Asta Gudbrandsdotter

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: drottning i Norge

Noteringar:

Familj med: Harald (Grenske) GUDRÖDSSON (956 - 995), medkung i Vestfold,
Norge 967-995.
Barn:
Olov (den helige) HARALDSSON (995 - 1030)
Vigsel: omkring 994 1)
Familj med Sigurd (Syr) HALVDANSSON (970 - 1018)
Vigsel: omkring 995 3)
Barn:
Ingrid SIGURDSDOTTER (1015 - 1050)
Harald (Hårdråde) av NORGE (1015 - 1066) Efter maken, kung Harald 'Grenske' Gudrödssons död, reste Asta hem till sin fader i Opplandene och födde sonen Olav 'den helige' år 995. Hon äktade sedan kung Sigurd 'Syr' i Ringerike, som ocksåhörde till Harald 'Hårfagers' ätt. Med honom hade hon sonen Harald 'Hårdråde'. Åsta blev döpt cirka år 998 och levde mellan cirka år 970 och 1020.
(Källa: Tom Björnstad och Kjell Høyer, Norge)Sonen Olav 'den helige' har sannolikt fått sitt namn efter vikingahövdingen Olav Geirstadalv.
(Källa: Boken 'Olav, viking och helgon', Morten Myklebust 1997)Hade en syster Torny, som blev mor till Halvard 'den Helige', en annan syster var Isrid, mormor till Steigar-Tore.
(Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)Åsta Gudbrandsdatter, mor til Olav den hellige i sitt første ekteskap (med Harald Grenske), mor til Harald Hardråde i sitt annet ekteskap (med Sigurd Syr). Født ca. 970. Død ca. 1020. Åsta ble døptca. 998. Hun fikk besøk av Olav den Hellige i 1015 og etter Sigurds død i 1018.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)Året før dette (Harald Grenskes død i Svitjod) var det jomsviking-slaget i Hjørungavåg sto. Rane hadde blitt igjen ved skipene mens Harald gikk opp i landet, han hadde styringen over den del av hærensom var igjen der. Da de nå fikk høre at Harald var tatt av dage, skyndte de seg av sted så fort de kunne, tilbake til Norge og fortalte det som hadde hendt. Rane kom til Åsta og sa henne hvordan althadde gått for seg på ferden, og hva ærend Harald hadde hatt hos dronning Sigrid. Åsta reiste til far sin på Opplandene med en gang hun hadde fått høre det Rane hadde å fortelle, og faren tok godtimot henne; men begge to var svært harme over det giftermålet som hadde vært påtenkt i Svitjod, og over at Harald hadde ment å gå fra henne. Åsta Gudbrandsdatter fikk en gutt den sommeren; gutten blekalt Olav da de øste vann over ham. Det var Rane som øste vann over ham. Gutten vokste opp der hos Gudbrand og Åsta sin mor. Samme vinter dro kong Olav opp på Ringerike og kristnet der. ÅstaGudbrandsdatter giftet seg snart igjen etter Harald Grenskes død, med en mann som het Sigurd Syr (sugge); han var konge på Ringerike. Sigurd var sønn til Halvdan, og han var sønn til Sigurd Rise,sønn til Harald Hårfagre. Olav, sønn til Åsta og Harald Grenske, var der hos henne, han vokste opp i ungdommen hos stefaren Sigurd Syr. Og da kong Olav Trygvesson kom til Ringerike for å bykristendom, lot de seg døpe, Sigurd Syr og hans kone Åsta, og Olav, sønn hennes. Da sto Olav Trygvesson fadder for Olav Haraldsson, som var tre år den gang. Kong Olav dro vest i Viken igjen og bleder om vinteren. Det var tredje året han var konge i Norge.
(Källa: Olov Tryggvessons saga)Om høsten dro kong Olav Digre opp i landet til mågen, kong Sigurd, han kom der en dag tidlig på dagen. Da kong Olav kom nær gården, løp tjenesteguttene opp til gården og inn i stua. Åsta, mor tilkong Olav, satt der inne sammen med noen andre kvinner. Guttene fortalte henne at kong Olav kom, og at nå kunne de snart vente ham der. Åsta sto opp straks, hun ropte på både karer og kvinnfolk, ogsa de skulle stelle i stand alt på best mulige måte. Hun lot fire kvinner ta fram stuebunaden og skyndte seg og kle med tepper og legge åklær på benkene; to karer bar halm på gulvet, to satte framskjenkebordet og den store ølbollen, to tok fram bordet, to satte inn maten, to sendte hun ut av gården, to bar inn ølet, og alle de andre, kvinner som karer, gikk ut på tunet. De to hun sendte ut,gikk til kong Sigurd der han var, og hadde med til ham kongeklærne hans og hesten med forgyld sal og bissel som var innlagt med emalje og helt forgylt. Fire mann sendte hun til fire kanter i bygda ogba til seg alle stormenn, de skulle komme i gjestebud til henne for hun holdt velkomstøl for sønnen sin. Alle andre som var til stede, lot hun kle seg i de beste klærne sine, og hun lånte klær tildem som ikke hadde selv. Kong Sigurd Syr sto ute på åkeren da sendemennene kom til ham og fortalte hva som var på ferde, og om alt det Åsta holdt på med hjemme på gården. Han hadde mange folk der,noen skar kornet, noen bandt og noen kjørte det hjem; noen la det i stakker eller laer. Kongen gikk til og fra sammen med to mann, han var snart på åkeren og snart der de lesset av kornet. Det erfortalt at han var kledd slik: han hadde blå kjortel og blå hoser og sko som var snørt oppover leggen, grå kappe og grå brei hatt og hodelin (url) omkring ansiktet, han hadde en stav i hånden, medforgylt sølvholk og en sølvring i oventil. De sier ellers om Sigurd Syrs måte å være på, at han var svær til å arbeide og tok seg mye av stellet med gård og gods; han styrte gårdsdriften selv. Hanvar ikke noen praktsyk mann, og var nokså fåtalende; han var den klokeste mann av alle som var i Norge dengang, og den rikeste på løsøre, han var fredsommelig og føyelig. Åsta, hans kone, var raus ogstorlynt. De hadde disse barna: Guttorm, han var eldst, så Gunnhild, Halvdan, Ingerid og Harald.
(Källa: Heimskringla, Olov 'den heliges' saga)Källor
1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
2) Kjell Høyer, Norge (webbplats)
3) Tore Nygaard, Linköping

Födelse:
Oppland, Gudbrandsdalen

Död:
Buskerud, Hole, Stein

Familj/Make/Maka: Sigurd "Syr" Halvdansson. Sigurd (son till Halvdan (Grå) Sigurdsson och Ransedotter) föddes cirka 970 i Norge; dog 1018 i Norge. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung i Norge 1046-1066

Noteringar:

Slutför samlingen och kristnandet av Norge. 1050.
Grundlägger enligt sagan Oslo och bygger en kyrka och kungsgård i staden. Grundläggandet är ett led i kungens försök att säkra kontrollen i Viken och på Opplandene, och staden utgör samtidigt enutgångspunkt för hans krigståg till Danmark. 1066.
Med en stor flotta angriper han England från den engelska nordöst- kusten, men faller i ett slag vid Stamford Bridge nära York. Hans söner den 18-årige Magnus II Haraldsson och den ca två år yngreOlav III Haraldsson "Kyrre", ärver Norge. Källa: Rosborn-Schimanski. Deltog med sin halvbror Olav den helige i slaget vid Stiklastad 1030, och for efter nederlaget där till Holmgård och Bysans, var som officer i den kejserliga livvakten med i flera strider bland annatpå Sicilien.Efter 1043 återvände han till Norden med stora rikedomar, gästade svenske kungen i Sigtuna och kom till Norge och delade med sig av sin rikedom till kung Magnus och blev ensam kung 1047efter Magnus död.Efter stider med danske kungen Sven
Estridsson, som var norsk tronpretendent blev det en uppgörelse där Harald erkändes som kung i Norge. Ett visst övervälde utövades på Island. Inrikes hävdade han kungamakten mot aristokratin ochlokala myndigheter, kyrkligt motarbetade han inflytandet från ärkebiskopen i Hamburg och lät viga sina biskopar i England och Normandie. Efter Edvard Bekännarens död drog Harald på krigståg tillEngland och stupade där i slaget mot Harald Godvinson vid
Stanfordbridge.

Död:
Stamford Bridge, England Stupade i slaget mot Harald Godvinson vid Stanfordbridge.

Familj/Make/Maka: Ellisif (Elizabeth) av Kiev. Ellisif (dotter till Jaroslav I (den vise) Kiev och Ingegerd (Irina) Olofsdotter) föddes cirka 1032 i Kiev, Ukraina; dog efter 1070 i Danmark. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Drottning på Isle of Man, England

Noteringar:

Osäker relation till modern Elisabeth av Kiev. Ragnhild Maria kan också vara en frillodotter till Harald Hårdråde, se nedan.
(Björn Espell)Gudrød Crovan var trolig født omkring 1030. Han ektet Ragnhild, ei uekte datter av Harald Hardråde og ei ukjent. Ragnhild var trolig født onkring 1047, og ekteskapet ingått omkring 1062. Sålangt megbekjet hadde de bare 2 sønner, Harald og Lagmann. Harald arvet Dublinn, mens Lagmann, som døde i 1097, arvet Isle of Man. Harald ble enekonge over både Dublin og Man etter sin brors død, kjent somHarald II og far til Olaf the Dwarf somble født i 1097 i Dublin.
(Källa: Tom Björnstad, Norge)

Ragnhild gift Gudröd II (Crovan) Haraldsson cirka 1062. Gudröd (son till Harald I "den svarte" Gudrödsson och Rangfredsdotter) föddes cirka 1030 i Hebriderna, Skottland; dog cirka 1095 i Hebriderna, Skottland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung på Isle of Man, England 1103-1153

Noteringar:

"the dwarf"Familj med: Ingeborg Håkonsdotter (ca 1099-1126), dotter till jarlen Håkon Pålsson (1075-1126) på Orkneyöarna
Dottern Ragnhild (Ayla) Olofsdotter blev gift med Sumerled Mac Gillabride, som var kung på Isle of Man och Hebriderna 1153-1164.
(Källa: Regentlängd för Isle of Man)
Vigsel: efter 1115 3) Familj med Afreca av GALLOWAY (1099 - 1130)
Vigsel: omkring 1127 4)
Barn: Gudröd II OLOFSSON (1127 - 1187) Noteringar
Galloway är ett landskap i sydvästra delen av Skottland och gränsar till Isle of Mans nordligaste del. Kallas också för Olav 'the Dwarf (Dvärg)'.He took a wife named Affrica, daughter of Fergus of Galloway by whom he had issue Godred. He had also many concubines, by whom he had issue three sons, Reginald, Lagman and Harold, and manydaughters, one of whom was married to Sumerled, Lord of Argyll; and this was the cause of the ruin of the whole kingdom of the Isles, for he had issue by her four sons, Dugald, Reginald, Angus andOlave, of whom we shall speak more fully hereafter. (Källa: May Teistevoll)Kung Isle of Man och Hebriderna 1103-1153. (Källa: Regentlängd för Isle of Man)Olaf was killed in 1154 at Ramsey. Now, Chronicle says that his son Godred had, just before that, gone to Norway to King Inge; made himself his man and, next autumn, on his return, put in at Orkney,'and all the chiefs of the Isles, hearing that he had come, were delighted'. He was in fact a connection. Godred from there came to Man, and turned out his cousins who had killed his father Olaf;blinded two of them, killed the third this maintaining a connection with Orkney at that date I think in harmony with my general view of Olafþs connection with the family of the Saint. (Källa: FrancesCoakley)Olaf was brought up at the court of Henry I of England. (Källa: Frances Coakley)Källor
1) Landsarkivets bibliotek, G.V.C. Young, Isle of Man, England
2) Stewart Baldwin, England (webbplats)
3) Frances Coakley, England (epost)
4) Beräkning av Björn Espell, Frösön

Olof gift Afreca of Galloway cirka 1127. Afreca föddes cirka 1099 i Galloway, Skottland; dog cirka 1130 i Isle of Man, England. [Familjeöversikt] [Familjediagram]