Per Olofsson

Noteringar:

Myntförfalskaren från Rudsjö På Fjällsjömarknaden 1894 försökte den 76 år gamle Per Olofsson från Rudsjö prångla ut sina falska mynt på Handelsboden. Det hela slutade med att Per Olofsson fick ett års straffarbete. Artikelnskrevs av Gustav Hedberg, Fjällsjökrönikan 1970.
-------------------
Per Olofsson - eller för att använda bygdemål - Per Ors'n, var Rudsjöbo, född den 12 april 1818. Per var en driftig och företagsam person. Han spelade tandläkare och drog ut värkande tänder påpersoner som önskade det. Han satte ut andstutar som han vittjade på ägg och erhöll därigenom den viktiga ingrediensen till pannkakorna. Men försöket att prägla mynt och dryga ut sin kassa tog enända med förskräckelse.Den 12 december 1894 begav han sig till Fjällsjömarknaden i Backe för att prångla ut sina hemgjorda enkronor. I Hedvall o Höglunds handelsbod köpte han russin och betalade med en falsk krona.Bodbiträdet lade den i penninglådan utan att upptäcka förfalskningen. Därefter begärde Per Olofsson ett paket ljus och betalade på samma sätt. Biträdet tyckte myntet såg dåligt ut och frågade den eneaffärsägaren, Hedvall, om han skulle ta emot myntet. Hedvall fastslog att myntet var falskt. Bodbiträdet misstänkte att så kunde vara fallet även med föregående mynt, och tog upp det ur penninglådan.Det befanns att det var en falsk enkrona. När Per hörde detta blev han förskräckt och skyndade sig att byta ut kronorna mot äkta mynt.Länsman Dillner tillkallades. I väntan på länsmans ankomst satt Per på en bänk. Han tog upp de övriga mynten, som han lagt lösa i rockfickan, virade in dem i ett papper och stoppade dem i enalappskon. Vid kroppsvisiteringen skrek han förtvivlat när lappskorna drogs av, under förevändning att han hade värk i benen.Per Olofsson häktades. Vid husundersökning i bostaden av länsman Dillner och som vittne hemmansägare Zakris Ericsson, Backe, hittades i ett skåp, så kallad klaff, tenn och ett trattformigt rör medkvarsittande tenn. Där fanns också pappersbitar i likhet med det papper i vilket han virat in de falska mynten i lappskon. I en skrubb påträffades en bit sulläder, sammanvikt och hårt pressat med deglatta sidorna mot varandra, och märken av brända ytor som överrensstämde med enkronors storlek. Likaså fanns en trästöt av björk som använts vid inpressandet, med på ena sidan märken av myntetsytterkant, samt tydliga märken av hammarslag på andra sidan.Vid tinget i Ramsele de 17 januari 1895 erkände Per att han självtillverkat nio falska enkronor. Redan i höstas hade han kommit på tanken att eftergöra mynt, och sökt skaffa sig en form på så sättatt han vikit en bit tjockt, uppblött sulläder omkring en äkta krona, och hårt tillhamrat lädret mot myntet för att prägeln på myntet skulle tryckas in i lädret. Sedan lädret torkat och hårdnatstöpte han tenn i den form han erhöll. Detta försök utföll inte inte till belåtenhet, varför en ny form måste göras, på så sätt att han lagt en äkta enkrona mellan två blystycken och hårt hamrat demtillsammans. Sedan blystyckena tagits isär och enkronan borttagits, hade han erhållit en form där myntets prägel varit mycket tydligt avtryckt. Så hade han stöpt tenn och tillverkat nio stycken mynt,och därefter gömt formen i ett stenröse i skogen. Olofsson ansåg det ovist att söka rätt på formen, eftersom det tilldragit sig under "tö och bargöra" som han uttryckte det. Olofsson erkände ocksåatt det inte varit behov eller nöd som drivit honom att begå brottet, utan det hade, som han enligt rättegångsprotokollet uttryckte sig, varit "den onde som drivit honom därtill, och onda tankar ochbegärelser efter mer, som bragt gärningen till sin fullbordan".Domen mot Per Olofsson för de nio förfalskade enkronorna blev ett årsstraffarbete och att vara förlustig medborgerligt förtroende intill dess ett år förflutit från det han efter utståndet strafffrigivits. Han skulle också gottgöra statsverket för ersättning till vittnena. Det berättas att då Per Olofsson kom hem från "häktet", föredrog han att gå utom hagen.

Familj/Make/Maka: Ingrid Magdalena Salomonsdotter. Ingrid (dotter till Salomon Svensson och Sara Persdotter) föddes den 1 Jan 1822 i Bölen, Bodum; dog den 30 Jul 1852. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Per gift Stina Greta Johansdotter den 4 Feb 1860 i Fjällsjö, Ångermanland. Stina (dotter till Johan Erik Johansson Mark och Greta Grelsdotter) föddes den 13 Jun 1832 i Jansjö, Fjällsjö; dog den 16 Maj 1924 i Rudsjö, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Sara var bygdens förnämsta jorddragarmor och kunnig i det mesta av dentidens kurer, för både folk och fä.
/Roland F.

Död:
Sara dog troligen av blodförgiftning.

Sara* gift Mårten Göransson Sjödin den 6 Apr 1873. Mårten (son till Göran Matsson och Magdalena Mårtensdotter) föddes den 20 Aug 1844 i Hössjön, Ström; dog den 5 Aug 1920 i Rudsjö, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Anekdot från Olof Petter Nordqvists bröllop -Det hölls ett bröllop i nuvarande Holms gård i Backe någon gång på 1870-talet. Bonden Erik Elias Nolén gifte bort sin dotter med Nordkvist från Rudsjö.Fram på kvällningen på bröllopsdagen fingo bröllopsgästerna höra nödrop nerifrån sjön, och ett par av dem sprungo ner till stranden och satte ut en båt för att bistå de nödställda.Det visade sig vara socknens klockare, Per Erik Ågren, som på hemvägen från kalaset till sin bostad i Sunnansjö kapsejsat med sin maka. Det vill säga, klockaren var det inte någon större fara med,för han satt tvärs över den upp och nedvända båten, men gumman var värre ute. Hon försökte klara sig simmande, och när hon försökte få tag i båten slog hennes herre och man henne på fingrarna, ochdet var hon som upphävde nödropen.Bröllopsgästerna fingo det oeniga paret i land och hjälpte dem upp i bröllopsgården, där de finga byta kläder och torka sig. Senare på kvällen kunde man finna man och hustru på var sin sida av denstora spisen i bryggstugan, där de som lagade mat till kalaset höllo till, och de voro då inte mer avsvalkade av badet i Fjällsjön än att de kunde fortsätta den hetsiga diskussionen de påbörjat isjön. Klockaren var för övrigt så påverkad av välfägnaden vis kalaset, att han inte märkt att han tagit på sig de lånade byxorna bakfram.Elli Lenö/Roland Forssén

Olof gift Sara Kristina Nolén den 16 Okt 1878 i Fjällsjö, Ångermanland. Sara (dotter till Erik Elias Andersson Nolén och Erika Johanna Nyberg) föddes den 11 Mar 1856 i Backe, Fjällsjö; dog den 16 Mar 1918 i Rudsjö, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Margareta gift Nils Anders Näsström den 23 Apr 1882. Nils föddes den 12 Jul 1856 i Ådals-Liden, Ångermanland; dog den 27 Okt 1957 i Forsmo, Ramsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Göran gift Margareta Markusdotter den 30 Nov 1912. Margareta (dotter till Markus Mårtensson och Sara Maja Abrahamsdotter) föddes den 5 Feb 1881 i Ön, Bodum. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Erik gift Helga* Charlotta Eriksson den 23 Jun 1917. Helga* (dotter till Erik Gustaf Olofsson och Märta Matilda Andersdotter) föddes den 24 Apr 1898 i Lavsjö, Dorotea; dog den 4 Nov 1986 i Backe, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Beda gift Nils Vilhelm Vesterlund den 15 Jul 1922. Nils (son till Per Vilhelm Westerlund och Sara Katarina Johansdotter) föddes den 30 Okt 1892 i Rudsjö, Fjällsjö; dog den 14 Nov 1969 i Rudsjö, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Alma gift Isak Petter Isaksson den 10 Sep 1923. Isak (son till Isak Olofsson och Maria Johanna Andersdotter) föddes den 23 Dec 1891 i Rudsjö, Fjällsjö; dog den 9 Apr 1965 i Rudsjö, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Frida växte upp i Rudsjö som yngsta barnet i en kull av åtta barn. Äldste systern (Ida Kristina) var redan 19 år när Frida föddes.Föräldrarna var Olof Petter Nordqvist (f. 1847) och Sara Kristina Nolén (f. 1856) från Rudsjö. Frida växte upp på den gård som än i dag kallas Nordqvist-gården (se bild från 1910).Frida var endast 17 år när hon gifte sig med den 13 år äldre Albin Forssén 1915. Samma år föddes också Helge Forssén.Familjen bodde i början i Rudsjö där Albin jobbade som skräddare.1916 flyttade man dock till Sil (18 år gammal). Sonen (Helge) var då 1 år och bars i kolt hela vägen medan man gick sträckan Rudsjö - Sil till fots.Redan året efter skulle andra barnet, dottern Sylvia, födas. Barnmorska vid båda tillfällena var fridas mor, Sara kristina. 1918 fick Frida uppleva en stor sorg i och med att modern valde att ta sittliv.I Sil fortsatte Albin verka som skräddare, men han deltog också aktivt i uppstartandet av en Konsum-butik i byn.Paret bodde i början i "bönehuset" men köpte 1928 just det hus där Konsum legat innan (se bilden) där hela familjen växte upp.Mitt emot byggde sedan sonen Helge sitt hus (med affär på nedervåningen)Det gamla "bönehuset" skulle senare bli köpt av sonen Helge, som transporterade det till Silsjönäs, där det ännu står (om än i dåligt skick eftersom marken ej var tilläckligt stabil för att hålla upphuset).
/Roland Forssén

Frida* gift Erik Albin* Forsén den 21 Sep 1915. Erik (son till Jonas Johansson Forssén och Stina Kajsa Svensdotter) föddes den 22 Apr 1886 i Söredsta, Fjällsjö; dog den 25 Aug 1963 i Sil, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

"idiot"

Födelse:
född i Ådals-Liden

Kristina gift Jonas Alfred Hedin den 16 Apr 1910 i Ramsele, Ångermanland. Jonas föddes den 3 Okt 1875 i Ådals-Liden, Ångermanland; dog den 6 Jan 1943 i Imnäs, Ramsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

tvilling

Noteringar:

tvilling

Tekla gift Axel Sundin den 25 Dec 1939. Axel (son till Margareta* Karolina Sundqvist) föddes den 18 Okt 1899 i Viken, Ramsele; dog den 7 Dec 1973 i Ramsele, Ångermanland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Ida gift Abraham Abrahamsson den 21 Apr 1935. Abraham (son till Karl Johan Abrahamsson och Maria Markusdotter) föddes den 22 Jan 1905 i Björksjönäs (Skirsjön), Tåsjö; dog den 24 Jun 1999 i Björksjönäs (Skirsjön), Tåsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Arvid gift Levande [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Källa: Fjällsjökrönikan 1992Helge Forssén började med affärer i liten skala redan som 8-9 åring. Då blev han ombud för såningsmannen, J.L Saxons välkända veckotidning, som på den tiden kostade 12 öre exemplaret. Sortimentet avveckotidningar utökades med Smålänningen och Hemmets Journal. Förtjänsten var blygsam på att sälja tidningar i en liten by, men det blev dessutom någon liten bonus i form av bokgåva till jul... Senblev Helge också agent för trädgårdsfröer. Han tog hem provpåsar, gick runt i gårdarna och tog upp order, och levererade fröerna så småningom, till glädje för grönsaksodling och blomsterprakt i Silmed omnejd.Annars föddes Helge i Rudsjö. Pappan, Albin Forssén från Sil, var skräddare. Mamman Frida var en dotter till Ola Petter Nordqvist i Rudsjö. Albin kom till byn och skräddade, och det hela ändade medatt han bildade familj. När Helge var i ett-årsåldern flyttade man från Rudsjö, som ju på den tiden saknade riktig väg. Helge bars i en kont på ryggen. Han växte upp i Sil där fadern drev sittskrädderi."När jag var fjorton år, och skulle ut för att få ett jobb, blev det som hjälpreda i affären hos Karl Lundgren i Imforsmo", säger Helge. 15 kr i månaden, och maten, hade jag i lön. Karl Lundgren hadetidigare varit handlare i Sil. Efter ett par år i Imforsmo kom Helge till Karls broder Petrus Lundgren i Ramsele. I dennes affär arbetade han under fem års tid. Helge var också något halvår hosKarlströms i Ramsele för att lära sig kötthantering. Ganska plötsligt etablerade sig så Helge som egen affärsidkare hemma i Sil. Där hade köpman Gottfrid Johansson från Backe en filial. Helge fickveta att affären var till salu, och blev ägare till affär med varulager och inventarier för 1 089 kronor. Men år 1937 var det inte frågan om att lägga upp den summan i en handvändning på bordet. "Detlåter ju inte mycket pengar nu, men då var det jävulusiskt svårt att få fram pengar". När kriget kom, och därmed inkallelserna, fick även Helge Forssén ge sig iväg ut i beredskapen. Första inkallelsen kom 1940 och han gjorde då tio månader i ett svep. Sen blev det ytterligare 4-5gånger under krigsåren som han låg inkallad. Det blev hustrun som fick ta ansvaret för affären, och för barnen. 1947 kunde Helge Forssén flytta affärsrörelsen till nybyggda lokaler, och lämna den gamla butiken som ursprungligen hade använts som bagarstuga på Lars Petter Erikssons gård. Den nya byggnaden hade ibörjan endbart utrymme för affären, men 1957 fullbordades fastigheten med tillhörande bostad. När Helge Forssén började som handlare i Sil fanns skola och post i byn. Konsum hade affär. Pappa Albinhade för övrigt varit med om att starta konsumaffären. På 40-50 talet var det folkrikt, ca 200 personer i Sil och angränsandebyar. Bara i Valåbränna hade man ett tag bortåt 30 invånare. Men när den stora utflyttningen satte in, så märktes detnaturligtvisäven på affärsomsättningen. Helge och nuvarande makan Margit, som kom med i affärsföretaget för 30-talet år sedan, höll ut i det längsta i Sil. Man hade ett brett varusortiment, allt frånlivsmedel till byggmaterial, hönsfoder, porslin och gardiner. 1977 var det dock dags att satsa på något nytt. Från den 2 maj det året tog man över Kontantaffären i Backe, som då hade drivits av Gunnar och Ingrid Ångström sen 60-talet. "Kontanten" var byggd1934, och nu frampå 1970-talet var lokalerna hopplöst föråldrade, trånga och omöjliga att göra om till modern standard för en livsmedelsbutik. Backe måste ha en ny ICA-affär. det blev alltså makarnaForssén som beslöt att göra investeringen, med borgen från ICA-Hakon. Först siktade man på en 5-årsperiod att börja med, men det har fortsattatt rulla på, och Helge Forssén är dagligen i full fartmed arbetet. När ICA-hallen startade hade också Helges son Sven Eric beslutat att komma hem till Backe från Iggesund, där han då var ombudsman i Pappers, och Helges ICA är i hög grad ett familje-företag. Redan under tiden i Sil hade Helge många kunder i Backe, liksom i andra byar. Ett 40-tal hushåll körde man ut varor till. Den här servicen med utkörning av varor har fortsatt. Helge har upplevt denenorma utvecklingen i varudistributionen. Från början kom resande från olika små grossistfirmor.Numera är ICA-handeln hårt centraliserad. Helge minns när "Nordsvenska"startade i Östersund och växte, för att sedermera gå upp i Hakon-bolaget. Lite grann tar man dock fortfarande varor från en dellokalaleverantörer. Helge kan sälja tunnbröd från Rossön och Silsjönäs, ost och mese från Högland i Dorotea och chark-varor från Ramsele. På 40-talet, minns Helge, tog han cykeln och åkte tll Backeför att hämtakorv och andra varor från Gunneriussons. Ibland hände det att Gunneriussons flickor cyklade iväg med varorna, så att man kunde överlämna leveransen bortpå moarna söder om Backe, ochdärmed snabba upp transporten... Från Ramsele kom varorna per buss. I början av 50-taler skaffade Helge motorcykel, och sen blev det bil, för att i konkurrensen med Konsum kunna köra ut varor tillSilsjönäs.

Nils gift Margit Vedin den 14 Jul 1940. Margit (dotter till Jakob* Emanuel Gjersvold och Frida Kristina Vedin) föddes den 18 Maj 1922 i Kyrkobordet, Fjällsjö; dog den 3 Sep 1948 i Sil, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Harald gift Eva Kajsa Jakobsson den 23 Jun 1948. Eva (dotter till Jakob Jakobsson och Eva Lovisa Persdotter) föddes den 3 Apr 1924 i Strand, Ström. [Familjeöversikt] [Familjediagram]