Salomon Johansson

Noteringar:

Salomon Jonsson född 1752-1827 gift 1776 med Margareta Danielsdotter född 1754, dotter till Daniel Salmonson född 1708 och Maria Ersdotter, född 1715. Salmon Jonsson och hans kommande son PerSalmonson bildar den s.k. "Salomonsläkten" i Mo.

Salomon gift Margareta Danielsdotter den 1 Dec 1776. Margareta (dotter till Daniel Salomonsson och Maria Eriksdotter) föddes den 10 Aug 1754 i Krånge, Junsele; dog den 7 Apr 1822 i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Maria Salomonsdotter föddes den 21 Sep 1782 i Mo, Junsele; dog den 24 Sep 1836 i Lillegård, Junsele.
2. Per Salomonsson föddes den 28 Feb 1786 i Mo, Junsele; dog den 13 Okt 1853 i Mo, Junsele.

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde, Mo nr 5

Noteringar:

Rune Blomström -Om Johan kan sägas, att han vigdes 24/1 1746 med pigan Annica Salmonsdotter från Eden, dotter till Salmon Person 1689-1782 och hustrun Sara Ersdr. 1702-89.
Johan och Annica fingo följande barn:
Dördi Jonsdotter född 1747, flyttar från Junsele 1780 till Stockholm: Notera stor till växten.
Joseph Jonsson född 1749, flyttar 1772 till Forsås.
Sara Jonsdotter född 1752, död samma år
Salomon Jonsson 1752-1827.
Johan Jonsson född 1755 flyttar till Junsele 1779.

Död:
vattusjuka

Johan gift Annika (Anna) Salomonsdotter den 24 Jan 1746. Annika (dotter till Salomon Persson och Sara Eriksdotter) föddes den 14 Sep 1721 i Eden, Junsele; dog den 1 Aug 1804 i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Rune Blomström -
Annica Salmonsdotter, som var gift med den tidigt bortgågne Johan Josephson i Mo här ovan, gifte om sig med Elias Erson i Wallen f. 1734, men båda flyttade senare tillbaka till Mo.

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde

Noteringar:

JOSEPH GRELSON nr.3. (av Rune Blomström)
Finns i längderna 1674-1718Joseph Grelson nr.3 lever under den besvärliga 40-åriga perioden, då Junsele kyrkoböcker saknas, men finns med i andra handlingar som hemmansägare och tiondevärderare åren 1700-18. Men året därpåstår änkan Dordi Johansdr. för gården och behåller den i sin ägo till 1726, då hon överlämnar ansvaret till äldste sonen Grels Josephson, som blivit gammal nog att fortsätta skötseln. Änkan Dordihade en syster, som flyttat till Eds församling längre ned mot Sollefteå och om det inte finns så mycket att berätta om Joseph nr.3 på grund av hans korta levnad, så finns det desto mer om derasnärmaste och samtida anhöriga.De efterlämnade tre barn, som bilda nya släktgrenar:
- Grels Josephson nr. 3, f. 1704- död 1710 i Mo, övert. gården, se följ.
- Johan " 1707 " 1755 " i vattusjuka
- Karin Josephsdotter 1711 " 1786 " av ålder och svullnad

Födelse:
1670 enligt Johnsson genealogy, http://www.jip.se/geneal.html

Död:
Mo nr 5

Josef + Dordi Johansdotter. Dordi (dotter till Johan Persson) föddes 1670 i Junsele, Ångermanland; dog den 19 Feb 1757 i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Salomon gift Sara Eriksdotter 1720 i Junsele, Ångermanland. Sara (dotter till Erik Nilsson och Kerstin Olofsdotter) föddes den 21 Dec 1702 i Krånge, Junsele; dog den 7 Maj 1789 i Eden, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Tolvman, dvs. nämndeman

Noteringar:

GRELS JOSEPHSON Nr. 2 (av Rune Blomström)
(förekommer i längderna 1670-1712) blev utsedd. till "Tolfman" för Junsele med ett bomärke i form av tre trianglar, som mötas i spetsarna. Som framgår av föregående sida hade Grels flera bröder. Abrahams andel i arvet utlöstets avsyskonen 1682. Året före figurerar han i en mycket invecklad fastighetsaffär, där en Hustru Märtha Erichsdotter i Eden drar fallet inför rätten och protesterar mot Abraham Josephsons köp av 5 Seljord i Mo och som hon på sina barns vägnar söker få köpet att gå tillbaka. Både Märtha och Abraham kan uppvisa div. handlingar-men i Märthas papper finns sådana förbehåll i köpet, att nämnden gerhenne rätt.Grels däremot tager hand om fädernegården och förekommer även han i ett märkligt tingsprotokoll. På nyårsnatten 1698 förövade änkehustrun Ingrid 0lofsdotter från Krånge, på andra sidan av den frusnaÅngermanälven, stölden av en gumse i Grels fähus i Mo och den här historien förekommer i ett av mina radioprogram och lyder så här:
-"och jag har ju tidigare nämnt att det funnits svåra kvinnoöden i Junsele under äldre tid och här skall jag försöka berätta om ett av dem:Fårstölder i Mo 1698
Vintermörkret låg tungt över byarna nyårsnatten 1698-99 och dolde helt den mörkklädde gestalten, som försiktigt spanade åt alla håll och med återhållen andning av rädsla för lättsövda hundar, trevadesig fram mot ladugårdsväggen på Grels Josephsons gård i Mo. Fötterna sattes mjukt i snön och hukande försvann gestalten in genom den låga dörren, som försiktigt åter stängdes. I det svaga ljuset frånfönstret blänkte det till av ett knivstål i några snabba hugg, köttet styckades och sveptes in i fårskinnet, bördan slängdes upp på axeln och med snabba steg tog skepnaden skydd av bodar och härbrenoch försvann i mörkret, ner mot den frusna älven.
Så blev det morgon, den första på det nya året 1699 och Grels Josephson i Mo steg ut på gårdsplanen, sträckte på sig och gäspade och ställde stegen mot ladugården för att se till djuren. Men redanvid dörren anade han oråd, då han såg blodspåren i snön och väl inne såg han till sin häpnad att själva gumsen var borta "va' ända in i helskotta, hocken ha tege sjålva gam-gumsen?"När Grels hämtat sig något från chocken, gick han raka vägen till grannarna Erich Pålson Trygg och Michel Erichson och anmodade dem att följa honom i sökandet efter tjuven och samtidigt tjänstgörasom vittnen. Sagt och gjort, de klädde sig varmt, drogo ner pälsmössorna över öronen, satte näsan ned mot backen och så började jakten på den har tjuvstrykern, nu skulle han få den fanþen! Det varingen större konst att följa spåren i snön man behövde inte ens vara jägare för att se vart de bar ner mot älvbrinken, ut på den frusna älven och upp mot strandslänterna på andra sidan mot Krångeoch där slutade de utanför en gammal stugdörr. Men vad i all världen, av alla kåkar i Junsele, så inte hade de väntat sig det här! De tre kumpanerna glodde på varandra men spåren ledde ju faktiskt hit, så det fanns inget annat att göra än attbanka hårt på den gistna dörren! De fingo bulta flera gånger och de stampade och de svoro långa eder innan dörren sakta svängde upp på gnällande gångjärn och i skumrasket innanför skymtade en gumma,Hustru Ingrid kallad, och hon niger för de breda gubbarna. Lite besvikna kanske, för de ha ju hela tiden varit inställda på att få tampas med en karl.Men här skall det bli husesyn, så gubbarna började vända upp och ned på allt, som fanns i den trånga stugan medan gumman nekade och tjattrade hela tiden om oskuld och oförskämdheter.Men si, när man hade undersökt allt, ja då låter det så här ordagrant i tingsprotokollet:
-"Vi rannsakade Ingrids stuga intill dess vi funno att Hustru Ingrid slaktat fåret, snott köttet in uti skinnet och det gömt op uti Skorstens Muren eller pipan, det hon där satt käppar under,hvarifran det nedertogs, då hustru Ingrid måste tillstå sitt brott och skinnet med köttet sattes till Erich Eliason i Moo tills vidare!" Tills vidare ja, för det måste ju bli anmälan och rättegång om saken och Grels tog grannarna och även Ingrids bror med sig som vittnen till tinget och krävde ersättning och plikt efter lag, menrätten var ganska mild i sin bedömning och deras utlåtande lyder:
-"Hustru Ingrid är visserligen stämd men står intet till svars ty av ortsbor berättas, att hon är så fruktansvart fattig att hon intet ens äger kläder på kroppen att bevara sig med för vintern ochkölden. Hon stal för att överleva ooh straffad blev hon men slapp spöstraff och fästning.Hon dömdes att plikta 9 mkr. S-mynt samt till Grels utgiva 3 Daler kmt., var hon nu skulle taga de pengarna ifrån?Grels behöll skinnet och köttet, men så har efteråt tycker man, att Ingrid åtminstone fått behålla köttet. Grels var valförsedd och saknade ingenting men ibland måste lagen ha sin gång. Detta var också häxprocessernas och rättegångarnas tidevarv framför allt annat. Inte nog med att krigen skapade olyckor, svält och allmän misär religiös hysteri med fanatiska helvetes-predikandepräster skapade en masspsykos bland människorna, som drev grannar och släktingar att angiva varandra för häxeri, Blåkullafärder, barnarov och trolldom i största allmänhet. Ingen gick säker, hustrurkunde angivas av de egna makarna och mutade gossar och flickor ställdes vid kyrkdörren för att peka ut skyldiga besökare. Ångermanland blev oerhårt svårt anfäktat av denna religiösa pest, somresulterade i massavrättningar. I Sollefteå dömdes 6 kvinnor till halshuggning, 17 till spöslitning eller gatlopp. I Härnösand mister 40 personer livet och i Torsåker kommenderas befolkningen ut till"Häxberget", för att se hur ett 70- tal "trollpackor" avrättas i stupstocken. Kyrkans makt var oerhörd, annars skulle inte prästerskapet kunnat få fortsätta efter denna vidriga massaker.En annan märklig notering förekommer den 5 okt. 1700, då Grels upplåter hemmanet till sonen Jöns? Här måste det ha skett en felskrivning av tingsskrivaren och troligen gäller det sonen Joseph, som1703 står för hemmanet. Grels Josephson fick följande barn:
Joseph Grelson, född omkr. 1674- död 1718
Salmon Grelson, född omkr. 1676- död 1759 bosatt i Krånge
Abraham Grelson född omkr. 1691 död 1772 gifter sig med Anna Hindricsdotter i Gafsele, där han sedan verkar som Länsman i Åsele. Hans intressanta livsöde får ett särskilt kapitel längre fram.
Karin Grelsdotter född omkr. 1672 död 1749 gift med Abram Erson Bölen 2

Grels + Kristoffersdotter. (dotter till Kristoffer Danielsson och Ingeborg) föddes cirka 1640 i Krånge, Junsele; dog i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Per + Anna Salomonsdotter. Anna (dotter till Salomon Persson) föddes cirka 1650 i Eden, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde i Krånge, Junsele

Erik gift Kerstin Olofsdotter 1698. Kerstin (dotter till Olof Knutsson och Sara Mårtensdotter) föddes 1676 i Bölen, Bodum; dog den 25 Nov 1757 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]