Olaf II "The Black" Gudrödsson

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: kung på Isle of Man

Noteringar:

Källa Sonja L -Familj med: Lawon of Kintyre, Skottland, (ca 1175-1220)
Barn:
Ragnvald II (1195-1249), kung på Isle of Man.
Magnus (ca 1200-1265), siste norske kungen på Isle of Man 1262-1265.
Afreca, gift med Simon Montacu.
Gudröd (ca 1220-1237)
Vigsel: omkring 1215
Skilsmässa: omkring 1220 Familj med Christina av ROSS, Skottland (1200 - 1230)
Vigsel: omkring 1223 3)
Barn:
Magnhild OLOFSDOTTER (1228 - 1300)
Harald (ca 1223-1248), kung på Isle of Man 1237-1248, drunknade tillsammans med sin hustru Cecilia år 1248 vid en sjöolycka på deras bröllopsresa. Cecilia var dotter till kung Håkon IV av Norge.Olav Svarte bör vara född år 1173, eftersom föräldrarna gifter sig år 1176 och då sägs det uttryckligen att Olav var 3 år gammal. Kyrkan tvingade Olav Svarte att skilja sig från Lawon av Kintyre, dåhon var för nära släkt med hans tidigare hustru. 'Know you not that your lived long with the cousin of her whom you now have as your wife' ?
(Källa: Chronicle of Man and the Isles gm May Teistevoll)Var även gift med Christina, dotter till Ferguard, jarl av Ross, Skottland, hon var hans tredje hustru. Young menar att äktenskapet med Cristina av Ross stod 1223 eller kort tidigare.
(Källa: G.V.C Young, 1986)Olof II Gudrödsson anses vara den förste kände, som förde det egendomliga och sällsynta vapnet med sina tre springande ben. Vapnet finns avbildat på Isle of Mans statssvärd, som traditionellttillskrives Olof. Detta fordrar en datering till omkring 1230. Experter från Brittish Museum har daterat svärdet till omkring 1250. (Källa: Jämten 1969, C.R. Carlsson)Kung Isle of Man och Hebriderna 1226-1237.
(Källa: Regentlängd för Isle of Man)

Olaf gift Christina af Ross cirka 1223. Christina föddes cirka 1200 i Ross, Skottland; dog efter 1230 i Isle of Man, England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: prinsessa från Isle of Man

Noteringar:

Vid freden i Perth 1266 avstod Magnus Lagaböte öarna Isle of Man och Hebriderna till Alexander III av Skottland mot en engångssumma på 4000 mark sterling och en årlig avgift på 100 mark. Den norskeärkebiskopen behåller alla sina klerikala rättigheter även i det avträdda området. Det var icke populärt bland befolkningen på öarna och resulterade i ett uppror 1275 som slutade med förlust förupprorsmakarna. En tid efter nederlaget emigrerade sonen Hallstein Torleifsson till Norge och Maud själv säges ha följt efter till sonen i Norge 1292. Då är sannolikt maken Torleif redan död.
(Källa: G.V.C. Young, 1986 och Alf Henriksson)År 1292 flyttade prinsessan Maud (Matilda) de flesta av de gamla laghandlingarna från Isle of Man till Trondheim i Norge, där de senare förstördes vid en brand. (Källa: May Teistevoll/J. Johnson)Fadern till Maud, Olof II Crovan, var kung på Isle of Man 1226-1237. Mauds broder, Harold I Crovan, var kung på Isle of Man 1237-1248 och hennes halvbroder Magnus Crovan blev 1252-1265 den sistenorske kungen på Isle of Man. (Källa: G.V.C Young, 1986)

Familj/Make/Maka: Torleif Haraldsson. Torleif (son till Harald II Gudrödsson) föddes 1228 i Isle of Man, England; dog 1290 i Skottland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Riksråd, Syssloman, Riddare i Norge

Noteringar:

Källa Sonja Löwenberg -Flyttade omkring 1295 från Isle of Man, England till Norge.
Vidsträckta uppdrag redan vid 1300-talets ingång.
Riksråd 1303-1324.
Blev syssloman i Jämtland 1326. (Skuncke) Källa: Boken om "Skanckeätten 1995 av Roger de Robelin". Teorin om Jämtlands-Skanckes eventuella anknytning till kungahuset på Isle of Man bygger på forskningar gjorda av Barney Young på Isle of Man. Hallsten är att betrakta som nyckelpersonen i dennaforskning. Jämtlandsätten inkom sannolikt från Danmark till Norge. Med hänsyn till ättevapnet och kända hjälmprydnader har den eventuellt sitt äldsta ursprung från en släktgrupp i Pommern, som redanpå 1300-talet förde lika skanckevapen.
Från omkring 1700 är den kvarvarande delen av ätten i Jämtland, med hänsyn till levnadsomständigheter, att betrakta som en renodlad bondesläkt. Sid 384. Hallsten levde ännu 1345, känd första gången i två diplom 1303, det ena då han tillsammans med riddaren Audun Vigleiksson kungör för Verdalsborna i kungens ( Håkon VI, Magnus Lagaböters son) (Det varväl Håkon V, som var Magnus Lagabötes son, PW) namn en dom och det andra där han med riksråden baron Bjarne Erlingsson till Bjarköy, baron Erling Amundsson och baron Snare Aslaksson har uppdraget attfullfölja domen. Han var riddare och norskt riksråd senast 1303, nämnd syssloman i Jämtland. Hans sätesgård var Egge i Tröndelagen.
Enligt bevarat sigill från 1303 förde hans Isle of Man's kungavapen med 3 avhuggna böjda skankar förenade i trepass och ordnade motsols. Gift före 1300 med Sigrid Håkonsdotter.
Hallsten skänkte 2 pund jordagods till Trondenes kirke för Sigrid Håkonsdotters själ. (Sigrid var gift först med Ogmund Guttormsson, med vilken hon hade sonen Olaf Ogmundsson). Sigrid hade en systerCecilia, som 1363 instiftar en själamässa för henne och hennes son Olaf.
Källa: Skancke-ätten av Herje Skuncke 1978.Det är forskarna Carl Ruben Carlsson, G.V.C. Young på Isle of Man och Sven Gaute Barfoth, som med gemensamma ansträngningar kommit fram till ett resultat, som i stort ger besked att släkten Skancke isjälva verket är en gren av Isle of Man's kungahus och att den grundades i Sverige och Norge i och med att Hallsten Torleifsson och hans mor prinsessan Magnhild i slutet av 1200-talet emigrerade frånIsle of Man och bosatte sig i Norge.

Familj/Make/Maka: Sigrid Håkonsdotter. Sigrid föddes cirka 1280 i Ringerike, Norge; dog 1363 i Egge, Trondheim. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Jordägare och Riddare på Frösön

Noteringar:

Jordägare, Riddare på Frösön. Född omkring 1300 i Norge. Död omkring 1350 i Mjälle, Frösö (Z). Vid ting på Frösön 1345 18/3 var Nils anklagad för att ha slagit ihjäl en Tore med sin yxa på dennesgård. Nils fick till kronan avstå halva Mjälle samt hustrun Kristina egendom som hon ärvt på Frösön, se " Blad ur Frösö historia " sid 80. Ur Robelin 1995-Skanckeboken. Hans sätesgård synes ha varitMjälle på Frösön med tillhörnde laxfiske i Ragunda som han avstod till kronan enligt domen ovan 1345. Han ägde jord i Östnår, Hackås och Våle, Hackås, som han sannolikt förvärvat genom sitt gifte.Hans hustru Kristina ägde halva yttergården Firir Berghi på Frösön och tvingades enligt domen 1345 att inköpa andra halvan av Olof Håkansson i Vestanåkern och leverera gården i sin helhet tillkronan. Levde sannolikt periodvis i Jämtland. Vi möter Nils och Kristina 1348 där de klagar över att Jon Parter i Fäste tagit för sig att hugga timmer och husvirke i Östnårs och Våle hagar, samt lagten boskapstig över hennes mark och slagit tre av hennes myrängar sju år i rad. Jon som var död 1348 hade enligt vittne erkänt på sin sotesäng dessa övergrepp och sagt sig när väl kom till hälsa igenfara hem till Nils och förlikas med honom. När saken kom upp på hösten 1348 var Nils bortrest från bygden, men Kristina hade fullmakt och vann vid denna stämma. Med stor sannolikhet är det Nils somhar byggt det härbre eller bod, daterad till omkring 1353, och vars dörr är prydd med ett järnsmide som mycket starkt påminner om skankevapnet. Boden synes ha gått i arv eller som hemgifte tillElisabet Jensdotter Skancke från Hov i Hackås, gift med kyrkoherden Mogens Pedersson Herdal och medfört den till prästgården i Sveg. Boden finns nu bevarad som kulturminnesmärke i Äggen, Sveg.

Död:
Mjälle

Familj/Make/Maka: Kristina Halvardsdotter. Kristina föddes cirka 1300 i Hackås, Jämtland; dog cirka 1350 i Frösö, Jämtland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]