JannesSläktSidor
En sammanställning av min släkt som omfattar nästan alla i Tåsjö
och med grenar över hela Sverige men naturligtvis framförallt
i angränsande socknar.
Förnamn:  Efternamn: 
[Avancerad sökning]  [Efternamn]

Olof (Skötkonung) Eriksson

Man ca 980 - ca 1022  (42 år)


Generationer:      Standard    |    Kompakt    |    Vertikal    |    Endast text    |    Registerformat    |    Tabeller    |    PDF

Generation: 1

  1. 1.  Olof (Skötkonung) Eriksson föddes cirka 980 i Husaby, Västergötland; dog cirka 1022 i Husaby, Västergötland.

    Andra Händelser och Attribut:

    • Yrke: Kung i Sverige ca 995-1022

    Noteringar:

    Familj med: Edla av VENDEN (ca 980 - efter 1006), kungafrilla från Mecklenburg-Schwerin i Tyskland
    Barn:
    Astrid av Sverige (ca 1002 - 1036),
    gift omkring 1019 med den norske kungen Olav den helige HARALDSSON (995 - 1030)
    Emund Slemme av Sverige (ca 1005 - 1066), medkung i Sverige 1050-1060
    Holmfrid av Sverige (ca 1006 -)Familj med Estrid av MECKLENBURG (985 - 1032)
    Vigsel: omkring 1000 4) Barn:
    Ingegerd (Irina) av SVERIGE (1000 - 1050)
    Anund Jakob av SVERIGE (1007 - 1050), kung i Sverige ca 1022-1050.Adam av Bremen, Saxo Grammaticus och de isländska sagoberättarna var utsocknes män och är inte alltid sanningsvittnen, men utan dem skulle Sveriges historia före 1200-talet ha varit nästan blank. Enknapphändig kungalista som är fogad till äldre Västgötalagen och lämnar några små notiser om potentaterna i landet från och med Olov 'Skötkonung' är det vidlyftigaste inhemska vittnesbördet omhändelser i Sverige i de dagar då man ute i Europa målade miniatyrer, upprättade universitet och byggde katedraler. Till Sverige kom medeltidens internationella kultur senare än till något annat landinom den romerska kyrkans maktområde. Danmark och i viss mån även Norge hade mansåldrars försprång, och Saxos berättarglada bok med alla dess bärsärkarhistorier är skriven på det elegantaste latin.
    (Källa: Alf Henriksson)Olov 'Skötkonung' var den förste kristne kungen i Sverige. Han antas ha varit döpt redan vid sitt trontillträde år 995. Den tradition som påstår att han skulle ha döpts vid Husaby källa år 1008 ansesnumera vara ohistorisk.
    (Källa: Statens historiska museum, Lars G. Holmblad)Olov 'Skötkonung' deltog år 1000 vid sjöslaget vid Svolder (låg sannolikt vid Ven i Öresund) tillsammans med danerkungen Sven 'Tveskägg' och de norska jarlarna Eirik och Svein. De överföll norskekungen Olav Tryggvassons flotta och Olav Tryggvasson stupar och segerherrarna delar Norge mellan sig. Viken (området runt Oslofjorden) kom att ligga under danerkungen, Ranrike (Bohuslän) undersveakungen medan Eirik och Svein styrde i Tröndelag och Hålogaland (Nordland) som danerkungens jarlar. Tillägget Skötkonung betyder sannolikt 'skattkonung' och är belagt först på 1200-talet. Framtill ca 1020 präglas ett stort antal mynt i Sigtuna i Olof Skötkonungs namn.
    (Källa: När hände vad, Rosborn, Schimanski m.fl.)Att peterspenningen infördes i Sverige genom kyrkomötet i Linköping 1152 är en hävdvunnen åsikt. Olaus Petri säger emellertid i sin krönika att den infördes av Olof 'Skötkonung', som ju levde mer ärett århundrade tidigare, och de som i våra dagar har intresserat sig för saken tycks luta åt ungefär samma mening. Man säger att det vore märkligt om det kristnade Sverige skulle ha undsluppitkyrklig skatt ända till 1152 och anser det sannolikt att vad som beslöts i Linköping endast utgjorde en bekräftelse och en påminnelse.
    (Källa: Alf Henriksson)Olov 'Skötkonung' var gift med en kristen kvinna, Estrid, och hade med henne en son, Anund Jakob, och en dotter Ingegerd. Dessutom hade han två barn, Emund och Astrid, med den vendiskahövdingadottern Edla, som han hade hemfört som krigsbyte.
    (Källa: Den svenska historien, Bonnier Lexikon)I sagorna kan vi kanske skönja en del av den process, som ledde till att Västergötland kom att ingå i svearnas välde; en process som kan ha byggt på äktenskapsförbindelser och i vilken Erik'Segersäll' åter framstår som mannen bakom verket. Men kanske var det i så fall hans son Olof som ärvde hövdingadömet i de bägge landsdelarna - Svitjod efter sin far och Västergötland efter sin morSigrid 'Storråda'. Och när Olof sedan fördrevs från sitt fäderneärvda rike tog han sin tillflykt till det landskap han ärvt på mödernet.
    (Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson)Swedish king, son of Erik Segersäll. Olof was the first king, which demonstrably was king of both the Swedes and the 'Götar' (the people living in southern and western Sweden, above all in the twolandscapes Östergötland and Västergötland, sometimes mentioned as 'Geates'). When Erik Segersäll had driven Svein 'Forkbeard' out of Denmark, Olof joined Svein in the struggle against Olav Tryggvasonof Norway. When Olav fell, in the battle at Svolder, Olof obtained a territory with parts from the Trondheim district and the land between Svinesund and Göta river. Hostilities arised between kingOlof and king Olav. After he was baptized around 995, Olof stayed Christian until his death. The pagan religion was so powerful that the united realm was divided, Olof had to confine himself to beking of the district Västergötland. He is also known to posterity for being the founder of Swedenþs first bishopric in Skara and that he was the first Swedish king to mint coins.
    (Källa. Viking Heritage)Under senare delen av 970-talet var sveariket fördelat mellan Erik, Uppsalakungen, och hans bror Olof, Adelsökungen. Efter broderns död tog Erik över Olofs andel, tvingade den rätte arvingenbrorsonen Björn ut ur landet, och blev därmed ensam härskare. Sedan, efter att ha avvecklat Birka, grundade han en egen stad, Sigtuna. Den nya staden var tänkt som ett centrum för det framtidakristna sveariket. Eriks son och efterträdare, Olof Skötkonung, följde faderns linje och betraktade Sigtuna som sveakungarnas huvudort. Staden visade sig vara livsduglig, men den förmådde inteersätta Gamla Uppsala som rikets centrum. Till slut förstod Olof att om svearna skulle konvertera, måste han skaffa ett fotfäste för den kristna religionen i Gamla Uppsala. Olof var kristen redan vidkungavalet, men först 1008 mottog han och hans två söner dopet från missionen, som sändes från Polen av den saxiske biskopen Bruno av Querfurt. Bruno noterade att vid ett och samma tillfälle blevtusen personer från sju distrikt kristna, men det dröjde inte länge förrän ett uppror satte stopp för missionsarbetet. Orsaken till upproret var troligen Olofs försök att tvinga Uppsalatinget attgenomföra ett kultbyte eller att skapa ett biskopssäte i Gamla Uppsala. Historien med Anund upprepades ännu en gång - svearna vägrade att låta kungen få sin vilja fram. De erbjöd emellertid Olof enkompromiss. Han fick fortsätta att vara sveakung under förutsättning att han bedrev sin kristna verksamhet i Västergötland. Uppenbarligen fanns det inga hinder för en sveakung att vara kristen sålänge de åtaganden som gjordes vid kungavalet följdes till punkt och pricka.
    (Källa: Tio uppsatser om Gamla Uppsala, Wladyslaw Duczko, 2000)Källor
    1) Beräkning av Björn Espell, Frösön
    2) Ända från Vendelkråka, Alf Henriksson
    3) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
    4) Erling Dolenius, Frösön

    Familj/Make/Maka: Estrid av Micklenburg. Estrid föddes cirka 985 i Mecklenburg, Tyskland; dog cirka 1032 i Husaby, Västergötland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 2. Ingegerd (Irina) Olofsdotter  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1000 i Husaby, Västergötland; dog den 10 Feb 1050 i Kiev, Ukraina.


Generation: 2

  1. 2.  Ingegerd (Irina) Olofsdotter Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (1.Olof1) föddes cirka 1000 i Husaby, Västergötland; dog den 10 Feb 1050 i Kiev, Ukraina.

    Andra Händelser och Attribut:

    • Yrke: Drottning i Kiev (Konugård), Ukraina, (Livland), Ryssland

    Noteringar:

    Sveriges första helgon, kallas "heliga Anna av Novgorod" (av Sverige?)Ingegerd, död 1050-02-10 i Vyhorod vid Kiev. Dotter till Olof 'Skötkonung' och obotritiskan Estrid. Ingegerd ägde en stor gård på Ulleråker i Simtuna och syns redan år 1017 ha varit myndig och levtför sig själv. Kanske var hon änka eller hade hon fått flera egendomar efter sin mor, som då kanske var död. Hon skulle ha blivit gift med Olav 'den helige', men det var hennes far emot ochgiftermålet kom inte till stånd. Uppgifterna och Ingegerds börd och äktenskap förekommer tidigast hos Adam av Bremen på 1070-talet. Yngre och motstridiga deltaljer förekommer i de isländska sagornaom hennes förlovning med Olav 'den helige', som fick nöja sig med hennes halvsyster Astrid. Den isländska dateringen av Ingegerds giftermål till år 1019 styrks av den ryska Nestorkrönikans uppgift omatt Jaroslavs äldste son blev född år 1020. En isländsk saga beskriver hur hon under strider i Ryssland blev tillfångatagen av den norske kungasläktingen Eymund Ringsson, som var i tjänst hos enfientlig bror till Jaroslav och om hur hennes fångenskap blev utnyttjad till att påtvinga Jaroslav fredsvillkor. Det finns också isländska uppgifter om att Olav 'den helige' och hans Magnus 'dengode' år 1029 för en tid tog sin tillflykt till Ingegerd och Jaroslav då de hade blivit landsflyktiga.
    (Källa: Kjell Høyer, Norge)
    Våren efter kom det sändemän till Svitjod från kung Jaroslav öster i Holmgård; de kom och ville ha uppfyllt avtalen från sommaren då kung Olov 'Skötkonung' hade lovat att gifta sin dotter Ingegerdmed kung Jaroslav. Kung Olov talade med Ingegerd om saken och sa att han ville att hon skulle gifta sig med kung Jaroslav. Hon svarade: 'om jag skall gifta mig med kung Jaroslav då vill ja haAldeigjeborg och det jarlsrike, som hör till borgen i brudgåva'. Sändemännen gick med på det på sin kungs vägnar. Nestorkrönikan nämner inte Ingegerds namn, men uppger att Jaroslavs hustru dog år1050.
    (Källa: Heimskringla, Olov 'den heliges' saga)Sju söner och tre döttrar är kända från Jaroslavs och Ingegerds äktenskap. Sönerna hette Ilja, Vladimir, Izjaslav, Svjatoslav, Vsevolod, Igor och Vjatjeslav. Döttrarnas namn var Elisabet, Anastasiaoch Anna. Ilja dog som spädbarn, och Vladimir blev mest känd för att han år 1043 ledde en misslyckad attack på Konstantinopel. Men han kom trots allt ifrån äventyret med livet i behåll och sattes avsin far in som furste i Novgorod. Också de övriga sönerna fick furstendömen efter sin far, och denne förmanade dem på dödsbädden strängt att hålla sams. De råkade emellertid så gott som omedelbart ikrig med varandra.
    (Källa: Rune Edberg, arkeolog och journalist, gm Patric Hadenius)
    --------------------------------------------------------------------------------
    Källor
    1) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
    2) Kjell Høyer, Norge (webbplats)
    3) Tom Björnstad, Norge (webbplats)

    Familj/Make/Maka: Jaroslav I (den vise) Kiev. Jaroslav föddes cirka 978 i Kiev, Ukraina; dog den 20 Feb 1045 i Kiev, Ukraina. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 3. Ellisif (Elizabeth) av Kiev  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1032 i Kiev, Ukraina; dog efter 1070 i Danmark.


Generation: 3

  1. 3.  Ellisif (Elizabeth) av Kiev Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (2.Ingegerd2, 1.Olof1) föddes cirka 1032 i Kiev, Ukraina; dog efter 1070 i Danmark.

    Noteringar:

    Jaroslavna, Ellisif (Elizabeth) var gift första gången med Harald 'Hårdråde' och efter hans död år 1066 blev hon gift med danske kungen Sven Estridsen i dennes tredje äktenskap. Elisabeth gifte sig med alla tiders största norska viking, Harald Hårdråde, gammal vapenbroder till Jaroslav. En vårdag år 1045 seglade de nygifta från Aldeigjuborg vid Ladoga till Sigtuna medskeppen nedlastade av guld och andra dyrbarheter som Harald hade samlat under sina år i den bysantinske kejsarens tjänst. Sedan dröjde det inte länge förrän Harald hade manövrerat sig upp på dennorska tronen. (Källa: Rune Edberg, arkeolog och journalist, gm Patric Hadenius)
    --------------------------------------------------------------------------------
    Källor
    1) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
    2) Björn Espell
    3) Tom Björnstad, Norge (webbplats)

    Familj/Make/Maka: Harald III "Hårdråde" Sigurdsson. Harald (son till Sigurd "Syr" Halvdansson och Asta Gudbrandsdotter) föddes 1015 i Norge; dog 1066 i England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 4. Ragnhild Maria av Norge  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1047 i Norge; dog efter 1080 i Isle of Man, England.


Generation: 4

  1. 4.  Ragnhild Maria av Norge Grafiskt ättlingaverk till denna punkt (3.Ellisif3, 2.Ingegerd2, 1.Olof1) föddes cirka 1047 i Norge; dog efter 1080 i Isle of Man, England.

    Andra Händelser och Attribut:

    • Yrke: Drottning på Isle of Man, England

    Noteringar:

    Osäker relation till modern Elisabeth av Kiev. Ragnhild Maria kan också vara en frillodotter till Harald Hårdråde, se nedan.
    (Björn Espell)Gudrød Crovan var trolig født omkring 1030. Han ektet Ragnhild, ei uekte datter av Harald Hardråde og ei ukjent. Ragnhild var trolig født onkring 1047, og ekteskapet ingått omkring 1062. Sålangt megbekjet hadde de bare 2 sønner, Harald og Lagmann. Harald arvet Dublinn, mens Lagmann, som døde i 1097, arvet Isle of Man. Harald ble enekonge over både Dublin og Man etter sin brors død, kjent somHarald II og far til Olaf the Dwarf somble født i 1097 i Dublin.
    (Källa: Tom Björnstad, Norge)

    Ragnhild gift Gudröd II (Crovan) Haraldsson cirka 1062. Gudröd (son till Harald I "den svarte" Gudrödsson och Rangfredsdotter) föddes cirka 1030 i Hebriderna, Skottland; dog cirka 1095 i Hebriderna, Skottland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

    Barn:
    1. 5. Olof I (Bitling) Gudrödsson  Grafiskt ättlingaverk till denna punkt föddes cirka 1080 i Isle of Man, England; dog den 29 Jun 1153.