Olaf II "The Black" Gudrödsson

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: kung på Isle of Man

Noteringar:

Källa Sonja L -Familj med: Lawon of Kintyre, Skottland, (ca 1175-1220)
Barn:
Ragnvald II (1195-1249), kung på Isle of Man.
Magnus (ca 1200-1265), siste norske kungen på Isle of Man 1262-1265.
Afreca, gift med Simon Montacu.
Gudröd (ca 1220-1237)
Vigsel: omkring 1215
Skilsmässa: omkring 1220 Familj med Christina av ROSS, Skottland (1200 - 1230)
Vigsel: omkring 1223 3)
Barn:
Magnhild OLOFSDOTTER (1228 - 1300)
Harald (ca 1223-1248), kung på Isle of Man 1237-1248, drunknade tillsammans med sin hustru Cecilia år 1248 vid en sjöolycka på deras bröllopsresa. Cecilia var dotter till kung Håkon IV av Norge.Olav Svarte bör vara född år 1173, eftersom föräldrarna gifter sig år 1176 och då sägs det uttryckligen att Olav var 3 år gammal. Kyrkan tvingade Olav Svarte att skilja sig från Lawon av Kintyre, dåhon var för nära släkt med hans tidigare hustru. 'Know you not that your lived long with the cousin of her whom you now have as your wife' ?
(Källa: Chronicle of Man and the Isles gm May Teistevoll)Var även gift med Christina, dotter till Ferguard, jarl av Ross, Skottland, hon var hans tredje hustru. Young menar att äktenskapet med Cristina av Ross stod 1223 eller kort tidigare.
(Källa: G.V.C Young, 1986)Olof II Gudrödsson anses vara den förste kände, som förde det egendomliga och sällsynta vapnet med sina tre springande ben. Vapnet finns avbildat på Isle of Mans statssvärd, som traditionellttillskrives Olof. Detta fordrar en datering till omkring 1230. Experter från Brittish Museum har daterat svärdet till omkring 1250. (Källa: Jämten 1969, C.R. Carlsson)Kung Isle of Man och Hebriderna 1226-1237.
(Källa: Regentlängd för Isle of Man)

Olaf gift Christina af Ross cirka 1223. Christina föddes cirka 1200 i Ross, Skottland; dog efter 1230 i Isle of Man, England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: prinsessa från Isle of Man

Noteringar:

Vid freden i Perth 1266 avstod Magnus Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland mot en engångssumma på 4000 mark sterling och en årlig avgift på 100 mark. Den norskeärkebiskopen behåller alla sina klerikala rättigheter även i det avträdda området. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutade med förlust förupprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade sonen Hallstein Torleifsson till Norge och Maud själv säges ha följt efter till sonen i Norge 1292. Då är sannolikt maken Torleif redan död.
(Källa: G.V.C. Young, 1986 och Alf Henriksson)År 1292 flyttade prinsessan Maud (Matilda) de flesta av de gamla laghandlingarna från Isle of Man till Trondheim i Norge, där de senare förstördes vid en brand. (Källa: May Teistevoll/J. Johnson)Fadern till Maud, Olof II Crovan, var kung på Isle of Man 1226-1237. Mauds broder, Harold I Crovan, var kung på Isle of Man 1237-1248 och hennes halvbroder Magnus Crovan blev 1252-1265 den sistenorske kungen på Isle of Man. (Källa: G.V.C Young, 1986)

Familj/Make/Maka: Torleif Haraldsson. Torleif (son till Harald II Gudrödsson) föddes 1228 i Isle of Man, England; dog 1290 i Skottland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Riksråd, Syssloman, Riddare i Norge

Noteringar:

Källa Sonja Löwenberg -Flyttade omkring 1295 från Isle of Man, England till Norge.
Vidsträckta uppdrag redan vid 1300-talets ingång.
Riksråd 1303-1324.
Blev syssloman i Jämtland 1326. (Skuncke) Källa: Boken om "Skanckeätten 1995 av Roger de Robelin". Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young på Isle of Man. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i dennaforskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redanpå 1300-talet förde lika skanckevapen.
Från omkring 1700 är den kvarvarande delen av ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsomständigheter, att betrakta som en renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus Lagaböters son) (Det varväl Håkon V, som var Magnus Lagabötes son, PW) namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har uppdraget attfullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd senast 1303, nämnd syssloman i Jämtland. Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen.
Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Man's kungavapen med 3 avhuggna böjda skankar förenade i trepass och ordnade motsols. Gift före 1300 med Sigrid Håkonsdotter.
Hallsten skänkte 2 pund jordagods till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf Ogmundsson). Sigrid hade en systerCecilia, som 1363 instiftar en själamässa för henne och hennes son Olaf.
Källa: Skancke-ätten av Herje Skuncke 1978.Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke isjälva verket är en gren av Isle of Man's kungahus och att den grundades i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade frånIsle of Man och bosatte sig i Norge.

Familj/Make/Maka: Sigrid Håkonsdotter. Sigrid föddes cirka 1280 i Ringerike, Norge; dog 1363 i Egge, Trondheim. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Jordägare och Riddare på Frösön

Noteringar:

Jordägare, Riddare på Frösön. Född omkring 1300 i Norge. Död omkring 1350 i Mjälle, Frösö (Z). Vid ting på Frösön 1345 18/3 var Nils anklagad för att ha slagit ihjäl en Tore med sin yxa på dennesgård. Nils fick till kronan avstå halva Mjälle samt hustrun Kristina egendom som hon ärvt på Frösön, se " Blad ur Frösö historia " sid 80. Ur Robelin 1995-Skanckeboken. Hans sätesgård synes ha varitMjälle på Frösön med tillhörnde laxfiske i Ragunda som han avstod till kronan enligt domen ovan 1345. Han ägde jord i Östnår, Hackås och Våle, Hackås, som han sannolikt förvärvat genom sitt gifte.Hans hustru Kristina ägde halva yttergården Firir Berghi på Frösön och tvingades enligt domen 1345 att inköpa andra halvan av Olof Håkansson i Vestanåkern och leverera gården i sin helhet tillkronan. Levde sannolikt periodvis i Jämtland. Vi möter Nils och Kristina 1348 där de klagar över att Jon Parter i Fäste tagit för sig att hugga timmer och husvirke i Östnårs och Våle hagar, samt lagten boskapstig över hennes mark och slagit tre av hennes myrängar sju år i rad. Jon som var död 1348 hade enligt vittne erkänt på sin sotesäng dessa övergrepp och sagt sig när väl kom till hälsa igenfara hem till Nils och förlikas med honom. När saken kom upp på hösten 1348 var Nils bortrest från bygden, men Kristina hade fullmakt och vann vid denna stämma. Med stor sannolikhet är det Nils somhar byggt det härbre eller bod, daterad till omkring 1353, och vars dörr är prydd med ett järnsmide som mycket starkt påminner om skankevapnet. Boden synes ha gått i arv eller som hemgifte tillElisabet Jensdotter Skancke från Hov i Hackås, gift med kyrkoherden Mogens Pedersson Herdal och medfört den till prästgården i Sveg. Boden finns nu bevarad som kulturminnesmärke i Äggen, Sveg.

Död:
Mjälle

Familj/Make/Maka: Kristina Halvardsdotter. Kristina föddes cirka 1300 i Hackås, Jämtland; dog cirka 1350 i Frösö, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Underfogde på Frösön

Noteringar:

Peder Nilsson Skancke, född cirka år 1325 i Sverige, död efter 1360 i Hov, Hackås, Jämtland, hustru okänd. I antavla för Claus Nissen Riiber är efternamnet Nilsson uppgett som okänt och födelseåretuppgett till cirka år 1330. Peder är den förste säkert registrerade personen i den så kallade Hackåslinjen. Denna linjen lever på manssidan och har utvecklat flera släktlinjer i Norge, vilka togsläktnamnet Skancke med varierande stavningar. Den gren som ännu idag besitter släktgården i Hov, Hackås, har på 1800-talet tagit släktnamnet Hoflin. Ättens senare besittning av jordegendomar iHackås talar för ett eventuellt släktskap med Nils Halsteinsson. Hans hustru Kristina Halvardsdotter ägde år 1348 jord i Våle, Hackås, som en Karl Joensson år 1427 säljer till Olof Fastesson, talareventuellt för ett släktskap. Historikern Barney Young på Isle of Man antar att Peder Nilsson kan vara en son till Nils Hallsteinsson (kFR. Young, G.V.C., Fra Skanke-slektens historia, Isle of Man1985). Det finns också en annan teori som går ut på att Peder skulle vara identisk med väpnaren Peder Alexandersson till Börön, omtalad år 1371 (DN XXI, 138,139), kung Håkon Magnussons handgångneman. Roger de Robelin antar att ingen av dessa två teorier är troliga. Han tror hellre på ett släktskap med adelsfamiljer i Pommern och Mecklenburg. Forskaren Björn Markhus har valt att stanna vidPeder Nilsson som son till Nils Hallsteinsson, men håller andra möjligheter öppna. Barn efter Peder Nilsson och hans okända hustru var: Johan Pedersson i Sanne född år 1344 och död 1406, ÖndPedersson född år 1360 och Karl Pedersson född år 1360 och gift med Radgerd Ketilsdotter. (Källa: Kjell Høyer, Norge)

Födelse:
Mjälle

Död:
Hov

Familj/Make/Maka: Kristina Halvardsdotter. Kristina föddes cirka 1325; dog efter 1360 i Hackås, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Riddare och Jordägare i Hov, Hackås

Familj/Make/Maka: Radgerd Kettilsdotter. Radgerd föddes cirka 1380 i Hackås, Jämtland; dog cirka 1445 i Hackås, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Riddare och Hövitsman

Noteringar:

Född omkring 1403 i Hov, Hackås (Z). Död 1477 i Hov, Hackås (Z). Gift 2 ggr. Hövismannadömet över Jämtland och Härjedalen synes riddar Örjan ha erhållit av konung Karl Knutsson då denne efterkröningen den 20 november 1449 i Trondheims domkyrka på återvägen gästade sin trogne undersåte på Hov. I realiteten efterträdde han sin broder Erik, sysslomannen men med ökad myndighet och en däremotsvarande titel, hövitsman. Nyttjades av kung Karl som härförare vid infall i Norge i slutet av 1452 och tidigt 1453. Blev senare medlem av av kung Karls svenska råd och var 1457 kommendant vidStockholms slott. Under natten till den 24 februari 1457 blev han utsedd till befälhavare över Stockholms slott när Kung Karl icke fann annan utväg än att sätta sin egen person i säkerhet och lämnasin från landsidan kringrända huvudstad och som flykting seglade över till Danzig. Då kung Kristian I senare intog staden, blev herr Örjan, kanslern, doktor Ryting och andra anhängare till kung Karltagna till fånga och misshandlade av danskarna. (Mona Grimstad - Nils Ahnlund) Som sannolikt anses att Örjan efter frigivningen en tid dolde sig på Sätuna hos hustruns förste make Peter JönssonSchack. (Skuncke) Norden är vid denna tid i en trestatsunion med Kristoffer av Bayern som gemensam kung. Den 15 september 1445 anslår Kristoffer till sin unga 15-åriga gemål Dorotea av husetHohenzollern som morgongåva bl.a. Jämtland. Drottning Dorotea, en politiskt begåvad, ihärdig och klok kvinna, överlever sin make. Hon äktar den danske kungen Kristian I av Oldenburg. Unionen fallernu sönder. Kampen om makten efter Kristoffer leder under 1449 till att två kungar väljs - Kristian I och Karl Knutsson Bonde. Några av landets stormän kröner på försommaren Kristian i Oslo och dennehyllas senare i Marstrand. Frostatingsbönderna i Tröndelagen beslutar däremot erbjuda Karl Knutsson kronan 17 juni. Denne drar i oktober med 500 ryttare över värmlands- gränsen till Hamar. Biskopen(Örjans brorson Karl Jensson) är där vunnen för den svenske Karl. Örjan torde ha känt till detta och Karl väljes där 28 oktober och fortsätter till Trondheim, där han krönes av Norges ärkebiskopAslak Bolt den 20 november 1449. I domkyrkan dubbas då femton nya riddare, dåtidens högsta utmärkelse, som endast de högst förtjänta fick. Örjan Karlsson synes ha varit en av dem. Sin riddartitelblir han trogen. (Sven Schylberg)
Förste kände herre till Hov i Hackås var Karl Pedersson, död år 1430. I ett köpebrev av 1438-04-30 från änkan Rådgerd Kettilsdotter nämns första gången den man som blivit mest känd av ätten Skancke,nämligen Örjan Karlsson. I brevet överlåter Rådgerd gården Heglid i Sunne till herr Ylian (kyrkoherde Örjan). Brevet uppräknar fem söner och mågar till Rådgärd, alla närvarande vid tillfället,nämligen Peder, Örjan, Erik, Jens och Olav. Örjan Karlsson är den förste infödde jämtske riddaren som vi känner. Han vapensköld bestod av ett sporrklätt ben, en 'skånk' på jämtska. Denne Örjan var entypisk jämte på det viset, att han precis som hemprovins slets mellan olika regenter. Än var han den svenske kung Karl Knutsson Bondes (1408-1470) närmaste man och hövitsman i Jämtland. Än kastadeshan i fängelse och torterades av den Kristian av Oldenburg (1426-1481), kung i Danmark 1449-1481 och i Sverige 1457-1464.
Detta är förhistorien: I ett morgongåvebrev av 1445-09-15 gav kung Kristoffer III av Bayern (1416-1448), svensk kung 1441-1448, åt sin unga drottning Dorotea bl. a. vårt land Jämtland med allt vaddärtill hör. Änkedrottning Dorotea (1430-1495) gifte sig sedan år 1449 enligt tidens sed med nye kungen på Danmarks tron, Kristian av Oldenburg. Men nu blandade sig den svenske kungen Karl Knutsson ileken. Det visade sig då, att stormännen i sydnorge ville ha Kristian till kung, medan folket i Tröndelagen föredrog Karl Knutsson. Nu gällde det att handla snabbt. Med 500 man drog Karl KnutssonBonde genom Värmland till Trondheim, där han lät ärkebiskopen kröna sig 1449-11-20. Samtidigt dubbades femton nya riddare och en av dessa var Örjan Karlsson från Hov i Hackås. På återvägen tillSverige stannade kung Karl minst en vecka i Jämtland, troligen som gäst hos den nydubbade riddaren Örjan Karlsson. Men slaget var ingalunda vunnet med detta, de ledande i Norge höll på den danskekungen. Emellertid hade kung Karl med Örjans hjälp 1452-08-13 lagt Jämtland under svenskarna. Örjan nämns i brev som riddare och hövitsman i Jämtland och Härjedalen. Med eller utan kungens närvarodrog Örjan tre gånger mot Tröndelagen med väpnad här. Varje gång blev han tillbakaslagen, tredje gången dessutom nesligt. När danske kungen med en massa stormän närmade sig 'då flydde förenämndeÖrjan försmädligen till skog och mark med sitt sällskap'. Det verkar nästan som om kung Karl utnyttjade den godtrogne och säkert hederlige och rättskaffens jämten, som han bundit upp med sinriddartitel.
Nästa gång vi hör om Örjan Karlsson 'den sköna man', som krönikan säger, befann han sig i Stockholm, utsedd till befälhavare på slottet, medan kung Karl skuddade stoftet av sina fötter och flyddetill Danzig. För nu var kung Kristian på krigsstråt och tågade in i Stockholm midsommardagen år 1457 som svensk kung. Örjan kastades i fängelse, men blir så småningom fri och gifter sig med enfrälseänka från Uppland. Den halsstarrigt envise kung Karl gör ett nytt misslyckat kuppförsök och Örjan, som tydligen var inblandad också denna gång, kastas ånyo i fängelse och torteras nesligt.Efter frigivningen vände Örjan tillbaka till hemgården i Hackås. Han överlät år 1469 halva sin gård till sonen Karl Örjansson och blir 'sytningsman', d.v.s. han bodde kvar på gården enligt den tidensvisa åldringsvård. (Källa: Sällsamheter i Jämtland, Daga Nyberg, 1981)De främsta bland de adliga krigarna var riddarna som dubbades av kungen. Riddarna betjänades av adliga väpnare och småsvenner. Riddarväsendets anda var chevaleresk. Trohet, heder och ära framställdessom höga ideal. Till riddarnas plikter hörde att skydda de svaga. I första hand kom detta gälla kvinnorna, och de hyllades tillsammans med kampen och äventyret i sånger och romaner. En ringa del avdenna kontinentala riddardiktning nådde i sent och stympat skick fram till vårt land. Genom sina väl behärskade rörelser ville riddarna framstå som ett föredöme i värdighet och sinnesjämvikt införmängden. Den nya stormansklassen var väl medveten om sitt värde och sin plats i samhällshierarkin och fann ett sätt att uttrycka sin exklusivitet i bild. Det skedde genom heraldiken, genomvapensköldar och andra tecken. (Källa: Alf Åberg)Källa: Sonja Löwenberg

Familj/Make/Maka: Margaret Jensdotter. Margaret föddes 1420. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Lagman och bonde i Billsta, Hackås

Noteringar:

Bonde på Billsta i Hackås och ägde även halva Västerhus på Frösön. Blev genom sitt gifte ägare av Öd, Marieby, där han bodde. Benämnd välboren man 1469, då han med sin bror Örjan Karlsson besegladeen köpehandling angående Våle i Hackås, var även väpnare och sannolikt även riddare. Hans son biskop Karl Jenssen benämns vara en Riddermans Mand, d.v.s. son av en riddare. (Källa: Skanke ätten,Roger de Robelin)

Familj/Make/Maka: Katerin. Katerin föddes cirka 1410 i Marieby, Jämtland; dog efter 1460 i Marieby, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Födelse:
Hov

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Sannolikt är Ingrids broder, Karl (Jemte) Jenssen, den ende kände jämten på en biskopsstol före reformationen.
(Källa: Jämten 1993, Sven Schylberg)
Jens fick med sin hustru bl. a. barnen Ingrid, Karl, Kerstin och Karin. Systrarna tituleras hustru Ingrid och hustru Kerstin, vilket ger en antydan om att de tillhör lågadeln.
(Källa: Jämten 1993, sid 60-ff, Sven Schylberg)

Familj/Make/Maka: Jöns Kettilsson. Jöns föddes cirka 1455 i Hackås, Jämtland; dog efter 1542. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Lagman, Väpnare

Familj/Make/Maka: Anne Karlsdotter. Anne föddes cirka 1480; dog 1551. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Herr Olof, Kyrkoherde i Rödön, Jämtland, 1532-1539

Noteringar:

En son till Ingrid Jönsdotter är Olov Jensen, kyrkoherde på Rödön 1530-40. (Källa: Jämten 1993, sid 60-ff, Sven Schylberg) och (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 186, supplement av BertilHasselberg, 1964)

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Kerstin Nilsdotter. Kerstin föddes 1510 i Enånger, Hälsingland; dog efter 1554. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Herr Måns, kyrkoherde i Rödön

Noteringar:

Herr Mons är jämte två andra präster och lagman Erik Nilsson 15/2 1544 närvarande i Sunne, vittnande att Gudlög Jonsdotter till sin måg Ketil Persson sålt all sin odel i Andersö. År 1551 är hantillstädes vid uppgörelsen om ett gammalt gårdsköp här i Rödön och år 1557 bevittnar han ett annat gårdsköp i Backens by. (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 209, Leonard Bygdén)
1548 var han kapellan i Oviken. (Källa: Bertil Hasselberg, festskrift till Carl J.E. Hasselberg)Sannolikt den herr Måns, som i lagmansräntan av Jämtland år 1564 under svenska ockupationen upptages som ägare av gård i Åkeräng, Sunne. I så fall är han troligen fader till tredje efterträdaren iRödön, Lauritz Mogensson, vilken år 1600 var ägare av samma gård i Åkeräng, samt till dennes broder prosten Erik Mogensson Blix i Oviken. (Källa: Härnösands stifts herdaminne sid 186, supplement avBertil Hasselberg, 1964)

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Länsman i Hackås

Familj/Make/Maka: Gullov Mogensdotter. Gullov föddes cirka 1560; dog den 7 Dec 1629. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Landsprost och kyrkoherde i Oviken 1572-1611

Noteringar:

fader till erik verkar vara osäker,
Ur Rötter -
Av Karl Göran Eriksson * tisdag den 08 febr 2005 kl. 20.26: Ett par år före sin död erkände kyrkoherde Bertil Hasselberg (1897-1965) sitt misstag beträffande Erik Mogensson Blix. Efter att i över 30 år ha hävdat att denne var son till Mogens Karlsson (Blix) iUndersåker fick han nu alltså tillstå att han hade fel om Eriks ursprung. I Norsk Slektshistorisk Tidskrift (1963) lägger han dock fram en teori som också finns i hans supplement till Herdaminnet.Vad skriver han då ? Jo, att Eriks och brodern Lauritz' härkomst är tills vidare osäker. Vissa skäl tala för, att de voro söner till kyrkoherden Mons Olsson i Rödön. (Forum Theologicum XXI s. 158 -Örnsköldsvik 1964). Den första meningen är dock här central. Att vissa hellre tar fasta på den senare och gör den till ett faktum, är oförmåga att tolka text och/eller rent önsketänkande. Björn Espell-
Blix, Erik Mogensson, kyrkoherde, död omkring 1611. Sigillet i tiondelängderna visar, att han är en Blix. Var i Ovikens församling kapellan 1566-1571 och kyrkoherde 1572-1611 och bodde på Orrgården.Var sannolikt superintendent Nils Stephanis närmaste efterträdare. Var såsom landsprost utsedd att jämte två präster närvara vid kungahyllningen i Oslo 8/6 1591 och förekommer nämnd som vittne vidflera transaktioner. År 1611 erlade han 10 dlr i sölvskatt till K.M:t men synes ha dött samma år. Hans änka insänder 1612 en böneskrift och begär att få någon gård i orten att leva på, vilken ansökanChristian IV beviljar 31/10 1612 med villkor att hon skulle erlägga de bestämda utlagorna till kronan. Hon erhöll ett hemman, Häggen i Oviken. Prosten var ägare till Skottgården. Enligt Jämtlands ochHärjedalens historia flydde han till Norge 1611, men dog kort därefter. Enligt Härnösands sfits hm står han upptagen som son till Måns Karlsson Blix, kyrkoherde i Undersåker, men i rättelsen (Bygdén)står det att Erik var bror till Lauritz Mogensen Blix, kyrkoherde på Rödön. (Härnösands stifts hm/34,45, L. Bygdén)
Han brukte 1566 et segl med lynstråle (lyn-blixt). Det er förste gang dette merke nå kan sees å vaere brukt i slekten. (Slekten Blix fra Jemtland, T. Norum)(Jämten 1962/22, Fornvårdaren IV/164, och Härnösands stifts hm/158, 186, suppl. av B. Hasselberg, 1964)

Familj/Make/Maka: Birgitta Larsdotter. Birgitta föddes 1555 i Trondheim, Norge; dog 1628 i Oviken, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Länsman

Familj/Make/Maka: Brita Mårtensdotter. Brita föddes cirka 1580 i Torp, Medelpad. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kyrkoherde i Hammerdal och bonde i Görvik, Hammerdal

Noteringar:

Björn Espell skriver på sin hemsida -Kyrkoherden Erik Eriksson Blix (1576-1637) är något av en nyckelperson för många släktforskare genom att hans 10 barn har förgrenat sig så rikt i såväl Sverige som i Norge. Många kan räkna sina anorfrån honom. Blix var kaplan i Oviken i Jämtland år 1602, där han bevittnade en hemmansförsäljning och även ett lån. Mellan 1617 och 1637 synes han ha varit kyrkoherde i Hammerdals socken ochefterträddes 1637 av Mårten Halvardsson Stenius. Blix arbetade bl. a. i Hammerdals nya kyrka, som byggdes åren 1588-1590, efter att den tidigare hade brunnit ned.
Erik Blix var gift två gånger och i stiftets herdaminne har man angett vilka mödrarna var till Eriks 10 barn, nämligen; Erik, Hans, Jöns, Karl och Kerstin hade Karin Eriksdr (1575-1618) som modermedan Barbro, Karin, Peder, Sophia och Elisabeth hade Elisabet Pedersdr (1590-1657) som moder. Med den senare var han gift före år 1619. Med stöd av Karl Göran Eriksson kan man nog utesluta den ErikEriksson, som blev bonde i Grenås, Hammerdal. Karl som blev bonde i Sikås kan knappast vara en son i första äktenskapet. Han blev nämligen far till barn födda 1690 och senare och modern Karin Eriksdrvar död cirka 1618.
På Hammerdals ting 22 nov 1622 klagade herr Erik över en sin sockenbonde Per Henriksson i Fyrås, som utlåtit sig kunna avsätta pastor vilken dag som helst. Han hade kallat herr Eriks hustru 'ethaffmodigt skarn' och sagt att 'herr Erik står så länge och wimbler i kyrkan, thet Peder kiaedis derwid'.
Herr Erik bygslade 1629 1 * tunna efter änkan Karin i Görvik 2, Hammerdal och Herr Erik bygslade ca 1635 1 * tunna till Olof Olofsson.
I förening med åtskilliga av sina ämbetsbröder undertecknade herr Erik 28 januari 1633 en supplikation till länsherren Olof Pars-Berg att erhålla 'quegtionde og fordenskab'.
Prosten Salomon Larsson Blix (1580-1638) i Lit visterade Hammerdal den 18 september 1637, då han hade att utreda en olaga trolovning, vartill herr Erik, 'förrige sogneprästen i Hammerdal' gjort sigskyldig. Han synes i anledning häraf blivit avsatt. Ny pastor var då utnämnd.
1637-11-27 överlät Sven Olofsson och hustrun Kerstin Gunnarsdotter Haraldsgården i Sikås till Elisabeth Pedersdotter och salig Herr Eriks barn.
(Källor: 1. Karl Göran Eriksson, Uppsala. 2. Festskrift till C.J.E. Hasselberg/136, Eric Festin. 3. Janrik Bromé, JHH, del III/298. 4. Härnösands stifts herdaminne, L. Bygdén. 5. Jämten 1950/18,25,1954/89,109, 1920/96 och 1962/22,25. 6. Slekten Blix fra Jemtland, T. Norum.)

Familj/Make/Maka: Karin Eriksdotter. Karin (dotter till Erik Jonsson och Barbro) föddes 1575 i Ragunda, Jämtland; dog 1618 i Sikås, Hammerdal. [Familjeöversikt] [Familjediagram]