1893 - 1893 (0 år)
Generation: 1
Generation: 2
3. | Katarina Magdalena Edvall föddes den 1 Mar 1861 i Lövsjö, Risbäck (dotter till Karl Malinsson Jonsson Edvall och Anna* Britta Andersdotter); dog den 31 Mar 1907 i Lövsjö, Risbäck. Barn:
- Elias Valentin Olofsson föddes den 14 Feb 1883 i Risbäck, Lappland; dog den 3 Apr 1883 i Risbäck, Lappland.
- Anna Olivia Alfrida Olofsdotter föddes den 18 Feb 1884 i Risbäck, Lappland; dog den 24 Okt 1969 i Dorotea, Lappland.
- Elias Valerius Olofsson föddes den 29 Jan 1886 i Risbäck, Lappland.
- Karl* Anselm Ireneus Edvall föddes den 5 Apr 1888 i Risbäck, Lappland; dog den 3 Jan 1977 i Östersund, Jämtland.
- Eugenia Apollonia Magdalena Olofsdotter föddes den 9 Feb 1890 i Risbäck, Lappland.
- Brita Henrietta Elisabet Olofsdotter föddes den 4 Jan 1892 i Risbäck, Lappland; dog den 16 Mar 1892 i Risbäck, Lappland.
- 1. Bror Otto Leander Olofsson föddes den 4 Jan 1893 i Risbäck, Lappland; dog den 12 Feb 1893 i Risbäck, Lappland.
- Adam Peter Leonard Olofsson föddes den 24 Dec 1893 i Risbäck, Lappland.
- Isak Artis Olofsson föddes den 6 Jan 1896 i Lövsjö, Risbäck.
- Jonas Emanuel Olsson föddes den 24 Okt 1897 i Lövsjö, Risbäck; dog den 6 Feb 1982 i Ytterlännäs, Ångermanland.
- Ida Amalia Katarina Olsson föddes den 16 Jan 1900 i Lövsjö, Risbäck; dog den 25 Jan 1983 i Dorotea, Lappland.
- Syster Helga Elisabet Olsson föddes den 20 Dec 1901 i Lövsjö, Risbäck; dog den 3 Sep 1981 i Sandviken, Gästrikland.
- Ingemar Tiolinus Olofsson föddes den 9 Okt 1903 i Lövsjö, Risbäck; dog den 9 Feb 1904 i Lövsjö, Risbäck.
|
|
Generation: 3
7. | Anna* Britta Andersdotter föddes den 13 Sep 1837 i Rajastrand (Sörfors), Risbäck; dog den 8 Jun 1903 i Lövsjö, Risbäck. Noteringar:
fadern Anders Pålsson har samiska rötter, och även modern Kristina (Kerstin) Bengtsdotter från Frostviken/Föllinge
Barn:
- Anna Stina Karlsdotter föddes den 25 Feb 1856 i Lövsjö, Risbäck; dog den 26 Dec 1910 i Östra Havsnäs, Alanäs.
- 3. Katarina Magdalena Edvall föddes den 1 Mar 1861 i Lövsjö, Risbäck; dog den 31 Mar 1907 i Lövsjö, Risbäck.
- Sara Lisa Edvall föddes den 5 Mar 1863 i Lövsjö, Risbäck; dog den 16 Jan 1946 i Dorotea, Lappland.
- Anders Peter Edvall föddes den 28 Apr 1869 i Lövsjö, Risbäck; dog den 19 Jun 1953 i Dorotea, Lappland.
|
|
Generation: 4
9. | Katarina Pålsdotter föddes 1793 i Åsele, Lappland; dog den 28 Maj 1863 i Risbäck, Lappland. Noteringar:
same
Barn:
- Katarina Kristina Olofsdotter föddes den 14 Apr 1817 i Lajksjö, Dorotea; dog den 22 Maj 1888 i Rissjö, Risbäck.
- Paulus Olofsson föddes den 23 Dec 1820 i Lajksjö, Dorotea; dog den 8 Nov 1821 i Långfors, Dorotea.
- 4. Olaus Olofsson föddes den 13 Feb 1825 i Risbäck, Lappland; dog den 7 Feb 1899 i Risbäck, Lappland.
- Sigrid Brita Olofsdotter föddes den 13 Mar 1827 i Risbäck, Lappland; dog den 4 Mar 1876 i Risbäck, Lappland.
- Apollonia Elisabet Olofsdotter föddes den 10 Feb 1829 i Risbäck, Lappland; dog den 10 Nov 1900 i Sandvik, Risbäck.
- Mikael Olofsson föddes den 29 Mar 1831 i Risbäck, Lappland; dog den 4 Jun 1910 i Mårdsjö, Dorotea.
- Nils Petter Olofsson föddes den 19 Jul 1833 i Risbäck, Lappland; dog den 27 Jun 1909 i Fågelberget, Dorotea.
- Erik Olofsson föddes den 12 Feb 1836 i Risbäck, Lappland; dog den 5 Sep 1881 i Rajastrand (Sörfors), Risbäck.
|
|
10. | Nils Isaksson föddes den 22 Dec 1772 i Sidensjö, Ångermanland; dog den 28 Aug 1840 i Norrsjön, Frostviken. Noteringar:
Bosatt i Vegsjön nr:1 1798-1815.
Flyttade 1815 till Långsele genom hemmansbyte med Johan Ivarsson och blev därmed tredje ägaren till Långsele nr:2. Gården delades och ena delen övertogs av Jon Abrahamsson, som närmast kom från Harrsjön.
1825 flyttade Nils med familj till Tåsjö, senare Norrsjön.
Födelse:
Källom
Död:
Dog av förstoppning.Norrsjö då i Tåsjö
Nils gift Anna Eliasdotter den 11 Dec 1798 i Dorotea, Lappland. Anna (dotter till Elias Eliasson och Anna Nilsdotter) föddes 1777 i Bellvik, Dorotea; dog den 26 Dec 1860 i Tåsjö östra by, Tåsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]
|
11. | Anna Eliasdotter föddes 1777 i Bellvik, Dorotea (dotter till Elias Eliasson och Anna Nilsdotter); dog den 26 Dec 1860 i Tåsjö östra by, Tåsjö. Barn:
- Kristina Nilsdotter föddes den 11 Maj 1799 i Veksjö (Vägsjö), Dorotea; dog den 11 Maj 1888 i Båtas, Risbäck.
- Elias Nilsson föddes den 21 Jun 1800 i Veksjö (Vägsjö), Dorotea; dog den 27 Aug 1888 i Tåsjö östra by, Tåsjö.
- Isak Nilsson föddes den 1 Feb 1802 i Veksjö (Vägsjö), Dorotea; dog den 23 Jan 1892 i Långfors, Dorotea.
- Nils Nilsson Rypa föddes den 30 Nov 1803 i Veksjö (Vägsjö), Dorotea; dog den 20 Maj 1895 i Tåsjö östra by, Tåsjö.
- Johan Nilsson föddes den 14 Jun 1805 i Veksjö (Vägsjö), Dorotea; dog den 20 Okt 1807.
- Anna Kajsa Nilsdotter föddes den 19 Feb 1807 i Veksjö (Vägsjö), Dorotea; dog den 25 Jul 1807.
- Johan Nilsson Östberg föddes den 24 Jun 1808 i Veksjö (Vägsjö), Dorotea; dog den 30 Okt 1896 i Tåsjö östra by, Tåsjö.
- Per Nilsson föddes den 27 Jun 1810 i Veksjö (Vägsjö), Dorotea; dog den 25 Sep 1884 i Långfors, Dorotea.
- Kajsa Lisa Nilsdotter föddes den 17 Apr 1812 i Veksjö (Vägsjö), Dorotea; dog den 10 Okt 1893 i Hågesta, Sollefteå.
- Ivar Nilsson föddes den 26 Okt 1814 i Högland (Långsele), Dorotea; dog den 17 Maj 1895 i Högland (Långsele), Dorotea.
- 5. Anna Brita Nilsdotter föddes den 27 Maj 1816 i Högland (Långsele), Dorotea.
- Anders Nilsson föddes den 24 Mar 1819 i Högland (Långsele), Dorotea; dog den 30 Sep 1909 i Lillånäs, Risbäck.
- Jonas Nilsson föddes den 3 Apr 1821 i Högland (Långsele), Dorotea.
|
|
13. | Malin Karlsdotter föddes den 25 Dec 1805; dog den 26 Mar 1861 i Sjoutnäset, Frostviken. Noteringar:
Malin finns i en bok "Malin på Tangen" skriven av Elsy Edvall.
Malin genom sonen Karl Malinsson är stammoder till bl.a skådespelaren Allan Edvall---------------Det är inte lätt att vara vacker ...
Nästa fredag har Trollkona, spelet om Malin Tangens liv, premiär på Storsjöteatern. Det är kulturföreningen Barke som sätter upp spelet, och Berta Magnusson står för manus och regi.
1800-talskvinnan Malin Tangen är högst aktuell i en tid då feminismen sitter i högsätet, menar Berta Magnusson, som här tecknar en bakgrund. Malin Tangen skulle ha fyllt 200 år i år om hon levat. Hon levde mellan åren 1805-1861. Av många kallades hon trollkona, satmara eller annat fult som uppstod ur folkdjupet. Det var mest kvinnor som angrep henne. Deras mäns blickar hänfördes av Malins fägring: den smidiga rörliga kroppen, det stora, svarta och lockiga håret och ansiktets skönhet.
Det är inte lätt att vara vacker. Lockelserna kan bli för svåra. Men Malin stod dem emot. Hennes liv hade börjat med att hon lämnades kvar av det vandrarfolk som passerade byn Totsås på norska sidan i Frostviken sommaren 1807. De kom aldrig tillbaka och hämtade henne.
I fosterhemmet fick hon lära sig det mesta: mjölka, karda, väva, hugga ved och allt annat som hör till en gårds sysslor. Genom den framsynte prästen i Nordli fick hon lära sig läsandets konst, något som bringade henne glädje genom hela livet. Inte många kunde läsa vid den tiden.
Malin var bara en sjutton, arton år när hon kom som piga till gården Tangen vid Lilla Blåsjön. Det var en ensligt belägen gård - men bonden satt på betalade hektar, hade kor, häst och småfi i fjöset.
Bonden Gamm Jo Tanga var änkeman men hade sin son Ivar boende hos sig. De trodde inte sina ögon när en så vacker kvinna kom till dem en afton och bjöd ut sig som piga.
Gamm Jo slog sina lovar kring henne när hon arbetade utomstocks, beundrade hennes flinka arbetssätt liksom hennes skönhet. Visserligen var han 40 år äldre än Malin - men han kände sig allt yngre i hennes närhet.
Sonen Ivar betraktade "inkräktaren" med oblida ögon i början. Men han gladdes åt att få äta god lagad mat och så höll hon så fint omkring sig både i fjöset och inomhus. Det dröjde inte länge förrän Ivar och Malin blev de bästa vänner. Ivar godtog därför att fadern och Malin ingick äktenskap, de vigdes nere i Kyrkbygden, som nuvarande Gäddede hette på den tiden. Pigan Malin var nu vorden bondhustru på egen gård! Och hon kände på sig att framtiden väntade med många utmaningar.
När Malin gift sig med bonden vid Lilla Blåsjön kunde hon verka mer fritt på gården. Hon var inte bara piga längre. Hon såg till att karlarna, maken Gamm Jo och hans son Ivar, fick virke framkört så att det som hade börjat förfalla på Tången blev åtgärdat. Både inne och ute skulle man tydligt se att här bodde människor som vårdade det de ägde.
Även djuren stod Malin nära och när någon blev sjuk kurerade hon dem själv. Hon hade lärt sig om örter och deras verkan av en norsk kvinna som kom att bli en nära vän genom åren. Snart började hon även hjälpa sjuka människor. Eftersom de flesta blev friska kom många att söka sig till Malin för att få bot. Hon kunde både koppa, stadga blod och laga till medikamenter av de örter hon samlat.
Varje vår och höst for männen till marknader, både i Sverige och Norge. Malin tyckte att de fick dålig ersättning för allt det fina smör och de goda ostar hon levererade. Hon beslöt att själv packa en fora, betsla hästen och ge sig sta.
Gamm Jo, som var närmare 70 år, var mycket tveksam i början - men när han såg att hon fick mycket mer betalt än han och dessutom hade bytt till sig en yngre och starkare häst förstod han att han i Malin hade sin överman. Hon blev en känd forkörare och männen kastade lockande blickar på den svarta skönheten. Men Malin var bara intresserad av affärer och där var det ingen som lurade henne.
Vad var kärleken, som Ivars fästmö talade om? Malin kunde inte förstå denna märkliga känsla förrän hon själv mötte den. Tyvärr var den riktad till en sexbarnsfar boende på Kyrkbolandet.
För Gamm Jo, som var 40 år äldre, hyste inte Malin andra känslor än för varje annan människa. Men med den här mannen, som för övrigt inte alls försökte locka henne, var det något annat, något hon aldrig vetat om: Kärleken! Den kom att kosta henne flera år av isolering, fängelse och böter.
Folkpratet gick. Kvinnorna som länge kallat henne trollkona fick sina påståenden besannade när Malin blev havande. Hon och fästmannen åtalades för dubbelt hor och hamnade i fängelse. Malin fritog fästmannen - det var en norrman som var far till barnet. Svea hovrätts jurister såg till att böterna sänktes. De ansåg väl att Malin var en kvinna att lita på - hon försvarade barnafadern.
I juli månad 1840 födde Malin i fängelset en son som kom att kallas Carl Malinsson. Fångvaktarna insåg snart att Malin inte var som de övriga kvinnorna i fängelset. Hon uppförde sig väl och blev därför väl behandlad.
Vid hemkomsten flyttade hon och fästmannen till Dajma där de trots frost, kyla och dragig bostad bodde några år. Fästmannen, som var hårt ansatt av sin hustru Anna, blev tungsint och Malin lämnade honom till slut. Hennes hälsa var inte den bästa och hon slutade sina dagar Borga hos sin dotter Susanna, det enda barn som föddes i äktenskapet med Gamm Jo.
Malin blev bara 56 år, dog 1861. Hon ligger begravd vid kapellet i Ankarede.
Levi Johansson, som dokumenterat Malin i sin bok Frostviken, skriver att "Malin Tanga trots allt var en andligen reslig kvinna".
Berta Magnusson
Artikeln publicerades i LT
Onsdag 12 oktober 2005, 01:00
|
|