Daniel Eriksson

Noteringar:

Ogift man.

Erik gift Vendela Kristina Nilsdotter den 8 Feb 1880 i Junsele, Ångermanland. Vendela (dotter till Nils Nilsson Selin och Anna Lisa Eliasdotter) föddes den 1 Jul 1845 i Mo, Junsele; dog den 1 Jan 1919 i Östansjö, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Daniel gift Katarina Danielsdotter den 17 Nov 1844. Katarina (dotter till Daniel Abrahamsson och Lisa Jonsdotter) föddes den 29 Jun 1825 i Krånge, Junsele; dog den 1 Okt 1888 i Eden, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Blev 1827 dräng på gården hos Elias Eliasson.

Död:
Drunknade då han i en båt rodde över Ångermanälven vid Osele.

Nils gift Anna Lisa Eliasdotter 1837. Anna (dotter till Elias Eliasson och Helena Eliasdotter) föddes den 8 Nov 1817 i Mo, Junsele; dog den 8 Mar 1893 i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

När brodern Erik dör endast 36 år gammal, finns ingen son och manlig arvtagare på gården, varför Anna Lisa med ingifte av Nils Nilsson-Selin fortsätter gästgiveriet.

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: nämndeman

Noteringar:

tvilling

Daniel gift Anna Josefsdotter den 7 Jun 1813. Anna (dotter till Josef Abrahamsson och Kristina Eriksdotter) föddes den 23 Sep 1789 i Krånge, Junsele; dog den 17 Feb 1857 i Eden, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde i Krånge, Junsele och nämndeman
• Bosatt: från 1815, Krånge, Junsele

Daniel gift Lisa Jonsdotter den 5 Apr 1812. Lisa (dotter till Jon Jonsson och Margareta Nilsdotter) föddes den 8 Feb 1789 i Krånge, Junsele; dog den 28 Apr 1846 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Nils gift Anna Persdotter den 7 Nov 1802 i Resele, Ångermanland. Anna föddes den 18 Jan 1780 i Strand, Resele; dog 1862 i Junsele, Ångermanland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: gästgivare

Noteringar:

Gästgiveriet i Mo - av Rune BlomströmBerättaren är Doktor Jon Engström, grundare av tidningen "Barometern" i Kalmar och expert på mineralogi, som gjorde en forskningsresa för att söka efter malm-förekomster inom Södra Lappland ochVästerbotten och färdades på återvägen över Junsele mot Sollefteå efter Ångermanälven. Vid framkomsten till Bölen i Junsele blev han rodd över älven till gästgivaregården i Mö av två pojkar.
Men det var inte särskilt smickrande omdömen han hade om trakteringen och den s.k."servicen" på gästgiveriet i Mo, som i dag finns representerat på Hembygdsgården med ett fähus, några redskap och höroch häpna -själva brännvinsapparaten kan skådas på övervåningen - en stor, magnifik och blänkande kopparpanna, som frambringat många starka droppar.
Till gästgivaren Elias Eliasons försvar skall dock sägas, att det inte var så lätt att vara gästgivare på den tiden, då det var glest med besökare och gäster och man dessutom ofta inte hade mer änman behövde själv. Under de första 30 åren på 1800- talet, som föregick doktor Engströms besök i Junsele, inträffade inte mindre än 9 hårda s.k."nödår".
Han var hungrig och trött, när han knackade på och frågade om han kunde få husrum och mat och han skriver i sin dagbok:
-"Gästgiverskan (Helena Eliedr) var en sotig och osnygg gumma."
Han begärde omedelbart, att hon skulle uppgöra eld i spisen. Under tiden skurade han själv en kopparpanna, kokade äggröra, tog bröd och salt och satte sig att äta. Efter måltiden - som var isparsammaste laget -räknade han ut, att mellan Gafsele och Mo - en sträcka på c:a 3 mil -hade han använt inte mindre än 22 timmar på bedrövliga stigar. -"Här i Mo måste jag vänta i sju långaevigheter på en ridhäst"- säger han -"och Gästgivaren själv var en riktig krabat, som ej kunde förbättras, på något sätt. Han var tredsk och stursk, långsam och oefterrättelig för både hotelser ochgoda ord. Då han änteligen fick lite fart på benen, så var dagen tillända och jag måste bli kvar för att slippa ånyå gästa fäbodarna på den 3 mil långa vägen mellan Mo och Näsåker, dit jag begav migpåföljande dag, som var den 27 augusti 1834"
Det är omvittnat av flera samtida, att gästgivaren Elias Eliason var en riktig "tvärvigg" - sur,snål och retlig - men som vi ser av fortsättningen, fanns det också anledningar till hans dåliga humör.Orsaker, som helt eller delvis påskyndar en gradvis avveckling av den 400- åriga gästgivare traditionen i Mo.Den riktigt stora förlusten kom när sonen och blivande gästgivaren Erik Eliasson dog den 28/6 1856 endast 36 år gammal, efterlämnande hustrun Märtha och två döttrar - men ingen manlig arvtagare tillgästgiverigården.
-Gästgivaren - fadern Elias tog sonens bortgång mycket hårt och flyttningen efter "laga skiftet" tog också mycket starkt på hans ekonomi. Elias måste sälja bort större delen av sin hemmanskog, somvar ansenlig, och slutligen måste han också bjuda ut hemmanet till offentlig auktion. Försäljningen tog nio timmar och Per Johansson från Fransåsen köpte gården för 3000 Riksdaler (han var SalomonEdlunds far).
Elias Eliasson och hustrun Helena hade vid överlåtelsen av den andra ägan till mågen Nils Nilsson-Selin förbehållit sig livstids bostad och födoråd. Ett annat märkligt förbehåll i Nils Nilssonsköpekontrakt skrevs -"när båda makarna avlidit skall ägostyckningen återgå till hemmanet". Så blev också fallet och Elias Eliasson dog 1/9 1866 och hustrun Helena Eliedotter den 18/5 1670.
Kvar fanns nu endast döttrar och mågen Nils Nilsson-Selin och hans familj.Olyckorna tar aldrig slut - på hösten den 28 sept. 1875 förolyckades Nils Nilsson Selin, då han i en båt rodde över Ångermanälven vid Osele, troligen på väg till sin son därstädes. Drunkningsolyckanfår sätta punkt för historien om gästgivare-släkten i Mo, även om sidogrenar av Grels-Elias - Josefsson - fortsätter liksom Selin- släkten i Junsele.

Elias gift Helena Eliasdotter den 17 Apr 1814. Helena (dotter till Elias Eliasson och Karin Henriksdotter) föddes den 30 Apr 1788 i Vallen (Junselevallen), Junsele; dog den 18 Maj 1870 i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]