Peder Nilsson Skanke

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Underfogde på Frösön

Noteringar:

Peder Nilsson Skancke, född cirka år 1325 i Sverige, död efter 1360 i Hov, Hackås, Jämtland, hustru okänd. I antavla för Claus Nissen Riiber är efternamnet Nilsson uppgett som okänt och födelseåretuppgett till cirka år 1330. Peder är den förste säkert registrerade personen i den så kallade Hackåslinjen. Denna linjen lever på manssidan och har utvecklat flera släktlinjer i Norge, vilka togsläktnamnet Skancke med varierande stavningar. Den gren som ännu idag besitter släktgården i Hov, Hackås, har på 1800-talet tagit släktnamnet Hoflin. Ättens senare besittning av jordegendomar iHackås talar för ett eventuellt släktskap med Nils Halsteinsson. Hans hustru Kristina Halvardsdotter ägde år 1348 jord i Våle, Hackås, som en Karl Joensson år 1427 säljer till Olof Fastesson, talareventuellt för ett släktskap. Historikern Barney Young på Isle of Man antar att Peder Nilsson kan vara en son till Nils Hallsteinsson (kFR. Young, G.V.C., Fra Skanke-slektens historia, Isle of Man1985). Det finns också en annan teori som går ut på att Peder skulle vara identisk med väpnaren Peder Alexandersson till Börön, omtalad år 1371 (DN XXI, 138,139), kung Håkon Magnussons handgångneman. Roger de Robelin antar att ingen av dessa två teorier är troliga. Han tror hellre på ett släktskap med adelsfamiljer i Pommern och Mecklenburg. Forskaren Björn Markhus har valt att stanna vidPeder Nilsson som son till Nils Hallsteinsson, men håller andra möjligheter öppna. Barn efter Peder Nilsson och hans okända hustru var: Johan Pedersson i Sanne född år 1344 och död 1406, ÖndPedersson född år 1360 och Karl Pedersson född år 1360 och gift med Radgerd Ketilsdotter. (Källa: Kjell Høyer, Norge)

Födelse:
Mjälle

Död:
Hov

Familj/Make/Maka: Kristina Halvardsdotter. Kristina föddes cirka 1325; dog efter 1360 i Hackås, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Karl (Carolus) (Petri) Pedersson föddes cirka 1360; dog cirka 1430.

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Jordägare och Riddare på Frösön

Noteringar:

Jordägare, Riddare på Frösön. Född omkring 1300 i Norge. Död omkring 1350 i Mjälle, Frösö (Z). Vid ting på Frösön 1345 18/3 var Nils anklagad för att ha slagit ihjäl en Tore med sin yxa på dennesgård. Nils fick till kronan avstå halva Mjälle samt hustrun Kristina egendom som hon ärvt på Frösön, se " Blad ur Frösö historia " sid 80. Ur Robelin 1995-Skanckeboken. Hans sätesgård synes ha varitMjälle på Frösön med tillhörnde laxfiske i Ragunda som han avstod till kronan enligt domen ovan 1345. Han ägde jord i Östnår, Hackås och Våle, Hackås, som han sannolikt förvärvat genom sitt gifte.Hans hustru Kristina ägde halva yttergården Firir Berghi på Frösön och tvingades enligt domen 1345 att inköpa andra halvan av Olof Håkansson i Vestanåkern och leverera gården i sin helhet tillkronan. Levde sannolikt periodvis i Jämtland. Vi möter Nils och Kristina 1348 där de klagar över att Jon Parter i Fäste tagit för sig att hugga timmer och husvirke i Östnårs och Våle hagar, samt lagten boskapstig över hennes mark och slagit tre av hennes myrängar sju år i rad. Jon som var död 1348 hade enligt vittne erkänt på sin sotesäng dessa övergrepp och sagt sig när väl kom till hälsa igenfara hem till Nils och förlikas med honom. När saken kom upp på hösten 1348 var Nils bortrest från bygden, men Kristina hade fullmakt och vann vid denna stämma. Med stor sannolikhet är det Nils somhar byggt det härbre eller bod, daterad till omkring 1353, och vars dörr är prydd med ett järnsmide som mycket starkt påminner om skankevapnet. Boden synes ha gått i arv eller som hemgifte tillElisabet Jensdotter Skancke från Hov i Hackås, gift med kyrkoherden Mogens Pedersson Herdal och medfört den till prästgården i Sveg. Boden finns nu bevarad som kulturminnesmärke i Äggen, Sveg.

Död:
Mjälle

Nils + Kristina Halvardsdotter. Kristina föddes cirka 1300 i Hackås, Jämtland; dog cirka 1350 i Frösö, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Riddarhustru. Född omkring 1300 i Östnor, Hackås (Z). Död omkring 1350 i Mjälle, Frösö (Z). Dotter till lagmannen Halvard Agmundsson, känd 1303-1347 eller Halvard Karlsson, känd 1319 enligt Robelin1995-Skanckeboken sid 385. (Espell)
Kristina ägde halva yttergården Firir Berghi på Frösön, men tvingades, på grund av maken Nils dråp, att 1345 inköpa andra halvan av sin bror, hirdmannen Olaf i Vestanåkern och leverera Yttergården isin helhet till kronan. Vi möter också Nils och Kristina 1348 där de klagar över att Jon Parter i Fäste tagit för sig att hugga timmer och husvirke i Östnårs och Våle hagar, samt lagt en boskapstigöver hennes mark och slagit tre av hennes myrängar sju år i rad. Jon som var död 1348 hade enligt vittne erkänt på sin sotesäng dessa övergrepp och sagt sig när väl kom till hälsa igen fara hem tillmaken Nils och förlikas med honom. När saken kom upp på hösten 1348 var Nils bortrest från bygden, men Kristina hade fullmakt och vann vid denna stämma. (Källa: Skanke ätten, Roger de Robelin)Våle i Hackås ägdes 1348 av Nils Hallstenssons hustru och före 1427 av ättlingen Karl Jörsson i Hov, Hackås, enligt en nyligen av J. Liedgren återfunnen rättshandling. (Källa: Jämten 1969, C.R.Carlsson)

Födelse:
Östnor

Död:
Mjälle

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Riksråd, Syssloman, Riddare i Norge

Noteringar:

Källa Sonja Löwenberg -Flyttade omkring 1295 från Isle of Man, England till Norge.
Vidsträckta uppdrag redan vid 1300-talets ingång.
Riksråd 1303-1324.
Blev syssloman i Jämtland 1326. (Skuncke) Källa: Boken om "Skanckeätten 1995 av Roger de Robelin". Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young på Isle of Man. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i dennaforskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redanpå 1300-talet förde lika skanckevapen.
Från omkring 1700 är den kvarvarande delen av ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsomständigheter, att betrakta som en renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus Lagaböters son) (Det varväl Håkon V, som var Magnus Lagabötes son, PW) namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har uppdraget attfullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd senast 1303, nämnd syssloman i Jämtland. Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen.
Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Man's kungavapen med 3 avhuggna böjda skankar förenade i trepass och ordnade motsols. Gift före 1300 med Sigrid Håkonsdotter.
Hallsten skänkte 2 pund jordagods till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf Ogmundsson). Sigrid hade en systerCecilia, som 1363 instiftar en själamässa för henne och hennes son Olaf.
Källa: Skancke-ätten av Herje Skuncke 1978.Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke isjälva verket är en gren av Isle of Man's kungahus och att den grundades i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade frånIsle of Man och bosatte sig i Norge.

Hallsten + Sigrid Håkonsdotter. Sigrid föddes cirka 1280 i Ringerike, Norge; dog 1363 i Egge, Trondheim. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Riksrådshustru i Norge. Född omkring 1280 i Ringerike, Norge. Död 1363 i Egge, Trondheim, Norge. Sigrids far hette Håkon Ogmundsson, född 1260 i Viken, Ringerike, Norge och död omkring 1346 i Viken,Ringerike, Norge. Namn enligt Robelin 1995-Skanckeboken. Känd 1309-1346. Riksråd, Riddare, Syssloman. Gift omkring 1280 i Norge. Sigrid hade också en syster, Cecilia, född omkring 1300 i Ringerike,Norge

Noteringar:

Barn:
Lodin Torleifsson (1266 - 1300)
Thord Torleifsson (1266 - )
Kolbjörn Thorleifsson (1268 - 1300)
Botolf Thorleifsson (1270 - 1300)
Hallsten Torleifsson (1272 - 1345)
Torleif är sannolikt son till kung Harold II Crovan, som var kung på Isle of Man 1249-1250. Gift med Ragnhild (Maud), som var dotter till Olof III Crovan, kung på Isle of Man 1226-1237. MagnusCrovan, halvbroder till hustrun Maud, blev 1252-1265 den siste norske kungen på Isle of Man. Tiden mellan 1265 och 1333 blev en orolig tid för befolkningen på bland annat Isle of Man, eftersomEngland och Skottland ideligen kämpade om herraväldet över öarna.
(Sonja L)Vid freden i Perth 1266 avstod norske kungen Magnus Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland mot en engångssumma på 4000 mark sterling och en årlig avgift på 100mark. Den norske ärkebiskopen behåller alla sina klerikala rättigheter även i det avträdda området.. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutademed förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Torleifs son Hallstein till Norge och hans moder Maud säges ha följt efter 1292. Då är sannolikt Torleif redan död, okontrolleradeuppgifter säger att han var död i Skottland ca 1290.
(Källa: G.V.C. Young 1986 och Alf Henriksson)Flyttade kanske till Norge, men det förekommer två olika uppgifter om när detta hände; G.V.C. Young anger 1280 medan May Teistevoll har angett år 1250.
(Sonja L)

Torleif + Magnhild Olofsdotter. Magnhild (dotter till Olaf II "The Black" Gudrödsson och Christina af Ross) föddes efter 1228 i Isle of Man, England; dog efter 1300 i Trondheim, Norge. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: prinsessa från Isle of Man

Noteringar:

Vid freden i Perth 1266 avstod Magnus Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland mot en engångssumma på 4000 mark sterling och en årlig avgift på 100 mark. Den norskeärkebiskopen behåller alla sina klerikala rättigheter även i det avträdda området. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutade med förlust förupprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade sonen Hallstein Torleifsson till Norge och Maud själv säges ha följt efter till sonen i Norge 1292. Då är sannolikt maken Torleif redan död.
(Källa: G.V.C. Young, 1986 och Alf Henriksson)År 1292 flyttade prinsessan Maud (Matilda) de flesta av de gamla laghandlingarna från Isle of Man till Trondheim i Norge, där de senare förstördes vid en brand. (Källa: May Teistevoll/J. Johnson)Fadern till Maud, Olof II Crovan, var kung på Isle of Man 1226-1237. Mauds broder, Harold I Crovan, var kung på Isle of Man 1237-1248 och hennes halvbroder Magnus Crovan blev 1252-1265 den sistenorske kungen på Isle of Man. (Källa: G.V.C Young, 1986)