Matilda* Karolina Jonsson

1869 - 1943  (73 år)

• Namn	Matilda* Karolina Jonsson
  Födelse	14 Mar 1869	Brunflo, Jämtland
  Kön	Kvinna
  Yrke	barnmorska
  Död	28 Feb 1943	Kyrktåsjö (Tåsjö västra by), Tåsjö
  	Backe lasarett
  Gravstenar		J.P. Näsström
  Noteringar	Erik Johannesson, dotterson till Johan Peter och Mathilda Näsström, har nedtecknat följande om sin mormor: Mathilda Näsström, J P Näsströms hustru , tjänstgjorde i 30 år som barnmorska i Tåsjö. På grundval av Lydia Johannessons minnen av sin mor återges här historien om en yrkeskvinna på landsbygden vid sekelskiftet. En kväll i maj 1894 anlände 25-åriga Mathilda Jonsson till Tåsjö för att tillträda ett vikariat som barnmorska. Ordförande i kommunalstämman, som anställde henne, var 32-årige kantorn och skolläraren Johan Peter Näsström. Så möttes Mathilda och Johan Peter. De gifte sig 1898 och stannade i Tåsjö livet ut. Mathilda var född i Brunflo 1869, dotter till gästgivaren Staffan Jonsson . Gästgiveriet präglades under hennes barndom av järnvägsruschen. Banan Bräcke-Östersund förbi Brunflo invigdes 1879, när Mathilda var 10 år. Det var liv och rörelse på gästgiveriet. Mathilda fick som äldsta dotter tidigt lära sig arbeta hårt. Vid 21 års ålder åkte Mathilda till Stockholm för att utbilda sig till barnmorska. Hon fick sin examen med högsta betyg i december 1892. Efter ett vikariat i Östergötland sökte hon sig närmare hemtrakterna Norrland och kom på så sätt till Tåsjö. Efter tio månader som vikarie fick hon 1895 ordinarie anställning. Ett problem för henne var emellertid att socknen inte levde upp till sin skyldighet att ge sin barnmorska en tjänstebostad. Mathilda bodde på Jakobssons gästgiveri i kyrkbyn. Det var i och för sig en välbekant miljö för henne. Ändå innebar detta en beroende ställning. Sannolikt var det bostadsfrågan mer än något annat som gjorde, att Johan och Matilda dröjde med att gifta sig till 1898. Johan Peter bodde i en mycket liten och enkel bostad i ett illa medfaret skolhus. Det var inte mycket att erbjuda en ung hustru. 1 januari 1898 fick Tåsjöbönderna äntligen ett nytt tidsenligt skolhus färdigt. Det låg bredvid kyrkan och inrymde tjänstebostad för både kantorn och barnmorskan. På sommaren gifte de sig och kunde slå ihop sina bostäder. När Johan friade, sade Mathilda: "På ett villkor-det ska lysa på en gång." Någon förlovningstid ville hon inte veta av. J P var en attraktiv ungkarl och hade många beundrarinnor. De skulle få höra nyheten sittande i kyrkan. Till skolhuset hörde en ladugård och i skollärarlönen ingick två kofödor. På det kunde man förutom två kor hålla en kalv och två grisar om året. (Skollärarens kontantlön var 600 kr/år med ett tillägg på 100 kronor för vart femte år.) Ägg fick Mathilda när hon arbetade som barnmorska ute i gårdarna. En piga skötte ladugårdssysslorna. Det var i regel en ung flicka, som Mathilda tog emot för att uppfostra. Barnen började komma i skollärarfamiljen Näsström. När Mathilda måste rycka ut för att hjälpa barnaföderskor, tog hon sin senast födda med sig så länge hon ammade. Tragiskt nog fick den förstfödda hjärnhinneinflammation och dog. De hårt drabbade föräldrarna trodde, att flickan fått någon smitta i en av de gårdar som Mathilda besökt. J P sörjde Anna djupt. År 1900 föddes sedan Yngve, 1902 kom Birger, 1905 Stefan och 1908 Lydia. (De tre yngsta lever ännu 1991.) Arbetet som barnmorska var slitsamt för Mathilda. Distriktet omfattade hela Tåsjö socken från Hoting till Norråker och inkluderade flera utbyar och kronotorp som låg avsides, och även byar på andra sidan Tåsjön. Antalet födda barn uppgick till mellan 90 och 120 per år. Barnmorskans lön var 300 kr om år plus husrum, vedbrand och 2 kronor i avgift för varje förlossning. Detta var på hemförlossningarnas tid. Att flytta en barnaföderska var otänkbart . Det vanliga var, att barnafadern hämtade barnmorskan med hästskjuts. Barnen i skollärarfamiljen lärde sig lystra, när de hörde “Ptro, ptro” ute på gården. Då var det dags igen: mamma skulle åka iväg och vara borta, ibland i flera dagar. Mathilda fick bråttom med att plocka ihop sin utrustning, väskan med instrumenten och en korg med personliga saker. Det hände att hon fick gå långa sträckor i barnafaderns sällskap, ibland på spänger över ödsliga myrar. I yngre år red hon, om häst fanns till hands. Men för det mesta åkte hon med hästkärra, på vintern i släde nerbäddad i halm under ett fälltäcke. Till andra sidan Tåsjön rodde man i båt. På sjön kunde det vara riskabelt, när det blev svag is eller dimma. På svag is fick man försöka ta sig över med både båt och kälke. En gång höll Mathilda på att gå vilse i dimman. Hon och hennes sällskap kom för långt norrut i stället för att gå rakt över sjön. Folk fick gå ut och leta efter dem med koskällor och annat. När hon kom fram till den gård det gällde, kunde vad som helst möta henne . Stugorna var ofta trångbodda, golven dragiga och hygienen bristfällig ( Provinsialläkarens årsrapporter sa, att spädbarnsdödligheten ännu på 1890-talet uppgick till mellan 6 och 10% i Tåsjö.) Däremot var bönder och torpare sällan direkt utfattiga: det var få som inte kunde betala förlossningsavgiften på 2 kronor. Om nedkomsten drog ut på tiden, fanns emellertid ofta ingen säng åt barnmorskan. Mathilda fick sitta på en pall och vänta och halvsova. Ofta virkade hon. Om en kritisk situation skulle uppstå, hade Mathilda särskilt tillstånd att använda instrument. Det gällde ibland att rädda barnaföderskans liv. Hon ägde också särskilt tillstånd att förrätta nöddop. Hon hade alltid en tom cigarrlåda med sig avsedd för döda foster. Lådan lämnade hon sedan till kyrkvaktaren för att grävas ned i vigd jord. I sin väska hade Mathilda eter som bedövningsmedel och en liten flaska konjak, avsedd att stimulera och styrka utmattade barnaföderskor. När Mathilda kommit hem efter ett uppdrag, vidtog storrengöring. Det hände nämligen att hon fått löss med sig. Hon tvingades tvätta sig grundligt, inte minst i håret. Och sedan kamma och kamma . ... I samband med att Inlandsbanan byggdes växte Hoting så snabbt att barnmorskedistriktet 1914 måste delas upp. Mathilda fick nu en kollega i både Hoting och Norråker. det blev en stor lättnad för henne. Distriktet minskade och antalet födda barn uppgick sedan till drygt 40 om året. Inte så sällan fick Mathilda även förlösa "fina" flickor, som skickats till det avlägsna Tåsjö för att föda “obemärkt” som det hette. Det fanns nämligen familjer i Tåsjö som svarade på annonser i tidningen Husmodern: "Bättre familj söker hem på landet för ung kvinna som vill föda obemärkt. God ersättning” Mathilda kunde då få bra betalt för sina tjänster. Någon gång åtog hon sig att resa med det nyfödda barnet. Hon måste då spela med i komedin, att hon inte kände den unga modern och hennes föräldrar, som samtidigt åkte i en annan tågkupé. Barnet hamnade sedan på barnhem eller blev bortadopterat. Eftersom det var långt till läkare och sjukstuga från Tåsjö fick Mathilda ibland ta hand om olycksfall, t.ex karlar som huggit sig i skogen eller skadat sig när hästar skenat. Sy kunde hon. Med sina flinka fingrar var hon duktig även i vanlig sömnad. Vid pensioneringen hade hon tjänstgjort i 30 år och blivit en institution i Tåsjö, “tant Näsström”. Redan till hennes 50-årdag 1919 samlade Tåsjöborna ihop en storstilad gåva på 1 000 kronor till sin barnmorska. På sin ålderdom blev hon halt, sedan man på Backe lasarett slarvat med ett benkrott som drabbat henne. Men hennes ålderdom rymde även ljuspunkter. Flera somrar reste hon och J P till Sätra brunn på något så nymodigt som “semester” ! Trots allt längtade hon i hela sitt liv tillbaka till Jämtland. Hon sade ibland: “Blir jag ensam, ska jag flytta hem.”
  Person-ID	20659	Lindh
  Senast ändrad	26 Jan 2011

  
  

  Familj	Johan Peter Näsström           f. 14 Jan 1862, Ringvattnet, Alanäs           d. 17 Dec 1954, Kyrktåsjö (Tåsjö västra by), Tåsjö (Ålder 92 år)
  Vigsel	4 Sep 1898	Ragunda, Jämtland
  Barn	1. Anna* Augusta Stefania Näsström           f. 23 Jun 1899, Tåsjö östra by, Tåsjö           d. 16 Nov 1899 (Ålder 0 år) + 2. Yngve* Zakarias Näsström           f. 25 Nov 1900, Kyrktåsjö (Tåsjö västra by), Tåsjö           d. 16 Sep 1966, Härnösands domkyrkoförs, Ångermanland (Ålder 65 år) + 3. Johan Birger* Näsström           f. 7 Nov 1902, Kyrktåsjö (Tåsjö västra by), Tåsjö           d. 31 Aug 1997, Kyrktåsjö (Tåsjö västra by), Tåsjö (Ålder 94 år) + 4. Olof Stefan* Näsström           f. 19 Feb 1905, Kyrktåsjö (Tåsjö västra by), Tåsjö           d. 4 Jun 2002, Haverö, Medelpad (Ålder 97 år) + 5. Lydia* Teresia Näsström           f. 27 Apr 1908, Kyrktåsjö (Tåsjö västra by), Tåsjö           d. 17 Jun 1998, Härnösands domkyrkoförs, Ångermanland (Ålder 90 år)
  Familjens ID	1549	Familjeöversikt  |  Familjediagram
  Senast ändrad	27 Nov 2010

  
  

• Händelse-karta		Födelse - 14 Mar 1869 - Brunflo, Jämtland Vigsel - 4 Sep 1898 - Ragunda, Jämtland Död - 28 Feb 1943 - Kyrktåsjö (Tåsjö västra by), Tåsjö  = Länk till Google Earth
  Teckenförklaring, märken	: Adress       : By/Stad       : Socken/Församling       : Landskap       : Stat/Provins       : Land       : Ej definierad