Noteringar: Jannes släktsidor

Skriv ut Lägg till Bokmärke

Du är för närvarande anonym

Noteringar

Träffar 19,401 till 19,450 av 23,456

Noteringar

Länkad till

19401

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Levande (20981)

19402

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Levande (61264)

19403

Stensele?

Jonsson, Daniel (19968)

19404

Stg 88.

Lundström, Hanna Alfrida (80548)

19405

Stg 88.

Sponé, Henrik Anton (80668)

19406

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.

Levande (109170)

19407

Stig Grybe är utbildad vid Calle Flygares teaterskola i Stockholm. Sedan följde engagemang på Tantolundens friluftsteater i Stockholm, Svenska Teatern i Vasa och stadsteatern i Uppsala. Hans komiska talang upptäcktes när han spelade i farsen Gröna Hissen på Folkteatern i Göteborg 1951. Grybe slog i genom på allvar i rollen som "Ante Nordlund från Mobacken" (författare Bengt Linder) i radion 1957. Antes funderingar blev så populära att figuren fick en egen TV-show Antes Supersjå 1963. Stig kom till Knäppupp 1961 och medverkade där i flera säsonger. Det var i Knäppupprevyn Ursäkta handsken som han för första gången gjorde sin klassiska monolog Fågelskådaren. Under några år på 1960-talet gestaltade han Kung Sune i radioprogrammet Mosebacke Monarki.På 1970-talet kunde man se honom berätta historier i TV-programmet Pratmakarna. Han medverkade i den bejublade Karl Gerhard-kavalkaden på Vasan 1974 och i Hagge Geigerts revy i Göteborg 1981. Stig Grybe har varit flitigt anlitad på privatteatrarna och har medverkat i farser och komedier som till exempel Spanska flugan på Vasan, Skaffa mig en tenor, Kuta och kör och Oj då, en till !, samtliga på Folkan. Han spelade också fröken Bock i Astrid Lindgrens barnmusikal Karlsson på taket på Göta Lejon 1992 och gjorde den svenska rösten till Oppfinnar-Jocke i Disneys populära tecknade serie Duck Tales (Ankliv eller Knatte, Fnatte och Tjatte på äventyr).1987 gjorde han rollen som kriminalintendent Vesper Johnson i Stieg Trenter-filmatiseringarna I dag röd, Lysande landning och Träff i helfigur på TV. Han medverkade också i TV-serien Snoken som Snokens pappa. På senare år har Grybe medverkat i flera musikaler på Nöjesteatern i Malmö bland annat Me and my girl och I hetaste laget, samt spelat mycket lokalrevy. Tillsammans med Robert Gustafsson gjorde han sketcher i TV-programmet Grogg.Stig Grybes son Stefan Grybe var verksam som barnskådespelare under 1970-talet och medverkade bland annat i filmen Niklas och figuren 1971. Dottern Isabella Grybe är programledare på SVT.I 2008 års julkalender i SVT, Skägget i brevlådan, gjorde Stig Grybe rollen som jultomten.källa: Wikipedia

Grybe, Stig* Rudolf (12407)

19408

Stina Johanna verkar ha fått ett oäkta barn som dog direkt 7/10 1869 (eller dödfött) enligt AI:4 s.30 (i Svanabyn).
Hon flyttade därefter 1871-05-04 till Umeå för att söka läkare, smittad af en Värm[länning?] en moron (morgon) med våld.
Hon hade troligen fått en venerisk sjukdom efter en våldtäkt. Om dessutom det döda barnet var ett resultat av detta vet jag ej.
Hon är sedan tillbaka som piga i Svanabyn
--------------------------------------------------------------------------------
Ur Rötter - Postat fredagen 21 november 2008 - 00:11Den här in- och utflyttningslängden för Dorotea (BI:1, 1841-1894) är intressant så till vida att den inte enbart tar upp personer som flyttat in eller ut ur socknen, utan även personer som bara tagit ut respass, vilket framgår av uppdelningen i de två kollumnerna längst till vänster som skiljer på utflyttade personer och "åtskilliga personer", d.v.s. övriga som enbart tagit ut respass. Kolumnen längst till höger är rubricerad "anmärkningar" och anger en orsak till att personen tagit ut utflyttningsattest för avflyttning från socknen eller respass för att bege sig till annan ort i något ärende, t.ex. till landskansliet i Umeå för att få fastebrev på en förvärvad jordegendom, eller att personen har förpassats till länshäktet anklagad för tjuvnad. I fallet med pigan Stina Johanna från Svanabyn, så har hon tagit ut respass till Umeå för att söka läkare på grund av den smitta som hon fått eller misstänktes ha fått när någon våldförde sig på henne. Sannolikt har hon aldrig blivit införd i Umeå som inflyttad, utan endast vistats där en tid på lasarettet tills hon blev symtomfri och "smittfriförklarad" från den veneriska sjukdom som hon och flera andra i socknen 1871-72 blev smittade av. I landstingsarkivet i Umeå förvaras journalhandlingar från Umeå lasarett, så troligtvis går det att finna uppgifter om Stina Johanna där. Av utflyttningslängden 1871 framgår att, förutom Stina Johanna i maj månad, ytterligare tre personer i socknen förpassats till Umeå lasarett för kurering av venerisk sjukdom; redan i januari torparsonen Olof Axel Nilsson i Arksjön, och senare i juni pigan Stina Carolina Ersdotter och drängen Jonas Olsson, båda i Svanabyn. Påföljande år i mars får Stina Carolina Ersdotter för andra gången bege sig till Umeå lasarett för att kurera venerisk sjukdom och i april förpassas även pigan Christina Andersdotter i Västra Ormsjön till lasarettet, enligt anmärkningen också för andra gången för samma åkomma. Åren närmast före och efter finns inga sådana noteringar i flyttningslängden. Med venerisk sjukdom avsåg man på 1800-talet vanligen syfilis (lues) eller gonorré (dröppel) som läkarvetenskapen inte skiljde på förrän under senare delen av 1800-talet, eftersom de tidigare uppfattades som manifestationer av samma könssjukdom. Sjukdomarna hade i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet blivit så pass spridda i befolkningen att man i städerna inrättade särskilda kurhus för vården av personer som var smittade av venerisk sjukdom, och provinsialläkarna ålades av Sundhetskollegium att söka ta reda på vilka personer som var smittade och vilka som i sin tur hade smittat dem. Den som drabbats var tvungen att underkasta sig den tidens behandlingar på kurhuset tills personen ansågs smittfri, d.v.s. tills symtomen försvann p.g.a. självläkning eller att sjukdomen gick in i en symtomfri fas. Om symtomen återkom eller personen blev reinfekterad, så blev det ytterligare en tids påtvingad vård på kurhuset eller länslasarettet. Effektiv behandling och botemedel mot syfilis och gonorré kom emellertid inte förrän i slutet av 1940-talet då penicillinbehandlingen introducerades. Umeåhistorikern Anna Lundberg behandlar detta ämne i sin forskning, bl.a. i avhandlingen "Care and coercion * social policy, medical care and patients with venereal disease in Sweden 1785-1903"(1999). //Torsten Berglund

Nilsdotter, Stina Johanna (29258)

19409

Stina Magdalenas son innan äktenskapet.

Olofsson, Erik (33102)

19410

Stina Maja i födelseboken

Kristoffersdotter, Kristina Maria (33969)

19411

Stockholms barnhus

Kärrman, Fredrik (178635)

19412

Minst en levande person är länkad till denna notering - Detaljer visas inte.