Dordi Ingelsdotter

Dordi gift Anders Andersson den 12 Apr 1773 i Junsele, Ångermanland. Anders (son till Anders Olofsson och Gertrud Jakobsdotter) föddes den 2 Sep 1744 i Eden, Junsele; dog den 30 Okt 1818 i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Gertrud Andersdotter föddes den 13 Jan 1774 i Mo, Junsele; dog den 28 Nov 1850 i Krånge, Junsele.
2. Ingel Andersson föddes den 26 Dec 1776 i Mo, Junsele; dog den 23 Maj 1841 i Vallen (Junselevallen), Junsele.
3. Anders Andersson föddes den 20 Apr 1783 i Mo, Junsele; dog den 20 Feb 1844 i Mo, Junsele.
4. Susanna Andersdotter föddes den 10 Apr 1785 i Mo, Junsele; dog den 13 Jul 1864 i Ön, Bodum.
5. Josef Andersson föddes den 22 Mar 1790 i Mo, Junsele; dog den 1 Jan 1824 i Vallen (Junselevallen), Junsele.
6. Katarina Andersdotter föddes den 14 Mar 1793 i Mo, Junsele; dog den 11 Aug 1873 i Långvattnet, Junsele.

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: nämdeman

Noteringar:

Död:
svullnad, bröstvärk
53 år

Ingel gift Karin Josefsdotter den 15 Maj 1749. Karin (dotter till Josef Grelsson och Dordi Johansdotter) föddes den 26 Jul 1711 i Mo, Junsele; dog Feb 1786 i Mo, Junsele; begravdes den 19 Feb 1786 i Junsele, Ångermanland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Rune Blomström-Joseph Grelsons tredje barn: Karin Johansdotter, 1711-1786, gift med drängen Per Olofsson i Mo 2. Karin fick i morgongåva hela 90 Daler kmt. Per dog året därpå och 9 mån. efter faderns död fick Karindottern Kerstin år 1748, som dog efter 11 dagKarin omgift med nämndeman Ingel Bertilson i Mo år 1749 och de fingo åtta barn. Ingel kom från Tåsjö, kan vara släkt med Bertil Andersson, Wallen, flyttar till Tåsjö.

Död:
av ålder och svullnad

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde i Jansjö, Fjällsjö, båtsman, nämndeman

Noteringar:

Han torde ha upplevt något av sekelskiftets svåraste årtionden, delsgenom missväxt, dels genom Karl XII's långa krig, som nästan höll på att ödelägga byn. Bertil blev antagen till båtsman den 14/4 1716 (c:a 40 år gammal). Blev genom lottning uttagen till båtsmanstjänsten. Han fick båtsmansnamnet Lustig. Samma år delas Norrlands tidigare två kompanier i fyra.
* 1:a Norrlands första dels båtsmanskompani (kustsocknar och städer i Gästrikland och södra Hälsingland)
* 1:a Norrlands andra dels båtsmanskompani (kustsocknar och städer i norra Hälsingland och hela Medelpad)
* 2:a Norrlands första dels båtsmanskompani (södra Ångermanland)
* 2:a Norrlands andra dels båtsmanskompani (norra Ångermanland)Bertil torde väl ha hamnat i "* 2:a Norrlands andra dels båtsmanskompani(norra Ångermanland)" vilket stod under befäl av löjtnant Springer och bestod av 248 man och beräknades ha fyra marschdagarplus en vilodagextra. Efter besiktning fortsatte kompaniet till Uppland (13/4 ?, hur passardetta in med det angivna antagnings-datumet 13/4 för Bertil?). Manskapet hemförlovades i september. De sjuka transporterades sjövägentill sina rotar. Hela 506 man skickades med krejaren Bartholomeus (mindre lastfartyg) under befäl av kapten Wrångh. En farsotutbröt vilken blev katastrofal bland de hårt packade manskapet. Resan varade i 32 dagar och totalt avled 101 man. För norrlands andra kompani fick denna uppfordranmånga avgångar. Totalt dog 210 man iandra kompaniet vilket utgjorde 30%, en
mycket hög avgång. 97 st hade dött under sjöexpeditionen.Under 1717 inför det norska fälttåget omorganiserades båtsmanshållet.Alla båtsmän organiserades i 7 sjöregementen varav 3 organiserades som infanteritrupp. De norrländska båtsmännen kom att tillhöraden senarekategorin som slogs ihop till ett regemente, Västernorrlands Änterkarlsregemente. Chef var amiralen Erik Didrik Taube. Dessa båtsmänskulle nu utrustas, beväpnas och övas som fotfolk. Denorrländska båtsmankompanierna bildade var sin bataljon om högst 712 man.Bataljonerna indelades i två fotkompanier vilka motsvarade halva båtsmankompanierna, 356 man. Fick avsked år 1718.
Bertil var även nämndeman liksom sin far.Källa: Roland Forssén/"Fjällsjö byar och gårdar" av Agneta Olofsson samt "Jansjö, 450år" av Per Persson

Bertil gift Malin Andersdotter 1711. Malin (dotter till Anders Olofsson och Kerstin Ingelsdotter) föddes 1686 i Vallen (Junselevallen), Junsele; dog den 7 Maj 1749 i Jansjö, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde

Noteringar:

JOSEPH GRELSON nr.3. (av Rune Blomström)
Finns i längderna 1674-1718Joseph Grelson nr.3 lever under den besvärliga 40-åriga perioden, då Junsele kyrkoböcker saknas, men finns med i andra handlingar som hemmansägare och tiondevärderare åren 1700-18. Men året därpåstår änkan Dordi Johansdr. för gården och behåller den i sin ägo till 1726, då hon överlämnar ansvaret till äldste sonen Grels Josephson, som blivit gammal nog att fortsätta skötseln. Änkan Dordihade en syster, som flyttat till Eds församling längre ned mot Sollefteå och om det inte finns så mycket att berätta om Joseph nr.3 på grund av hans korta levnad, så finns det desto mer om derasnärmaste och samtida anhöriga.De efterlämnade tre barn, som bilda nya släktgrenar:
- Grels Josephson nr. 3, f. 1704- död 1710 i Mo, övert. gården, se följ.
- Johan " 1707 " 1755 " i vattusjuka
- Karin Josephsdotter 1711 " 1786 " av ålder och svullnad

Födelse:
1670 enligt Johnsson genealogy, http://www.jip.se/geneal.html

Död:
Mo nr 5

Josef + Dordi Johansdotter. Dordi (dotter till Johan Persson) föddes 1670 i Junsele, Ångermanland; dog den 19 Feb 1757 i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde, Nämndeman i Fjällsjö, Jansjö

Per gift Elisabet Bertilsdotter 1679. Elisabet (dotter till Bertil Ingelsson och Kerstin Johansdotter) föddes cirka 1650 i Sel, Ramsele; dog 1724 i Jansjö, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Anders + Kerstin Ingelsdotter. Kerstin (dotter till Ingel Abrahamsson och Karin Persdotter) föddes 1653 i Backe, Fjällsjö; dog 1743 i Vallen (Junselevallen), Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Tolvman, dvs. nämndeman

Noteringar:

GRELS JOSEPHSON Nr. 2 (av Rune Blomström)
(förekommer i längderna 1670-1712) blev utsedd. till "Tolfman" för Junsele med ett bomärke i form av tre trianglar, som mötas i spetsarna. Som framgår av föregående sida hade Grels flera bröder. Abrahams andel i arvet utlöstets avsyskonen 1682. Året före figurerar han i en mycket invecklad fastighetsaffär, där en Hustru Märtha Erichsdotter i Eden drar fallet inför rätten och protesterar mot Abraham Josephsons köp av 5 Seljord i Mo och som hon på sina barns vägnar söker få köpet att gå tillbaka. Både Märtha och Abraham kan uppvisa div. handlingar-men i Märthas papper finns sådana förbehåll i köpet, att nämnden gerhenne rätt.Grels däremot tager hand om fädernegården och förekommer även han i ett märkligt tingsprotokoll. På nyårsnatten 1698 förövade änkehustrun Ingrid 0lofsdotter från Krånge, på andra sidan av den frusnaÅngermanälven, stölden av en gumse i Grels fähus i Mo och den här historien förekommer i ett av mina radioprogram och lyder så här:
-"och jag har ju tidigare nämnt att det funnits svåra kvinnoöden i Junsele under äldre tid och här skall jag försöka berätta om ett av dem:Fårstölder i Mo 1698
Vintermörkret låg tungt över byarna nyårsnatten 1698-99 och dolde helt den mörkklädde gestalten, som försiktigt spanade åt alla håll och med återhållen andning av rädsla för lättsövda hundar, trevadesig fram mot ladugårdsväggen på Grels Josephsons gård i Mo. Fötterna sattes mjukt i snön och hukande försvann gestalten in genom den låga dörren, som försiktigt åter stängdes. I det svaga ljuset frånfönstret blänkte det till av ett knivstål i några snabba hugg, köttet styckades och sveptes in i fårskinnet, bördan slängdes upp på axeln och med snabba steg tog skepnaden skydd av bodar och härbrenoch försvann i mörkret, ner mot den frusna älven.
Så blev det morgon, den första på det nya året 1699 och Grels Josephson i Mo steg ut på gårdsplanen, sträckte på sig och gäspade och ställde stegen mot ladugården för att se till djuren. Men redanvid dörren anade han oråd, då han såg blodspåren i snön och väl inne såg han till sin häpnad att själva gumsen var borta "va' ända in i helskotta, hocken ha tege sjålva gam-gumsen?"När Grels hämtat sig något från chocken, gick han raka vägen till grannarna Erich Pålson Trygg och Michel Erichson och anmodade dem att följa honom i sökandet efter tjuven och samtidigt tjänstgörasom vittnen. Sagt och gjort, de klädde sig varmt, drogo ner pälsmössorna över öronen, satte näsan ned mot backen och så började jakten på den har tjuvstrykern, nu skulle han få den fanþen! Det varingen större konst att följa spåren i snön man behövde inte ens vara jägare för att se vart de bar ner mot älvbrinken, ut på den frusna älven och upp mot strandslänterna på andra sidan mot Krångeoch där slutade de utanför en gammal stugdörr. Men vad i all världen, av alla kåkar i Junsele, så inte hade de väntat sig det här! De tre kumpanerna glodde på varandra men spåren ledde ju faktiskt hit, så det fanns inget annat att göra än attbanka hårt på den gistna dörren! De fingo bulta flera gånger och de stampade och de svoro långa eder innan dörren sakta svängde upp på gnällande gångjärn och i skumrasket innanför skymtade en gumma,Hustru Ingrid kallad, och hon niger för de breda gubbarna. Lite besvikna kanske, för de ha ju hela tiden varit inställda på att få tampas med en karl.Men här skall det bli husesyn, så gubbarna började vända upp och ned på allt, som fanns i den trånga stugan medan gumman nekade och tjattrade hela tiden om oskuld och oförskämdheter.Men si, när man hade undersökt allt, ja då låter det så här ordagrant i tingsprotokollet:
-"Vi rannsakade Ingrids stuga intill dess vi funno att Hustru Ingrid slaktat fåret, snott köttet in uti skinnet och det gömt op uti Skorstens Muren eller pipan, det hon där satt käppar under,hvarifran det nedertogs, då hustru Ingrid måste tillstå sitt brott och skinnet med köttet sattes till Erich Eliason i Moo tills vidare!" Tills vidare ja, för det måste ju bli anmälan och rättegång om saken och Grels tog grannarna och även Ingrids bror med sig som vittnen till tinget och krävde ersättning och plikt efter lag, menrätten var ganska mild i sin bedömning och deras utlåtande lyder:
-"Hustru Ingrid är visserligen stämd men står intet till svars ty av ortsbor berättas, att hon är så fruktansvart fattig att hon intet ens äger kläder på kroppen att bevara sig med för vintern ochkölden. Hon stal för att överleva ooh straffad blev hon men slapp spöstraff och fästning.Hon dömdes att plikta 9 mkr. S-mynt samt till Grels utgiva 3 Daler kmt., var hon nu skulle taga de pengarna ifrån?Grels behöll skinnet och köttet, men så har efteråt tycker man, att Ingrid åtminstone fått behålla köttet. Grels var valförsedd och saknade ingenting men ibland måste lagen ha sin gång. Detta var också häxprocessernas och rättegångarnas tidevarv framför allt annat. Inte nog med att krigen skapade olyckor, svält och allmän misär religiös hysteri med fanatiska helvetes-predikandepräster skapade en masspsykos bland människorna, som drev grannar och släktingar att angiva varandra för häxeri, Blåkullafärder, barnarov och trolldom i största allmänhet. Ingen gick säker, hustrurkunde angivas av de egna makarna och mutade gossar och flickor ställdes vid kyrkdörren för att peka ut skyldiga besökare. Ångermanland blev oerhårt svårt anfäktat av denna religiösa pest, somresulterade i massavrättningar. I Sollefteå dömdes 6 kvinnor till halshuggning, 17 till spöslitning eller gatlopp. I Härnösand mister 40 personer livet och i Torsåker kommenderas befolkningen ut till"Häxberget", för att se hur ett 70- tal "trollpackor" avrättas i stupstocken. Kyrkans makt var oerhörd, annars skulle inte prästerskapet kunnat få fortsätta efter denna vidriga massaker.En annan märklig notering förekommer den 5 okt. 1700, då Grels upplåter hemmanet till sonen Jöns? Här måste det ha skett en felskrivning av tingsskrivaren och troligen gäller det sonen Joseph, som1703 står för hemmanet. Grels Josephson fick följande barn:
Joseph Grelson, född omkr. 1674- död 1718
Salmon Grelson, född omkr. 1676- död 1759 bosatt i Krånge
Abraham Grelson född omkr. 1691 död 1772 gifter sig med Anna Hindricsdotter i Gafsele, där han sedan verkar som Länsman i Åsele. Hans intressanta livsöde får ett särskilt kapitel längre fram.
Karin Grelsdotter född omkr. 1672 död 1749 gift med Abram Erson Bölen 2

Grels + Kristoffersdotter. (dotter till Kristoffer Danielsson och Ingeborg) föddes cirka 1640 i Krånge, Junsele; dog i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]