna 1)
Död: omkring 1095 Skottland, Hebriderna, Islay 2)
Familj med Ragnhild Maria av NORGE (1047 - 1080)
Vigsel: omkring 1062 1)
Barn: Olof I (Bitling) GUDRÖDSSON (1080 - 1153) Noteringar
Gudröd gick i den norske kungen Harald 'Hårdrådes' tjänst och deltog i det berömda slaget vid Stamford Bridge den 25 september 1066. Engelsmännen besegrade norrmännen och Gudröd tog sin tillflykttill Isle of Man. Han insåg snart att öns försvar var svagt. Efter en tid for Gudröd till Norge, värvade en styrka på 600 man och bortåt 10 skepp, satte kurs mot öriket och erövrade det 1079. Gudrödvar en stor krigare och utvidgade sitt rike till att omfatta Hebriderna och till en tid även Dublin med omgivande landskap Leinster. (Källa: Jämten 1969, C.R. Carlsson)År 1098 drar Magnus 'Barfot' till Orkneyöarna, som de facto är ett oavhängigt jarladöme nu. Han lyckas infånga två bröder som heter Pål Jarl och Erland Jarl och skickar dem till Norge. I deras ställesätter han ett norskt regeringskollegium med sin åttaårige son Sigurd som toppfigur. På Hebriderna och Man härskar en hövding som heter Gudröd Crovan. Magnus 'Barfot' underlägger sig utan svårighetdennes rike. (Källa: Alf Henriksson)Från 1000-talets mitt känner man till de olika regenterna på Isle of Man genom en krönika kallad Chronicon Regum Manniae. I denna krönika nämns Godfred Crovan kallad 'kung Orry', som den förste blanden rad regenter. På Isle of Man finns en grav strax utanför Laxey, som kallas för 'kung Orres grav'. Själv begrovs kung Orre på ön Islay i Hebriderna. Godfred regerade från år 1079, då han vannslaget vid Skyhill (väster om Ramsey) över sina medtävlare om makten. Han fördrevs dock år 1093 av den norske kungen Magnus 'Barfot'. Efter Godfred var samtliga regenter av nordiskt ursprung och devar alla underställda Norges kung. Men i praktiken var de suveräna. Efter ett sjöslag år 1156 delades Söderöarna i två delar och Hebriderna bildade ett eget rike med Islay som centrum. (Källa:Statens historiska museum, Lars G. Holmblad)Kung Isle of Man och Hebriderna 1079-1095. (Källa: Regentlängd för Isle of Man)Birsay var en gång säte för för Orkneyjarlen. Kyrkan byggdes av jarlen Torfinn den mäktige (död år 1065) efter sin återkomst från en pilgrimsresa till Rom. Han styrde ett rike som omfattade niojarldömen i Skottland, Hebriderna, Isle of Man samt även stora delar av Irland. Efter hans död rasade väldet samman, Isle of Man och Hebriderna blev egna stater. (Källa: Nordisk Vikingaguide 1995,Lars G. Holmblad)Källor
1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
2) Stewart Baldwin, England (webbplats)

Gudröd gift Ragnhild Maria av Norge cirka 1062. Ragnhild (dotter till Harald III "Hårdråde" Sigurdsson och Ellisif (Elizabeth) av Kiev) föddes cirka 1047 i Norge; dog efter 1080 i Isle of Man, England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Drottning på Isle of Man, England

Noteringar:

Osäker relation till modern Elisabeth av Kiev. Ragnhild Maria kan också vara en frillodotter till Harald Hårdråde, se nedan.
(Björn Espell)Gudrød Crovan var trolig født omkring 1030. Han ektet Ragnhild, ei uekte datter av Harald Hardråde og ei ukjent. Ragnhild var trolig født onkring 1047, og ekteskapet ingått omkring 1062. Sålangt megbekjet hadde de bare 2 sønner, Harald og Lagmann. Harald arvet Dublinn, mens Lagmann, som døde i 1097, arvet Isle of Man. Harald ble enekonge over både Dublin og Man etter sin brors død, kjent somHarald II og far til Olaf the Dwarf somble født i 1097 i Dublin.
(Källa: Tom Björnstad, Norge)

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: kung på Isle of Man

Noteringar:

P.A. Munch antog att Harald I Godredsson Svarte av Islay, kung på Söderöarna ca 1035-1040, var son till kung Godred Haraldsson. Munchþs teori är också att Harald I Svarte var fader till GodredCrovan, som var kung på Man och Hebriderna 1079-1095. (Källa: G.V.C Young, 1986)Alexander Bugge hävdar att kungarna på Man stammar från Ragnfred Eriksson, och det syns som om en dotter till Ragnfred blev gift med Harald I Svarte av Islay. Det är troligt, eftersom Ragnfred drogvästöver till Orkneyöarna och kunde ha gift bort sin dotter till Harald I Svarte och därmed grundlagt en dynasti med kungligt norskt blod. (Källa: G.V.C Young, 1986)Harald 'the Black' kan också vara son till Ivar 'the old', som var son till kungen av Dublin och York, Olaf 'Cuaran', som i sin tur var son till Sitric, död 927. (Källa: Stewart Baldwin)Källor
1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
2) Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle of Man, England

Harald + Rangfredsdotter. (dotter till Ragnfred av Norge) föddes cirka 975 i Norge; dog efter 1030 i Isle of Man, England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Alexander Bugge hävdar att kungarna på Man stammar från Ragnfred Eriksson, och det syns som om en dotter till Ragnfred blev gift med Harald I Svarte av Islay. (Källa: G.V.C Young, 1986)

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung i Norge 1046-1066

Noteringar:

Slutför samlingen och kristnandet av Norge. 1050.
Grundlägger enligt sagan Oslo och bygger en kyrka och kungsgård i staden. Grundläggandet är ett led i kungens försök att säkra kontrollen i Viken och på Opplandene, och staden utgör samtidigt enutgångspunkt för hans krigståg till Danmark. 1066.
Med en stor flotta angriper han England från den engelska nordöst- kusten, men faller i ett slag vid Stamford Bridge nära York. Hans söner den 18-årige Magnus II Haraldsson och den ca två år yngreOlav III Haraldsson "Kyrre", ärver Norge. Källa: Rosborn-Schimanski. Deltog med sin halvbror Olav den helige i slaget vid Stiklastad 1030, och for efter nederlaget där till Holmgård och Bysans, var som officer i den kejserliga livvakten med i flera strider bland annatpå Sicilien.Efter 1043 återvände han till Norden med stora rikedomar, gästade svenske kungen i Sigtuna och kom till Norge och delade med sig av sin rikedom till kung Magnus och blev ensam kung 1047efter Magnus död.Efter stider med danske kungen Sven
Estridsson, som var norsk tronpretendent blev det en uppgörelse där Harald erkändes som kung i Norge. Ett visst övervälde utövades på Island. Inrikes hävdade han kungamakten mot aristokratin ochlokala myndigheter, kyrkligt motarbetade han inflytandet från ärkebiskopen i Hamburg och lät viga sina biskopar i England och Normandie. Efter Edvard Bekännarens död drog Harald på krigståg tillEngland och stupade där i slaget mot Harald Godvinson vid
Stanfordbridge.

Död:
Stamford Bridge, England Stupade i slaget mot Harald Godvinson vid Stanfordbridge.

Harald + Ellisif (Elizabeth) av Kiev. Ellisif (dotter till Jaroslav I (den vise) Kiev och Ingegerd (Irina) Olofsdotter) föddes cirka 1032 i Kiev, Ukraina; dog efter 1070 i Danmark. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Jaroslavna, Ellisif (Elizabeth) var gift första gången med Harald 'Hårdråde' och efter hans död år 1066 blev hon gift med danske kungen Sven Estridsen i dennes tredje äktenskap. Elisabeth gifte sig med alla tiders största norska viking, Harald Hårdråde, gammal vapenbroder till Jaroslav. En vårdag år 1045 seglade de nygifta från Aldeigjuborg vid Ladoga till Sigtuna medskeppen nedlastade av guld och andra dyrbarheter som Harald hade samlat under sina år i den bysantinske kejsarens tjänst. Sedan dröjde det inte länge förrän Harald hade manövrerat sig upp på dennorska tronen. (Källa: Rune Edberg, arkeolog och journalist, gm Patric Hadenius)
--------------------------------------------------------------------------------
Källor
1) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
2) Björn Espell
3) Tom Björnstad, Norge (webbplats)

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Medkung i Norge

Noteringar:

Om man följer Heimskringla drog Gunnhild 'kongemor' och hennes söner med Eirik 'Blodyx' (däribland Ragnfred och Godred) väst över havet, först till Orkneyöarna, efter slaget vid Limfjord cirka 976.(Källa: G.V.C Young, 1986)Alexander Bugge hävdar att kungarna på Man stammar från Ragnfred Eriksson, och det syns som om en dotter till Ragnfred blev gift med Harald I Svarte av Islay. (Källa: G.V.C Young, 1986)Erik 'Blodyx' stupade år 954 i ett slag vid Westmoreland, och därmed är det slut på det nordiska kungariket York, England. Med sin gemål Gunhild som är dotter till Gorm 'den gamle' efterlämnar han emellertid många söner, och dessa finner en fristad hos sin morbror Harald 'Blåtand', vilken rentav adopterar den äldste av pojkarna. Från baser i Danmark gör de upprepade raider mot Norge, där de hemsöker Håkon 'Adalsteinsfostre' på hans gård Birkestrond på ön Frei i Nordmöre och slutligen besegrar honom i ett slag på kungsgården Fitjar på ön Stordön utanför Hordaland. Han hinner klyva skallen på en dansk hövding med sitt svärd Kvarnbit innan han själv måste bita i gräset. Erikssönerna - eller Gunhildssönerna, som Snorre har för vana att kalla dem - överumplar och innebränner även ladejarlen Sigurd på hans gård Skatval, och därmed också Nordnorge i deras händer. Vidare populära är de inte, ty bönderna dödar snart två av dem i samband med olika övergrepp, men de återstående tre lyckas bryta allt motstånd och gör sig till herrar även i Viken. Tongivande bland bröderna är tydligtvis den äldste, som heter Harald med tillnamnet 'Gråfell.
(Källa: En nordisk kronologi sid 64-65, Alf Henriksson)
Källor
1) Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle of Man, England
2) Ända från Vendelkråka, Alf Henriksson

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Småkung i Ringerike, Norge

Noteringar:

Familj med Asta GUDBRANDSDOTTER (978 - 1045)
Vigsel: omkring 995 3)
Barn:
Ingrid SIGURDSDOTTER (1015 - 1050)
Harald (Hårdråde) av NORGE (1015 - 1066)
Man vet inte om vikingarna kan ha känt till kompassen. Först omkring år 1300 dyker den upp inom historiebeskrivningen. Ett gåtfullt navigationsinstrument, en 'solsten', finns emellertid omtalat inågra sagor. En av dem berättar, att kung Olav 'den helige' och hövdingen Sigurd 'Syr' var ombord på ett skepp och vädret var tjockt och det snöade starkt. (Sigurd var styvfader till Olav 'denhelige'). Kung Olav lät se efter om himlen var helt molntäckt. Då bad han Sigurd säga sig, vart solen var kommen, och denne sade honom det, och då lät kungen taga fram solstenen och höll upp den ochsåg var det strålade från stenen. Han slöt därav, att det var som Sigurd hade sagt. Det var ett märkligt instrument Sigurd var i besittning av, men om solstenen varit en primitiv kompass, t.ex. ettstycke magnetisk järnsten flytande på ett stycke trä i vatten, och Sigurd ungefärligen vetat klockslaget, hade det inte varit svårt för honom att säga var solen stod. Hur det kunnat stråla frånstenen är en annan fråga, antagligen har sagoberättaren velat förse den med speciellt mystiska egenskaper för att göra historien bättre.
(Källa: Vikingen, Nordbok 1975)Sigurd var den siste småkongen i Norge. Han var konge på Opplandene, hadde gårdsbruk på Ringerike og bodde etter et gammelt sagn på gården Bønsnes. Han skildres som en fredsommelig mann som bestlikte å stelle på gården. Derfor fikk ha navnet 'Syr', dvs. so eller purke. Forøvrig var han forstandig, sindig og måteholden. Han hjalp sin stesønn Olav den Hellige til å vinne overherredømmet etterslaget ved Nesjar.
(Källa: Tore Nygaard, Linköping)Sigurd 'Syr', (d.v.s. svin), född cirka 960, död cirka år 1018, småkung i Ringerike, sonson av Harald 'Hårfagers' son Sigurd 'Rise', styvfar till Olav Haraldsson och far till Harald 'Hårdråde'.Sigurd var den siste småkungen i Norge. Han var kung på Opplandene, hade gårdsbruk på Ringerike och bodde efter en gammal sägen på gården Bönsnes. Han skildras som en fridsam man, som bäst tyckte omatt vara på gården. Därför fikk ha navnet 'Syr', d.v.s. so eller purke. Förövrigt var han förståndig, sinnlig och måttfull. Han hjälpte sin styvson Olav 'den helige' att vinna herradömet efter slagetvid Nesjar.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)Av Hårfagreætten var også småkongen Sigurd (Halfdansson) Syr (965/970-1018) vel 100 år senere. Han fikk tilnavnet Syr - gris - fordi han gikk og stelte med jordene sine på Stein - noe som var uvanligi de tider - framfor å bli en virkelig konge. Han giftet seg med dronning Aasta Gudbrandsdotter, enken etter Harald Grenske (han var sønn til Halfdan Grå og sønnesønn til Sigurd Rise, hvis far varHarald Hårfagre). Harald var far til Olav, men han døde før Olav ble født. Gjennom ekteskapet med Aasta ble Sigurd Syr stefar til Olav, den senere kjente St. Olav og far til Harald Hardråde.
(Källa: De fire konger, Per Mandt, Norge)

--------------------------------------------------------------------------------
Källor
1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
2) Erling Dolenius, Frösön
3) Tore Nygaard, Linköping

Födelse:
Oppland, Hadaflyke

Död:
Buskerud, Hole, Stein

Sigurd + Asta Gudbrandsdotter. Asta föddes cirka 978 i Norge; dog cirka 1045 i Norge. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: drottning i Norge

Noteringar:

Familj med: Harald (Grenske) GUDRÖDSSON (956 - 995), medkung i Vestfold,
Norge 967-995.
Barn:
Olov (den helige) HARALDSSON (995 - 1030)
Vigsel: omkring 994 1)
Familj med Sigurd (Syr) HALVDANSSON (970 - 1018)
Vigsel: omkring 995 3)
Barn:
Ingrid SIGURDSDOTTER (1015 - 1050)
Harald (Hårdråde) av NORGE (1015 - 1066) Efter maken, kung Harald 'Grenske' Gudrödssons död, reste Asta hem till sin fader i Opplandene och födde sonen Olav 'den helige' år 995. Hon äktade sedan kung Sigurd 'Syr' i Ringerike, som ocksåhörde till Harald 'Hårfagers' ätt. Med honom hade hon sonen Harald 'Hårdråde'. Åsta blev döpt cirka år 998 och levde mellan cirka år 970 och 1020.
(Källa: Tom Björnstad och Kjell Høyer, Norge)Sonen Olav 'den helige' har sannolikt fått sitt namn efter vikingahövdingen Olav Geirstadalv.
(Källa: Boken 'Olav, viking och helgon', Morten Myklebust 1997)Hade en syster Torny, som blev mor till Halvard 'den Helige', en annan syster var Isrid, mormor till Steigar-Tore.
(Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)Åsta Gudbrandsdatter, mor til Olav den hellige i sitt første ekteskap (med Harald Grenske), mor til Harald Hardråde i sitt annet ekteskap (med Sigurd Syr). Født ca. 970. Død ca. 1020. Åsta ble døptca. 998. Hun fikk besøk av Olav den Hellige i 1015 og etter Sigurds død i 1018.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)Året før dette (Harald Grenskes død i Svitjod) var det jomsviking-slaget i Hjørungavåg sto. Rane hadde blitt igjen ved skipene mens Harald gikk opp i landet, han hadde styringen over den del av hærensom var igjen der. Da de nå fikk høre at Harald var tatt av dage, skyndte de seg av sted så fort de kunne, tilbake til Norge og fortalte det som hadde hendt. Rane kom til Åsta og sa henne hvordan althadde gått for seg på ferden, og hva ærend Harald hadde hatt hos dronning Sigrid. Åsta reiste til far sin på Opplandene med en gang hun hadde fått høre det Rane hadde å fortelle, og faren tok godtimot henne; men begge to var svært harme over det giftermålet som hadde vært påtenkt i Svitjod, og over at Harald hadde ment å gå fra henne. Åsta Gudbrandsdatter fikk en gutt den sommeren; gutten blekalt Olav da de øste vann over ham. Det var Rane som øste vann over ham. Gutten vokste opp der hos Gudbrand og Åsta sin mor. Samme vinter dro kong Olav opp på Ringerike og kristnet der. ÅstaGudbrandsdatter giftet seg snart igjen etter Harald Grenskes død, med en mann som het Sigurd Syr (sugge); han var konge på Ringerike. Sigurd var sønn til Halvdan, og han var sønn til Sigurd Rise,sønn til Harald Hårfagre. Olav, sønn til Åsta og Harald Grenske, var der hos henne, han vokste opp i ungdommen hos stefaren Sigurd Syr. Og da kong Olav Trygvesson kom til Ringerike for å bykristendom, lot de seg døpe, Sigurd Syr og hans kone Åsta, og Olav, sønn hennes. Da sto Olav Trygvesson fadder for Olav Haraldsson, som var tre år den gang. Kong Olav dro vest i Viken igjen og bleder om vinteren. Det var tredje året han var konge i Norge.
(Källa: Olov Tryggvessons saga)Om høsten dro kong Olav Digre opp i landet til mågen, kong Sigurd, han kom der en dag tidlig på dagen. Da kong Olav kom nær gården, løp tjenesteguttene opp til gården og inn i stua. Åsta, mor tilkong Olav, satt der inne sammen med noen andre kvinner. Guttene fortalte henne at kong Olav kom, og at nå kunne de snart vente ham der. Åsta sto opp straks, hun ropte på både karer og kvinnfolk, ogsa de skulle stelle i stand alt på best mulige måte. Hun lot fire kvinner ta fram stuebunaden og skyndte seg og kle med tepper og legge åklær på benkene; to karer bar halm på gulvet, to satte framskjenkebordet og den store ølbollen, to tok fram bordet, to satte inn maten, to sendte hun ut av gården, to bar inn ølet, og alle de andre, kvinner som karer, gikk ut på tunet. De to hun sendte ut,gikk til kong Sigurd der han var, og hadde med til ham kongeklærne hans og hesten med forgyld sal og bissel som var innlagt med emalje og helt forgylt. Fire mann sendte hun til fire kanter i bygda ogba til seg alle stormenn, de skulle komme i gjestebud til henne for hun holdt velkomstøl for sønnen sin. Alle andre som var til stede, lot hun kle seg i de beste klærne sine, og hun lånte klær tildem som ikke hadde selv. Kong Sigurd Syr sto ute på åkeren da sendemennene kom til ham og fortalte hva som var på ferde, og om alt det Åsta holdt på med hjemme på gården. Han hadde mange folk der,noen skar kornet, noen bandt og noen kjørte det hjem; noen la det i stakker eller laer. Kongen gikk til og fra sammen med to mann, han var snart på åkeren og snart der de lesset av kornet. Det erfortalt at han var kledd slik: han hadde blå kjortel og blå hoser og sko som var snørt oppover leggen, grå kappe og grå brei hatt og hodelin (url) omkring ansiktet, han hadde en stav i hånden, medforgylt sølvholk og en sølvring i oventil. De sier ellers om Sigurd Syrs måte å være på, at han var svær til å arbeide og tok seg mye av stellet med gård og gods; han styrte gårdsdriften selv. Hanvar ikke noen praktsyk mann, og var nokså fåtalende; han var den klokeste mann av alle som var i Norge dengang, og den rikeste på løsøre, han var fredsommelig og føyelig. Åsta, hans kone, var raus ogstorlynt. De hadde disse barna: Guttorm, han var eldst, så Gunnhild, Halvdan, Ingerid og Harald.
(Källa: Heimskringla, Olov 'den heliges' saga)Källor
1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
2) Kjell Høyer, Norge (webbplats)
3) Tore Nygaard, Linköping

Födelse:
Oppland, Gudbrandsdalen

Död:
Buskerud, Hole, Stein

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Furste i Novgorod (Holmgård) och Kiev (Konugård)

Noteringar:

Jaroslav i Novogorod slutar år 1014 att betala tribut till sin far Vladimir. År 1015 kallar han till sig varjager och fadern Vladimir dör samma år. Mellan åren 1016 och 1019 är det krig mellanJaroslav och hans bror Svjatopolk; Jaroslav segrar slutligen med hjälp av varjager. År 1019 äktar han Olof Skötkonungs dotter Ingegerd. Jaroslav får år 1024 hjälp av varjaghövdingen Håkon 'den fagra'mot sin bror Mstislav, men besegras. År 1026 blir det fred mellan Jaroslav och Mstislav, riket delas längs Dnepr. Brodern Mstislav dör år 1036 och Jaroslav blir ensam härskare i Rus. Han kristnadestora delar av sitt rike och lät utarbeta Rysslands första lagsamling 'Pravda'. Deres döttrar blev gifta med kungarna Harald 'Hårdråde' av Norge, Andreas I av Ungern och Henrik I av Frankrike. Densistnämnde blev stamfader för alla franska kungar. (Källor: Mats G. Larsson, Kjell Høyer, Norge och Bra Böcker)
Storfyrste. Født ca. 988. Død 20.02.1054 i Vyshorod. Jaroslav var storfyrste av Novgorod og Kiev fra 1019 og enehersker over hele Russland fra 1036.Sønnene til Jaroslav og hans hustru Ingegjerd blestamfedre til ulike grener av den russiske storfyrsteslekten. En av disse ble det første tsarhuset, dette døde ut i 1598. Deres døtre ble gift med kongene Harald Hardråde av Norge, Andreas I avUngarn og Henrik I av Frankrike. Den sistnevnte ble stamfar for alle senere franske konger. Jaroslav 1, 978-1054, storfyrste i Kijev; sønn av Vladimir den store. Ektet Olof Skötkonungs datterIngegerd; deres datter, Ellisiv, ble gift med Harald Hardråde. La under seg en stor del av Russland. Utarbeidet kirkelover og Russlands første lovsamling. (Källa: Kjell Høyer, Norge)Väringar (på ryska varjager) kallades nordiska krigare som under vikingatid och tidig medeltid tog tjänst som legosoldater i den bysantinske kejsarens livvakt. De var samtidigt ungefär 500 tillantalet och ryktbara för tapperhet och trohet mot sin herre. Efter normandernas erövring av England vid 1000-talets mitt ersattes de nordiska soldaterna successivt av anglosaxiska. (Källa: Bra Böcker)Källor
1) Bra Böckers Lexikon
2) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
3) Vikingar i österled, Mats G Larsson
4) Tom Björnstad, Norge (webbplats)

Jaroslav + Ingegerd (Irina) Olofsdotter. Ingegerd (dotter till Olof (Skötkonung) Eriksson och Estrid av Micklenburg) föddes cirka 1000 i Husaby, Västergötland; dog den 10 Feb 1050 i Kiev, Ukraina. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Drottning i Kiev (Konugård), Ukraina, (Livland), Ryssland

Noteringar:

Sveriges första helgon, kallas "heliga Anna av Novgorod" (av Sverige?)Ingegerd, död 1050-02-10 i Vyhorod vid Kiev. Dotter till Olof 'Skötkonung' och obotritiskan Estrid. Ingegerd ägde en stor gård på Ulleråker i Simtuna och syns redan år 1017 ha varit myndig och levtför sig själv. Kanske var hon änka eller hade hon fått flera egendomar efter sin mor, som då kanske var död. Hon skulle ha blivit gift med Olav 'den helige', men det var hennes far emot ochgiftermålet kom inte till stånd. Uppgifterna och Ingegerds börd och äktenskap förekommer tidigast hos Adam av Bremen på 1070-talet. Yngre och motstridiga deltaljer förekommer i de isländska sagornaom hennes förlovning med Olav 'den helige', som fick nöja sig med hennes halvsyster Astrid. Den isländska dateringen av Ingegerds giftermål till år 1019 styrks av den ryska Nestorkrönikans uppgift omatt Jaroslavs äldste son blev född år 1020. En isländsk saga beskriver hur hon under strider i Ryssland blev tillfångatagen av den norske kungasläktingen Eymund Ringsson, som var i tjänst hos enfientlig bror till Jaroslav och om hur hennes fångenskap blev utnyttjad till att påtvinga Jaroslav fredsvillkor. Det finns också isländska uppgifter om att Olav 'den helige' och hans Magnus 'dengode' år 1029 för en tid tog sin tillflykt till Ingegerd och Jaroslav då de hade blivit landsflyktiga.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)
Våren efter kom det sändemän till Svitjod från kung Jaroslav öster i Holmgård; de kom och ville ha uppfyllt avtalen från sommaren då kung Olov 'Skötkonung' hade lovat att gifta sin dotter Ingegerdmed kung Jaroslav. Kung Olov talade med Ingegerd om saken och sa att han ville att hon skulle gifta sig med kung Jaroslav. Hon svarade: 'om jag skall gifta mig med kung Jaroslav då vill ja haAldeigjeborg och det jarlsrike, som hör till borgen i brudgåva'. Sändemännen gick med på det på sin kungs vägnar. Nestorkrönikan nämner inte Ingegerds namn, men uppger att Jaroslavs hustru dog år1050.
(Källa: Heimskringla, Olov 'den heliges' saga)Sju söner och tre döttrar är kända från Jaroslavs och Ingegerds äktenskap. Sönerna hette Ilja, Vladimir, Izjaslav, Svjatoslav, Vsevolod, Igor och Vjatjeslav. Döttrarnas namn var Elisabet, Anastasiaoch Anna. Ilja dog som spädbarn, och Vladimir blev mest känd för att han år 1043 ledde en misslyckad attack på Konstantinopel. Men han kom trots allt ifrån äventyret med livet i behåll och sattes avsin far in som furste i Novgorod. Också de övriga sönerna fick furstendömen efter sin far, och denne förmanade dem på dödsbädden strängt att hålla sams. De råkade emellertid så gott som omedelbart ikrig med varandra.
(Källa: Rune Edberg, arkeolog och journalist, gm Patric Hadenius)
--------------------------------------------------------------------------------
Källor
1) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
2) Kjell Høyer, Norge (webbplats)
3) Tom Björnstad, Norge (webbplats)