Sigurd "Syr" Halvdansson

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Småkung i Ringerike, Norge

Noteringar:

Familj med Asta GUDBRANDSDOTTER (978 - 1045)
Vigsel: omkring 995 3)
Barn:
Ingrid SIGURDSDOTTER (1015 - 1050)
Harald (Hårdråde) av NORGE (1015 - 1066)
Man vet inte om vikingarna kan ha känt till kompassen. Först omkring år 1300 dyker den upp inom historiebeskrivningen. Ett gåtfullt navigationsinstrument, en 'solsten', finns emellertid omtalat inågra sagor. En av dem berättar, att kung Olav 'den helige' och hövdingen Sigurd 'Syr' var ombord på ett skepp och vädret var tjockt och det snöade starkt. (Sigurd var styvfader till Olav 'denhelige'). Kung Olav lät se efter om himlen var helt molntäckt. Då bad han Sigurd säga sig, vart solen var kommen, och denne sade honom det, och då lät kungen taga fram solstenen och höll upp den ochsåg var det strålade från stenen. Han slöt därav, att det var som Sigurd hade sagt. Det var ett märkligt instrument Sigurd var i besittning av, men om solstenen varit en primitiv kompass, t.ex. ettstycke magnetisk järnsten flytande på ett stycke trä i vatten, och Sigurd ungefärligen vetat klockslaget, hade det inte varit svårt för honom att säga var solen stod. Hur det kunnat stråla frånstenen är en annan fråga, antagligen har sagoberättaren velat förse den med speciellt mystiska egenskaper för att göra historien bättre.
(Källa: Vikingen, Nordbok 1975)Sigurd var den siste småkongen i Norge. Han var konge på Opplandene, hadde gårdsbruk på Ringerike og bodde etter et gammelt sagn på gården Bønsnes. Han skildres som en fredsommelig mann som bestlikte å stelle på gården. Derfor fikk ha navnet 'Syr', dvs. so eller purke. Forøvrig var han forstandig, sindig og måteholden. Han hjalp sin stesønn Olav den Hellige til å vinne overherredømmet etterslaget ved Nesjar.
(Källa: Tore Nygaard, Linköping)Sigurd 'Syr', (d.v.s. svin), född cirka 960, död cirka år 1018, småkung i Ringerike, sonson av Harald 'Hårfagers' son Sigurd 'Rise', styvfar till Olav Haraldsson och far till Harald 'Hårdråde'.Sigurd var den siste småkungen i Norge. Han var kung på Opplandene, hade gårdsbruk på Ringerike och bodde efter en gammal sägen på gården Bönsnes. Han skildras som en fridsam man, som bäst tyckte omatt vara på gården. Därför fikk ha navnet 'Syr', d.v.s. so eller purke. Förövrigt var han förståndig, sinnlig och måttfull. Han hjälpte sin styvson Olav 'den helige' att vinna herradömet efter slagetvid Nesjar.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)Av Hårfagreætten var også småkongen Sigurd (Halfdansson) Syr (965/970-1018) vel 100 år senere. Han fikk tilnavnet Syr - gris - fordi han gikk og stelte med jordene sine på Stein - noe som var uvanligi de tider - framfor å bli en virkelig konge. Han giftet seg med dronning Aasta Gudbrandsdotter, enken etter Harald Grenske (han var sønn til Halfdan Grå og sønnesønn til Sigurd Rise, hvis far varHarald Hårfagre). Harald var far til Olav, men han døde før Olav ble født. Gjennom ekteskapet med Aasta ble Sigurd Syr stefar til Olav, den senere kjente St. Olav og far til Harald Hardråde.
(Källa: De fire konger, Per Mandt, Norge)

--------------------------------------------------------------------------------
Källor
1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
2) Erling Dolenius, Frösön
3) Tore Nygaard, Linköping

Födelse:
Oppland, Hadaflyke

Död:
Buskerud, Hole, Stein

Familj/Make/Maka: Asta Gudbrandsdotter. Asta föddes cirka 978 i Norge; dog cirka 1045 i Norge. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung i Norge 1046-1066

Noteringar:

Slutför samlingen och kristnandet av Norge. 1050.
Grundlägger enligt sagan Oslo och bygger en kyrka och kungsgård i staden. Grundläggandet är ett led i kungens försök att säkra kontrollen i Viken och på Opplandene, och staden utgör samtidigt enutgångspunkt för hans krigståg till Danmark. 1066.
Med en stor flotta angriper han England från den engelska nordöst- kusten, men faller i ett slag vid Stamford Bridge nära York. Hans söner den 18-årige Magnus II Haraldsson och den ca två år yngreOlav III Haraldsson "Kyrre", ärver Norge. Källa: Rosborn-Schimanski. Deltog med sin halvbror Olav den helige i slaget vid Stiklastad 1030, och for efter nederlaget där till Holmgård och Bysans, var som officer i den kejserliga livvakten med i flera strider bland annatpå Sicilien.Efter 1043 återvände han till Norden med stora rikedomar, gästade svenske kungen i Sigtuna och kom till Norge och delade med sig av sin rikedom till kung Magnus och blev ensam kung 1047efter Magnus död.Efter stider med danske kungen Sven
Estridsson, som var norsk tronpretendent blev det en uppgörelse där Harald erkändes som kung i Norge. Ett visst övervälde utövades på Island. Inrikes hävdade han kungamakten mot aristokratin ochlokala myndigheter, kyrkligt motarbetade han inflytandet från ärkebiskopen i Hamburg och lät viga sina biskopar i England och Normandie. Efter Edvard Bekännarens död drog Harald på krigståg tillEngland och stupade där i slaget mot Harald Godvinson vid
Stanfordbridge.

Död:
Stamford Bridge, England Stupade i slaget mot Harald Godvinson vid Stanfordbridge.

Familj/Make/Maka: Ellisif (Elizabeth) av Kiev. Ellisif (dotter till Jaroslav I (den vise) Kiev och Ingegerd (Irina) Olofsdotter) föddes cirka 1032 i Kiev, Ukraina; dog efter 1070 i Danmark. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Drottning på Isle of Man, England

Noteringar:

Osäker relation till modern Elisabeth av Kiev. Ragnhild Maria kan också vara en frillodotter till Harald Hårdråde, se nedan.
(Björn Espell)Gudrød Crovan var trolig født omkring 1030. Han ektet Ragnhild, ei uekte datter av Harald Hardråde og ei ukjent. Ragnhild var trolig født onkring 1047, og ekteskapet ingått omkring 1062. Sålangt megbekjet hadde de bare 2 sønner, Harald og Lagmann. Harald arvet Dublinn, mens Lagmann, som døde i 1097, arvet Isle of Man. Harald ble enekonge over både Dublin og Man etter sin brors død, kjent somHarald II og far til Olaf the Dwarf somble født i 1097 i Dublin.
(Källa: Tom Björnstad, Norge)

Ragnhild gift Gudröd II (Crovan) Haraldsson cirka 1062. Gudröd (son till Harald I "den svarte" Gudrödsson och Rangfredsdotter) föddes cirka 1030 i Hebriderna, Skottland; dog cirka 1095 i Hebriderna, Skottland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung på Isle of Man, England 1103-1153

Noteringar:

"the dwarf"Familj med: Ingeborg Håkonsdotter (ca 1099-1126), dotter till jarlen Håkon Pålsson (1075-1126) på Orkneyöarna
Dottern Ragnhild (Ayla) Olofsdotter blev gift med Sumerled Mac Gillabride, som var kung på Isle of Man och Hebriderna 1153-1164.
(Källa: Regentlängd för Isle of Man)
Vigsel: efter 1115 3) Familj med Afreca av GALLOWAY (1099 - 1130)
Vigsel: omkring 1127 4)
Barn: Gudröd II OLOFSSON (1127 - 1187) Noteringar
Galloway är ett landskap i sydvästra delen av Skottland och gränsar till Isle of Mans nordligaste del. Kallas också för Olav 'the Dwarf (Dvärg)'.He took a wife named Affrica, daughter of Fergus of Galloway by whom he had issue Godred. He had also many concubines, by whom he had issue three sons, Reginald, Lagman and Harold, and manydaughters, one of whom was married to Sumerled, Lord of Argyll; and this was the cause of the ruin of the whole kingdom of the Isles, for he had issue by her four sons, Dugald, Reginald, Angus andOlave, of whom we shall speak more fully hereafter. (Källa: May Teistevoll)Kung Isle of Man och Hebriderna 1103-1153. (Källa: Regentlängd för Isle of Man)Olaf was killed in 1154 at Ramsey. Now, Chronicle says that his son Godred had, just before that, gone to Norway to King Inge; made himself his man and, next autumn, on his return, put in at Orkney,'and all the chiefs of the Isles, hearing that he had come, were delighted'. He was in fact a connection. Godred from there came to Man, and turned out his cousins who had killed his father Olaf;blinded two of them, killed the third this maintaining a connection with Orkney at that date I think in harmony with my general view of Olafþs connection with the family of the Saint. (Källa: FrancesCoakley)Olaf was brought up at the court of Henry I of England. (Källa: Frances Coakley)Källor
1) Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle of Man, England
2) Stewart Baldwin, England (webbplats)
3) Frances Coakley, England (epost)
4) Beräkning av Björn Espell, Frösön

Olof gift Afreca of Galloway cirka 1127. Afreca föddes cirka 1099 i Galloway, Skottland; dog cirka 1130 i Isle of Man, England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung på Isle of Man, England 1153-1158 och 1164-1187

Noteringar:

Gudröd II OLOFSSON
Yrke: Kung på Isle of Man, England 1153-1158 och 1164-1187
Far: Olof I (Bitling) GUDRÖDSSON (1080 - 1153)
Mor: Afreca av GALLOWAY (1099 - 1130) Född: omkring 1127 England, Isle of Man 1)
Död: 1187-11-10 England, Isle of Man 2)
Begravd: omkring 1187 Skottland, Hebriderna, Iona 3)
Familj med: Okänd hustruBarn: Ragnvald GUDRÖDSSON (1165 - 1229) Familj med Finola Mac LOCHLAINN (1150 - 1180)
Vigsel: omkring 1176 4)
Barn: Olof II (the Black) GUDRÖDSSON (1173 - 1237) Noteringar
Sonen Olav 'Svarte' bör vara född år 1173, eftersom föräldrarna gifter sig år 1176 och då sägs det uttryckligen att sonen Olav var 3 år gammal. (Källa: Chronicle of Man and the Isles)Begravd på ön Iona, som är en liten helig ö bland inre Hebriderna i västra Skottland. Munken Columba anlade ett kloster på ön 563, vilket raserades av vikingar år 806, men återuppbyggdes. (Källa: MayTeistevoll)This Godred of 1154 in Dublin was, it appears, the same Godred Olafsson (or Godfrey II, King of Man) who married Fionnuala Nic Lochlainn. This raises the very interesting possibility that Fionnualamarried Godred soon after the 1154 political collision in Dublin, and that she was (after all!) the daughter of High-King Muircheartach - and not the daughter of one of his sons who succeeded him asKing of Cinéal Eoghain. There is every reason to see Fionnuala's marriage as the final seal on an alliance between the Manx family and Clann Lochlainn: it remains for us to figure out when are wherethis accord was finalised. (Källa: P A MagLochlainn)In 1154, the Chronicles of Mann state that Godred, King of Mann, was asked by the people of Dublin to be their king. When Murtagh, King of Ireland, heard this, he assembled a host and marched onDublin with his twin brother, Osiblen. In the ensuing battle, Osiblen was slain. Another translation of this tract calls Osiblen his uterine brother and renders the name of the King of Ireland asMuirchertach. (Källa: P A MagLochlainn)Kung Isle of Man och Hebriderna 1103-1153 och 1164-1187. (Källa: Regentlängd för Isle of Man)Olaf was killed in 1154 at Ramsey. Now, Chronicle says that his son Godred had, just before that, gone to Norway to King Inge; made himself his man and, next autumn, on his return, put in at Orkney,'and all the chiefs of the Isles, hearing that he had come, were delighted'. He was in fact a connection. Godred from there came to Man, and turned out his cousins who had killed his father Olaf;blinded two of them, killed the third this maintaining a connection with Orkney at that date I think in harmony with my general view of Olafþs connection with the family of the Saint. (Källa: FrancesCoakley)Källor
1) Erling Dolenius, Frösön
2) Stewart Baldwin, England (webbplats)
3) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
4) Chronicle of Man and the Isles (webbplats)

Gudröd gift Finola Mac Lochliann cirka 1176. Finola föddes 1150 i Ulster, Irland; dog efter 1180 i Isle of Man, England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Biskop och kung på Isle of Man och Hebriderna 1187-1226

Familj/Make/Maka: nn of Kintyre. nn föddes cirka 1160 i Skottland; dog efter 1186. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: kung på Isle of Man

Noteringar:

Källa Sonja L -Familj med: Lawon of Kintyre, Skottland, (ca 1175-1220)
Barn:
Ragnvald II (1195-1249), kung på Isle of Man.
Magnus (ca 1200-1265), siste norske kungen på Isle of Man 1262-1265.
Afreca, gift med Simon Montacu.
Gudröd (ca 1220-1237)
Vigsel: omkring 1215
Skilsmässa: omkring 1220 Familj med Christina av ROSS, Skottland (1200 - 1230)
Vigsel: omkring 1223 3)
Barn:
Magnhild OLOFSDOTTER (1228 - 1300)
Harald (ca 1223-1248), kung på Isle of Man 1237-1248, drunknade tillsammans med sin hustru Cecilia år 1248 vid en sjöolycka på deras bröllopsresa. Cecilia var dotter till kung Håkon IV av Norge.Olav Svarte bör vara född år 1173, eftersom föräldrarna gifter sig år 1176 och då sägs det uttryckligen att Olav var 3 år gammal. Kyrkan tvingade Olav Svarte att skilja sig från Lawon av Kintyre, dåhon var för nära släkt med hans tidigare hustru. 'Know you not that your lived long with the cousin of her whom you now have as your wife' ?
(Källa: Chronicle of Man and the Isles gm May Teistevoll)Var även gift med Christina, dotter till Ferguard, jarl av Ross, Skottland, hon var hans tredje hustru. Young menar att äktenskapet med Cristina av Ross stod 1223 eller kort tidigare.
(Källa: G.V.C Young, 1986)Olof II Gudrödsson anses vara den förste kände, som förde det egendomliga och sällsynta vapnet med sina tre springande ben. Vapnet finns avbildat på Isle of Mans statssvärd, som traditionellttillskrives Olof. Detta fordrar en datering till omkring 1230. Experter från Brittish Museum har daterat svärdet till omkring 1250. (Källa: Jämten 1969, C.R. Carlsson)Kung Isle of Man och Hebriderna 1226-1237.
(Källa: Regentlängd för Isle of Man)

Olaf gift Christina af Ross cirka 1223. Christina föddes cirka 1200 i Ross, Skottland; dog efter 1230 i Isle of Man, England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung på Isle of Man

Familj/Make/Maka: nn of Galloway. nn föddes cirka 1180 i Galloway, Skottland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: prinsessa från Isle of Man

Noteringar:

Vid freden i Perth 1266 avstod Magnus Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland mot en engångssumma på 4000 mark sterling och en årlig avgift på 100 mark. Den norskeärkebiskopen behåller alla sina klerikala rättigheter även i det avträdda området. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutade med förlust förupprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade sonen Hallstein Torleifsson till Norge och Maud själv säges ha följt efter till sonen i Norge 1292. Då är sannolikt maken Torleif redan död.
(Källa: G.V.C. Young, 1986 och Alf Henriksson)År 1292 flyttade prinsessan Maud (Matilda) de flesta av de gamla laghandlingarna från Isle of Man till Trondheim i Norge, där de senare förstördes vid en brand. (Källa: May Teistevoll/J. Johnson)Fadern till Maud, Olof II Crovan, var kung på Isle of Man 1226-1237. Mauds broder, Harold I Crovan, var kung på Isle of Man 1237-1248 och hennes halvbroder Magnus Crovan blev 1252-1265 den sistenorske kungen på Isle of Man. (Källa: G.V.C Young, 1986)

Familj/Make/Maka: Torleif Haraldsson. Torleif (son till Harald II Gudrödsson) föddes 1228 i Isle of Man, England; dog 1290 i Skottland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung på Isle of Man, England 1249-1250

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Riksråd, Syssloman, Riddare i Norge

Noteringar:

Källa Sonja Löwenberg -Flyttade omkring 1295 från Isle of Man, England till Norge.
Vidsträckta uppdrag redan vid 1300-talets ingång.
Riksråd 1303-1324.
Blev syssloman i Jämtland 1326. (Skuncke) Källa: Boken om "Skanckeätten 1995 av Roger de Robelin". Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young på Isle of Man. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i dennaforskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redanpå 1300-talet förde lika skanckevapen.
Från omkring 1700 är den kvarvarande delen av ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsomständigheter, att betrakta som en renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus Lagaböters son) (Det varväl Håkon V, som var Magnus Lagabötes son, PW) namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har uppdraget attfullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd senast 1303, nämnd syssloman i Jämtland. Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen.
Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Man's kungavapen med 3 avhuggna böjda skankar förenade i trepass och ordnade motsols. Gift före 1300 med Sigrid Håkonsdotter.
Hallsten skänkte 2 pund jordagods till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf Ogmundsson). Sigrid hade en systerCecilia, som 1363 instiftar en själamässa för henne och hennes son Olaf.
Källa: Skancke-ätten av Herje Skuncke 1978.Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke isjälva verket är en gren av Isle of Man's kungahus och att den grundades i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade frånIsle of Man och bosatte sig i Norge.

Familj/Make/Maka: Sigrid Håkonsdotter. Sigrid föddes cirka 1280 i Ringerike, Norge; dog 1363 i Egge, Trondheim. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Barn:
Lodin Torleifsson (1266 - 1300)
Thord Torleifsson (1266 - )
Kolbjörn Thorleifsson (1268 - 1300)
Botolf Thorleifsson (1270 - 1300)
Hallsten Torleifsson (1272 - 1345)
Torleif är sannolikt son till kung Harold II Crovan, som var kung på Isle of Man 1249-1250. Gift med Ragnhild (Maud), som var dotter till Olof III Crovan, kung på Isle of Man 1226-1237. MagnusCrovan, halvbroder till hustrun Maud, blev 1252-1265 den siste norske kungen på Isle of Man. Tiden mellan 1265 och 1333 blev en orolig tid för befolkningen på bland annat Isle of Man, eftersomEngland och Skottland ideligen kämpade om herraväldet över öarna.
(Sonja L)Vid freden i Perth 1266 avstod norske kungen Magnus Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland mot en engångssumma på 4000 mark sterling och en årlig avgift på 100mark. Den norske ärkebiskopen behåller alla sina klerikala rättigheter även i det avträdda området.. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutademed förlust för upprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade Torleifs son Hallstein till Norge och hans moder Maud säges ha följt efter 1292. Då är sannolikt Torleif redan död, okontrolleradeuppgifter säger att han var död i Skottland ca 1290.
(Källa: G.V.C. Young 1986 och Alf Henriksson)Flyttade kanske till Norge, men det förekommer två olika uppgifter om när detta hände; G.V.C. Young anger 1280 medan May Teistevoll har angett år 1250.
(Sonja L)

Familj/Make/Maka: Magnhild Olofsdotter. Magnhild (dotter till Olaf II "The Black" Gudrödsson och Christina af Ross) föddes efter 1228 i Isle of Man, England; dog efter 1300 i Trondheim, Norge. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Jordägare och Riddare på Frösön

Noteringar:

Jordägare, Riddare på Frösön. Född omkring 1300 i Norge. Död omkring 1350 i Mjälle, Frösö (Z). Vid ting på Frösön 1345 18/3 var Nils anklagad för att ha slagit ihjäl en Tore med sin yxa på dennesgård. Nils fick till kronan avstå halva Mjälle samt hustrun Kristina egendom som hon ärvt på Frösön, se " Blad ur Frösö historia " sid 80. Ur Robelin 1995-Skanckeboken. Hans sätesgård synes ha varitMjälle på Frösön med tillhörnde laxfiske i Ragunda som han avstod till kronan enligt domen ovan 1345. Han ägde jord i Östnår, Hackås och Våle, Hackås, som han sannolikt förvärvat genom sitt gifte.Hans hustru Kristina ägde halva yttergården Firir Berghi på Frösön och tvingades enligt domen 1345 att inköpa andra halvan av Olof Håkansson i Vestanåkern och leverera gården i sin helhet tillkronan. Levde sannolikt periodvis i Jämtland. Vi möter Nils och Kristina 1348 där de klagar över att Jon Parter i Fäste tagit för sig att hugga timmer och husvirke i Östnårs och Våle hagar, samt lagten boskapstig över hennes mark och slagit tre av hennes myrängar sju år i rad. Jon som var död 1348 hade enligt vittne erkänt på sin sotesäng dessa övergrepp och sagt sig när väl kom till hälsa igenfara hem till Nils och förlikas med honom. När saken kom upp på hösten 1348 var Nils bortrest från bygden, men Kristina hade fullmakt och vann vid denna stämma. Med stor sannolikhet är det Nils somhar byggt det härbre eller bod, daterad till omkring 1353, och vars dörr är prydd med ett järnsmide som mycket starkt påminner om skankevapnet. Boden synes ha gått i arv eller som hemgifte tillElisabet Jensdotter Skancke från Hov i Hackås, gift med kyrkoherden Mogens Pedersson Herdal och medfört den till prästgården i Sveg. Boden finns nu bevarad som kulturminnesmärke i Äggen, Sveg.

Död:
Mjälle

Familj/Make/Maka: Kristina Halvardsdotter. Kristina föddes cirka 1300 i Hackås, Jämtland; dog cirka 1350 i Frösö, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Riksråd, Syssloman, Riddare i Norge

Noteringar:

Källa Sonja Löwenberg -Flyttade omkring 1295 från Isle of Man, England till Norge.
Vidsträckta uppdrag redan vid 1300-talets ingång.
Riksråd 1303-1324.
Blev syssloman i Jämtland 1326. (Skuncke) Källa: Boken om "Skanckeätten 1995 av Roger de Robelin". Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young på Isle of Man. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i dennaforskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redanpå 1300-talet förde lika skanckevapen.
Från omkring 1700 är den kvarvarande delen av ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsomständigheter, att betrakta som en renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus Lagaböters son) (Det varväl Håkon V, som var Magnus Lagabötes son, PW) namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har uppdraget attfullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd senast 1303, nämnd syssloman i Jämtland. Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen.
Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Man's kungavapen med 3 avhuggna böjda skankar förenade i trepass och ordnade motsols. Gift före 1300 med Sigrid Håkonsdotter.
Hallsten skänkte 2 pund jordagods till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf Ogmundsson). Sigrid hade en systerCecilia, som 1363 instiftar en själamässa för henne och hennes son Olaf.
Källa: Skancke-ätten av Herje Skuncke 1978.Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke isjälva verket är en gren av Isle of Man's kungahus och att den grundades i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade frånIsle of Man och bosatte sig i Norge.

Familj/Make/Maka: Sigrid Håkonsdotter. Sigrid föddes cirka 1280 i Ringerike, Norge; dog 1363 i Egge, Trondheim. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Underfogde på Frösön

Noteringar:

Peder Nilsson Skancke, född cirka år 1325 i Sverige, död efter 1360 i Hov, Hackås, Jämtland, hustru okänd. I antavla för Claus Nissen Riiber är efternamnet Nilsson uppgett som okänt och födelseåretuppgett till cirka år 1330. Peder är den förste säkert registrerade personen i den så kallade Hackåslinjen. Denna linjen lever på manssidan och har utvecklat flera släktlinjer i Norge, vilka togsläktnamnet Skancke med varierande stavningar. Den gren som ännu idag besitter släktgården i Hov, Hackås, har på 1800-talet tagit släktnamnet Hoflin. Ättens senare besittning av jordegendomar iHackås talar för ett eventuellt släktskap med Nils Halsteinsson. Hans hustru Kristina Halvardsdotter ägde år 1348 jord i Våle, Hackås, som en Karl Joensson år 1427 säljer till Olof Fastesson, talareventuellt för ett släktskap. Historikern Barney Young på Isle of Man antar att Peder Nilsson kan vara en son till Nils Hallsteinsson (kFR. Young, G.V.C., Fra Skanke-slektens historia, Isle of Man1985). Det finns också en annan teori som går ut på att Peder skulle vara identisk med väpnaren Peder Alexandersson till Börön, omtalad år 1371 (DN XXI, 138,139), kung Håkon Magnussons handgångneman. Roger de Robelin antar att ingen av dessa två teorier är troliga. Han tror hellre på ett släktskap med adelsfamiljer i Pommern och Mecklenburg. Forskaren Björn Markhus har valt att stanna vidPeder Nilsson som son till Nils Hallsteinsson, men håller andra möjligheter öppna. Barn efter Peder Nilsson och hans okända hustru var: Johan Pedersson i Sanne född år 1344 och död 1406, ÖndPedersson född år 1360 och Karl Pedersson född år 1360 och gift med Radgerd Ketilsdotter. (Källa: Kjell Høyer, Norge)

Födelse:
Mjälle

Död:
Hov

Familj/Make/Maka: Kristina Halvardsdotter. Kristina föddes cirka 1325; dog efter 1360 i Hackås, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Jordägare och Riddare på Frösön

Noteringar:

Jordägare, Riddare på Frösön. Född omkring 1300 i Norge. Död omkring 1350 i Mjälle, Frösö (Z). Vid ting på Frösön 1345 18/3 var Nils anklagad för att ha slagit ihjäl en Tore med sin yxa på dennesgård. Nils fick till kronan avstå halva Mjälle samt hustrun Kristina egendom som hon ärvt på Frösön, se " Blad ur Frösö historia " sid 80. Ur Robelin 1995-Skanckeboken. Hans sätesgård synes ha varitMjälle på Frösön med tillhörnde laxfiske i Ragunda som han avstod till kronan enligt domen ovan 1345. Han ägde jord i Östnår, Hackås och Våle, Hackås, som han sannolikt förvärvat genom sitt gifte.Hans hustru Kristina ägde halva yttergården Firir Berghi på Frösön och tvingades enligt domen 1345 att inköpa andra halvan av Olof Håkansson i Vestanåkern och leverera gården i sin helhet tillkronan. Levde sannolikt periodvis i Jämtland. Vi möter Nils och Kristina 1348 där de klagar över att Jon Parter i Fäste tagit för sig att hugga timmer och husvirke i Östnårs och Våle hagar, samt lagten boskapstig över hennes mark och slagit tre av hennes myrängar sju år i rad. Jon som var död 1348 hade enligt vittne erkänt på sin sotesäng dessa övergrepp och sagt sig när väl kom till hälsa igenfara hem till Nils och förlikas med honom. När saken kom upp på hösten 1348 var Nils bortrest från bygden, men Kristina hade fullmakt och vann vid denna stämma. Med stor sannolikhet är det Nils somhar byggt det härbre eller bod, daterad till omkring 1353, och vars dörr är prydd med ett järnsmide som mycket starkt påminner om skankevapnet. Boden synes ha gått i arv eller som hemgifte tillElisabet Jensdotter Skancke från Hov i Hackås, gift med kyrkoherden Mogens Pedersson Herdal och medfört den till prästgården i Sveg. Boden finns nu bevarad som kulturminnesmärke i Äggen, Sveg.

Död:
Mjälle

Familj/Make/Maka: Kristina Halvardsdotter. Kristina föddes cirka 1300 i Hackås, Jämtland; dog cirka 1350 i Frösö, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Riddare och Jordägare i Hov, Hackås

Familj/Make/Maka: Radgerd Kettilsdotter. Radgerd föddes cirka 1380 i Hackås, Jämtland; dog cirka 1445 i Hackås, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Underfogde på Frösön

Noteringar:

Peder Nilsson Skancke, född cirka år 1325 i Sverige, död efter 1360 i Hov, Hackås, Jämtland, hustru okänd. I antavla för Claus Nissen Riiber är efternamnet Nilsson uppgett som okänt och födelseåretuppgett till cirka år 1330. Peder är den förste säkert registrerade personen i den så kallade Hackåslinjen. Denna linjen lever på manssidan och har utvecklat flera släktlinjer i Norge, vilka togsläktnamnet Skancke med varierande stavningar. Den gren som ännu idag besitter släktgården i Hov, Hackås, har på 1800-talet tagit släktnamnet Hoflin. Ättens senare besittning av jordegendomar iHackås talar för ett eventuellt släktskap med Nils Halsteinsson. Hans hustru Kristina Halvardsdotter ägde år 1348 jord i Våle, Hackås, som en Karl Joensson år 1427 säljer till Olof Fastesson, talareventuellt för ett släktskap. Historikern Barney Young på Isle of Man antar att Peder Nilsson kan vara en son till Nils Hallsteinsson (kFR. Young, G.V.C., Fra Skanke-slektens historia, Isle of Man1985). Det finns också en annan teori som går ut på att Peder skulle vara identisk med väpnaren Peder Alexandersson till Börön, omtalad år 1371 (DN XXI, 138,139), kung Håkon Magnussons handgångneman. Roger de Robelin antar att ingen av dessa två teorier är troliga. Han tror hellre på ett släktskap med adelsfamiljer i Pommern och Mecklenburg. Forskaren Björn Markhus har valt att stanna vidPeder Nilsson som son till Nils Hallsteinsson, men håller andra möjligheter öppna. Barn efter Peder Nilsson och hans okända hustru var: Johan Pedersson i Sanne född år 1344 och död 1406, ÖndPedersson född år 1360 och Karl Pedersson född år 1360 och gift med Radgerd Ketilsdotter. (Källa: Kjell Høyer, Norge)

Födelse:
Mjälle

Död:
Hov

Familj/Make/Maka: Kristina Halvardsdotter. Kristina föddes cirka 1325; dog efter 1360 i Hackås, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Riddare och Hövitsman

Noteringar:

Född omkring 1403 i Hov, Hackås (Z). Död 1477 i Hov, Hackås (Z). Gift 2 ggr. Hövismannadömet över Jämtland och Härjedalen synes riddar Örjan ha erhållit av konung Karl Knutsson då denne efterkröningen den 20 november 1449 i Trondheims domkyrka på återvägen gästade sin trogne undersåte på Hov. I realiteten efterträdde han sin broder Erik, sysslomannen men med ökad myndighet och en däremotsvarande titel, hövitsman. Nyttjades av kung Karl som härförare vid infall i Norge i slutet av 1452 och tidigt 1453. Blev senare medlem av av kung Karls svenska råd och var 1457 kommendant vidStockholms slott. Under natten till den 24 februari 1457 blev han utsedd till befälhavare över Stockholms slott när Kung Karl icke fann annan utväg än att sätta sin egen person i säkerhet och lämnasin från landsidan kringrända huvudstad och som flykting seglade över till Danzig. Då kung Kristian I senare intog staden, blev herr Örjan, kanslern, doktor Ryting och andra anhängare till kung Karltagna till fånga och misshandlade av danskarna. (Mona Grimstad - Nils Ahnlund) Som sannolikt anses att Örjan efter frigivningen en tid dolde sig på Sätuna hos hustruns förste make Peter JönssonSchack. (Skuncke) Norden är vid denna tid i en trestatsunion med Kristoffer av Bayern som gemensam kung. Den 15 september 1445 anslår Kristoffer till sin unga 15-åriga gemål Dorotea av husetHohenzollern som morgongåva bl.a. Jämtland. Drottning Dorotea, en politiskt begåvad, ihärdig och klok kvinna, överlever sin make. Hon äktar den danske kungen Kristian I av Oldenburg. Unionen fallernu sönder. Kampen om makten efter Kristoffer leder under 1449 till att två kungar väljs - Kristian I och Karl Knutsson Bonde. Några av landets stormän kröner på försommaren Kristian i Oslo och dennehyllas senare i Marstrand. Frostatingsbönderna i Tröndelagen beslutar däremot erbjuda Karl Knutsson kronan 17 juni. Denne drar i oktober med 500 ryttare över värmlands- gränsen till Hamar. Biskopen(Örjans brorson Karl Jensson) är där vunnen för den svenske Karl. Örjan torde ha känt till detta och Karl väljes där 28 oktober och fortsätter till Trondheim, där han krönes av Norges ärkebiskopAslak Bolt den 20 november 1449. I domkyrkan dubbas då femton nya riddare, dåtidens högsta utmärkelse, som endast de högst förtjänta fick. Örjan Karlsson synes ha varit en av dem. Sin riddartitelblir han trogen. (Sven Schylberg)
Förste kände herre till Hov i Hackås var Karl Pedersson, död år 1430. I ett köpebrev av 1438-04-30 från änkan Rådgerd Kettilsdotter nämns första gången den man som blivit mest känd av ätten Skancke,nämligen Örjan Karlsson. I brevet överlåter Rådgerd gården Heglid i Sunne till herr Ylian (kyrkoherde Örjan). Brevet uppräknar fem söner och mågar till Rådgärd, alla närvarande vid tillfället,nämligen Peder, Örjan, Erik, Jens och Olav. Örjan Karlsson är den förste infödde jämtske riddaren som vi känner. Han vapensköld bestod av ett sporrklätt ben, en 'skånk' på jämtska. Denne Örjan var entypisk jämte på det viset, att han precis som hemprovins slets mellan olika regenter. Än var han den svenske kung Karl Knutsson Bondes (1408-1470) närmaste man och hövitsman i Jämtland. Än kastadeshan i fängelse och torterades av den Kristian av Oldenburg (1426-1481), kung i Danmark 1449-1481 och i Sverige 1457-1464.
Detta är förhistorien: I ett morgongåvebrev av 1445-09-15 gav kung Kristoffer III av Bayern (1416-1448), svensk kung 1441-1448, åt sin unga drottning Dorotea bl. a. vårt land Jämtland med allt vaddärtill hör. Änkedrottning Dorotea (1430-1495) gifte sig sedan år 1449 enligt tidens sed med nye kungen på Danmarks tron, Kristian av Oldenburg. Men nu blandade sig den svenske kungen Karl Knutsson ileken. Det visade sig då, att stormännen i sydnorge ville ha Kristian till kung, medan folket i Tröndelagen föredrog Karl Knutsson. Nu gällde det att handla snabbt. Med 500 man drog Karl KnutssonBonde genom Värmland till Trondheim, där han lät ärkebiskopen kröna sig 1449-11-20. Samtidigt dubbades femton nya riddare och en av dessa var Örjan Karlsson från Hov i Hackås. På återvägen tillSverige stannade kung Karl minst en vecka i Jämtland, troligen som gäst hos den nydubbade riddaren Örjan Karlsson. Men slaget var ingalunda vunnet med detta, de ledande i Norge höll på den danskekungen. Emellertid hade kung Karl med Örjans hjälp 1452-08-13 lagt Jämtland under svenskarna. Örjan nämns i brev som riddare och hövitsman i Jämtland och Härjedalen. Med eller utan kungens närvarodrog Örjan tre gånger mot Tröndelagen med väpnad här. Varje gång blev han tillbakaslagen, tredje gången dessutom nesligt. När danske kungen med en massa stormän närmade sig 'då flydde förenämndeÖrjan försmädligen till skog och mark med sitt sällskap'. Det verkar nästan som om kung Karl utnyttjade den godtrogne och säkert hederlige och rättskaffens jämten, som han bundit upp med sinriddartitel.
Nästa gång vi hör om Örjan Karlsson 'den sköna man', som krönikan säger, befann han sig i Stockholm, utsedd till befälhavare på slottet, medan kung Karl skuddade stoftet av sina fötter och flyddetill Danzig. För nu var kung Kristian på krigsstråt och tågade in i Stockholm midsommardagen år 1457 som svensk kung. Örjan kastades i fängelse, men blir så småningom fri och gifter sig med enfrälseänka från Uppland. Den halsstarrigt envise kung Karl gör ett nytt misslyckat kuppförsök och Örjan, som tydligen var inblandad också denna gång, kastas ånyo i fängelse och torteras nesligt.Efter frigivningen vände Örjan tillbaka till hemgården i Hackås. Han överlät år 1469 halva sin gård till sonen Karl Örjansson och blir 'sytningsman', d.v.s. han bodde kvar på gården enligt den tidensvisa åldringsvård. (Källa: Sällsamheter i Jämtland, Daga Nyberg, 1981)De främsta bland de adliga krigarna var riddarna som dubbades av kungen. Riddarna betjänades av adliga väpnare och småsvenner. Riddarväsendets anda var chevaleresk. Trohet, heder och ära framställdessom höga ideal. Till riddarnas plikter hörde att skydda de svaga. I första hand kom detta gälla kvinnorna, och de hyllades tillsammans med kampen och äventyret i sånger och romaner. En ringa del avdenna kontinentala riddardiktning nådde i sent och stympat skick fram till vårt land. Genom sina väl behärskade rörelser ville riddarna framstå som ett föredöme i värdighet och sinnesjämvikt införmängden. Den nya stormansklassen var väl medveten om sitt värde och sin plats i samhällshierarkin och fann ett sätt att uttrycka sin exklusivitet i bild. Det skedde genom heraldiken, genomvapensköldar och andra tecken. (Källa: Alf Åberg)Källa: Sonja Löwenberg

Familj/Make/Maka: Margaret Jensdotter. Margaret föddes 1420. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Lagman och bonde i Billsta, Hackås

Noteringar:

Bonde på Billsta i Hackås och ägde även halva Västerhus på Frösön. Blev genom sitt gifte ägare av Öd, Marieby, där han bodde. Benämnd välboren man 1469, då han med sin bror Örjan Karlsson besegladeen köpehandling angående Våle i Hackås, var även väpnare och sannolikt även riddare. Hans son biskop Karl Jenssen benämns vara en Riddermans Mand, d.v.s. son av en riddare. (Källa: Skanke ätten,Roger de Robelin)

Familj/Make/Maka: Katerin. Katerin föddes cirka 1410 i Marieby, Jämtland; dog efter 1460 i Marieby, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]