Erik Modin

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Präst, hembygdsforskare

Noteringar:

Erik ModinHembygdsforskare, Präst

Modin, Erik, f 16 aug 1862 i Tåsjö, Vnl, d 9 febr 1953 i Multrå, Vnl. Föräldrar: folkskolläraren Erik Andreas M o Brita Carolina Edin. Mogenshetsex vid h elementarlärov i Härnösand 12 juni 83, inskr vid UU ht 83, teol fil ex 30 jan 86, teor teol ex 31 90–30 april 92, i Sidensjö, Vnl, 1 maj 92–30 april 94, komminister i Linsell 22 juli 93 (tilltr 1 maj 94)–9 nov 98, pastorsadj i Ytterhogdal, Jämtl, 9 nov 98 (tilltr 1 jan 99), komminister i Multrå, Vnl, 20 jan 04 (tilltr 1 maj), tf regementspastor vidhedersdr vid UU 24 maj 07, KorrespLVHAA 23, NordM:s Artur Hazeliusmedalj i silver 24.

G 15 maj 1894 i Umeå landsförs m Helena Kjellerstedt, f 14 okt 1864 i Lövånger, Vb, d 28 juni 1950 i Multrå, dtr till l:e lantmätaren Per Adam K o Ulrika Kristina Häggström.

Född i ett folkskollärarehem i fjällsocknen Tåsjö i Ångermanland kom M till Uppsala, där han till en början studerade latin och estetik för en planerad fil-kand:examen. Snart valde han dock den prästerliga banan och blev efter vederbörliga examina präsM:s stora intresse var emellertid redan under uppsalaåren knutet till kulturhistorisk forskning, särskilt språkvetenskap och folkloristik. Han blev en verksam ledamot i Norrländska landskapsföreningen och han mötte i detta sammanhang dåtidens främsta fAdolf Noreen, något som kom att bli av stor betydelse för M:s fortsatta verksamhet. Tidigt kom han också i förbindelse med Artur Hazelius och NordM och blev en av denna institutions trognaste medarbetare.

M:s mångsidiga begåvning och vakna blick för sin omgivning kom honom att göra strandhugg på många olika områden. Sålunda bevarade han genom hela livet en öppen blick för naturen och framlade även i vetenskapliga publikationer många iakttagelser om växtnationssammanslutriing han tillhörde i universitetsstaden, visade han genom att tillsammans med E N Söderberg 1889 utge en matrikel över i Uppsala studerande norrlänningar 1595–1889.

Det var emellertid först sedan M erhållit missiv till det den gången mycket avlägset belägna Sveg i Härjedalen som han fick tillfälle att på allvar visa vad han förmådde. I den lilla komministergården i Linsell samlade han sagesman omkring sig som på slånga och strapatsrika vandringar i hela landskapet. Redan som ung student hade han vid ett sådant tillfälle gjort en upptäckt som kom att bli av stor betydelse. I en lantlig handelsbod fann han nämligen, att man som omslagspapper använde handlingar soav traditionsuppteckningar som sammanbragts av den märklige kyrkoherden Jonas Nensén (1791–1881). M lyckades uppspåra huvuddelen av dessa samlingar, som han överlämnade som gåva till UUB. De har blivit en huvudkälla för den fortsatta forskningen särskiM hade över huvud taget ett utvecklat spårsinne som kom honom att under sina strövtåg och sitt umgänge med folk ur alla samhällslager göra många överraskande iakttagelser. Ett exempel härpå är när han i Hoting i Ångermanland tillvaratog den myrfunna skDet var också M som redan 1896 fäste Hazelius' uppmärksamhet på en av de gamla gårdarna i Älvros socken i Härjedalen och föreslog att den skulle flyttas till Skansen i Sthlm, något som dock inte genomfördes förrän 1915–16.

Sitt rika vetande om det landskap åt vars utforskning han ägnade sina ungdomsår samlade han i det stora arbetet Härjedalens ortnamn ock bygdesägner, som första gången utkom 1902–03 i tidskriften Nyare bidrag till kännedom om de sv landsmålen ock sv folinnehållsrikt och därtill utmärkt av stor akribi och mogen källkritik. På ett förvånansvärt sätt hade M förstått att också skaffa sig kännedom om den då förefintliga relevanta litteraturen liksom om arkivaliskt material, dokument som han till en del sjden nyorienterande uppsatsen Några anteckningar om myrjärnstillverkning och smide i Härjedalen i gångna tider (1903) och uppsatsen Växtnamn samt folkliga bruk och föreställningar rörande växter i Härjedalen (1911). Även i övrigt var M en flitig författEfter en tioårig verksamhet i Härjedalen återbördades M till sin hemprovins Ångermanland och blev så småningom komminister i Multrå och samtidigt regementspastor i Sollefteå. Han kunde här vid sidan av sin prästerliga gärning på lediga stunder fortsättoch mångsidig monografi som under titeln Gamla Tåsjö, anteckningar om hembygden, utkom 1916 (en ny, utvidgad uppl följde 1938). Den är ett för sin tid förebildligt arbete som ganska utförligt behandlar naturförhållanden, historia, kyrklig historia och präglat av djup kunskap och stor kringsyn.

Ännu under sina senare år förblev M verksam inom sina gamla ämnesområden, varvid han särskilt stod i förbindelse med Dialekt-och folkminnesarkivet och dess ledare, först H Geijer och sedermera D Strömbäck. Han förde dessutom en omfattande korrespondensEtt antal jämtlandsforskare utgav till hans 75-årsdag en innehållsrik festskrift med bidrag rörande landskapets historia och natur.

Gösta Berg

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: skollärare

Erik gift Brita Karolina Edin 1856. Brita föddes den 17 Apr 1828 i Härnösands domkyrkoförs, Ångermanland; dog den 21 Apr 1910 i Tåsjö östra by, Tåsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Död:
dog i Bergvattnet