Josef Grelsson

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde i Mo, Junsele

Noteringar:

JOSEPH GRELSON Nr:2 (av Rune Blomström)
(förekommer i längderna 1641-70)Son till Grels och Merit (Märit) och omnämnes fr.o.m. 1641-43 då han övertog gården från modern. Han övertog också knektuppdraget efter fadern och 1645 noteras han och grannen Elias Erson "att desse efterskrefvne ähro uti krigstjänst", men 1647 äro båda återkomna till Mo.
Vid denna tid är man inne i 30-åriga krigets slutskede och befälhavarna Torstenssons och Wrangels arméer kämpar nere i Jankow och Bayern. År 1649 förekommer han i ett tingsprotokoll, där han säljer 1 seland till sin vapenbroder:
-"Elias Erichson, Moo, får fastebrev å 3 Seland, köpt af Jacob Pedherson, Böle, för 5 Dr. samt 1 Seland af sin svåger Joseph Grelson, Moo, dennes hustrus arv för 6 Dr. Silvermynt."Här få vi dessutom ett bevis för ett släktskap och som jag pekat på i min utredning om Eliasson-Myrholmssläkterna i Mo och senare Wallen, har Grels- och Eliasfamiljerna redan i tidigt 15-1600 tal etablerat ingifte, vapenbrödraskap och ett gott och nära grannskap, som skulle fortsätta och utvecklas under ännu flera släktled. Likt de flesta andra Junselefamiljer är detta ett typexempel på hur de olika släkterna inom en begränsad yta och liten kontakt med omvärlden flätas samman kors och tvärs och där varje individ hade släktingar i socknens alla hörn. Junsele låg som en ö i "storskogen" ända fram till slutet av 1800-talet långt från banade vägar, centralorter och kontakterna med omvärlden voro nästan obefintliga för de flesta.
Drottning Kristina avgår som regent 1654 och Karl den 10:e Gustaf tar vid med ännu fler krig i Polen och Danmark, som resulterar i freden i Roskilde 1658, som ger Sverige tillbaka Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän, Trondheims län med Jämtland och Härjedalen, en storvinst!
Åren 1651-52 kommer en dramatisk notis, som säger att de båda knektarna rapporteras som "saknade och försvunna" men året därpå äro Elias och Joseph tillbaka, Elias i Mo nr.3 och Joseph i Mo nr.5, därhan antecknas i längderna t.o.m. 1670 och han och hustrun får sönerna Abraham, som bosätter sig i Krånge, och Grels, som tar över gården i Mo och fortsätter vår släktföljd. . . . .
Också bröderna Bengt och Hans Josephson noteras under kortare tid i Mo och fadern Joseph Grelson sitter som nämndeman i Sollefteå tinget under den stora häxprocessen mot Sahra Pedhersdotter från Eden, Junsele år 1664, anklagad för Blåkulllafärder och trolldom tillsammans med barnarov. Till Josephs heder skall sägas, att rätten friade henne och ställde henne endast under Guds dom.

Familj/Make/Maka: Persdotter. (dotter till Per Israelsson) föddes cirka 1620 i Bölen, Junsele; dog i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Hans Josefsson föddes i Mo, Junsele.
2. Bengt Josefsson föddes i Mo, Junsele.
3. Elisabet Josefsdotter föddes i Mo, Junsele; dog 1689 i Krånge, Junsele.
4. Abraham Josefsson föddes cirka 1650 i Mo, Junsele.
5. Grels Josefsson föddes cirka 1650 i Mo, Junsele; dog cirka 1712.

Noteringar:

Grels Josephson (av Rune Blomström)
(Förekommer i längderna 1624-1641) Grels Josephson nr. 1 - får också han flera efterföljare med samma namn. Han omnämns från omkring 1624 och gifter sig år 1629 med hustrun Merit. Men redan året 1631 står Merit som knektänka och hemmansägare i Mo under åren 1635-41 då sonen Joseph Grelson tar över gården. Fadern Grels stupade med all säkerhet i "Trettioåriga kriget". Under sin korta tid som bonde i Mö ägde han:
1 sto - 5 kor - 1 kviga - 2 risbijter -3 killingar - 2 får - 4 lamm samt sår sin åker med 3 spannar utsäde.
Knekttjänsten - liksom senare "båtsmanstjänsten" gingo ofta i arv från fadern till sonen och speciellt märker man detta förfarande i Grels-släkten på Mo, där man under ca 100 år innehar inte mindre än 5 efter varandra följande knekttjänster under 7 konungars krig - och däribland bevisligen ett par av våra släktingar stupade.
Då Grels gifte sig 1629 och alltså bevisligen var hemma i Mo, måste han ha stupat 1630 eller början av 1631 och detta kan ha skett i det allra första skedet av Gustav den 2:a Adolfs landstigning och anfall mot Tyskland eller i slaget mot Tillys trupper vid Breitenfeld 1631 - där svenskarna visserligen vunno men lämnade många stupade efter sig. Ett år innan konungen själv stupade i Lützen.
Soldatens liv var riskfyllt och de flesta blevo inte gamla. Mönstret upprepar sig ideligen och vi får följa ännu ett krigareöde, då sonen Joseph Grelson följer traditionen..........

Död:
Troligen död som knekt under trettioåriga kriget

Grels gift Merit 1629. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

JOSEPH GRELSON I MOO (av Rune Blomström)
(Förekommer i längderna år 1594-1604 )Joseph Grelson nr.1 den förste i raden av tre Grels-bönder med samma namn framåt i tiden.
Son till Grels Larsson och skymtar i längderna under kort tid, där han övertager faderns kneckttjänst år 1594 och står som bonde på fädernegården med hustru och de äger 5 kor fram till år 1599.
Han försvann ur handlingarna år 1604 under sin knekttjänst i Karl den 9:s krig 1599-1611 troligen stupad i Polen, Tyskland eller Danmark. Inte mindre än tre hustrur i Moo blevo änkor 1604-06 och stå i fortsättningen som hemmansägare, Ingeborg 1604 Christin 1606 Gertrud 1606. Någon av dessa bör vara Josephs änka och med ledning av gårdsplacering i längden och årtal är troligen Ingeborg hans efterlämnade hustru. Tyvärr nämns kvinnor endast i handlingarna, då de stå som änkor och ägare till hemmanen. Dessa änkor gingo ofta en svår framtid till mötes, ofta med faderlösa barn, i några fall omgifta men i regel utlämnade till släktingars godtycke eller hjälpsamhet och vid Josephs frånfälle står änkan maktlös med minderårige sonen Grels Josephson som ännu får vänta en tid, innan han blir myndig och tager över gården.
Här och nu inträffar en sådan situation, som man ofta ser, när man studerar gamla handlingar. Då fanns inga statliga eller kommunala hjälporganisationer, utan det blev upp till släktingar eller närmaste granne att bistå de utsatta och lösa problemen efter gammal hävd och bästa förmåga trots bekymmer för den egna familjen under svårigheter, som drabbade alla.
Som jag nämnde å föregående sidor, hade Joseph en broder Grels Grelson och hans son Pål Grelson träder nu in i handlingen och tager över de handgripliga sysslorna på Ingeborgs gård, trots att han upprepade gånger måste lämna Mo för sina långvariga krigstjänster och hans märkliga historia får vi följa härefter. . . . .

Död:
Han försvann ur handlingarna år 1604 under sin knekttjänst i Karl den 9:s krig 1599-1611 troligen stupad i Polen, Tyskland eller Danmark

Josef + Ingeborg. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

GRELS LARSON I MOO (av Rune Blomström)
Förekommer i längderna 1545-94. Vid det lugna selet nedanför Edenforsen i Ångermanälven-Storån kallad- har människorna under långa tider tillbaka funnit ett par idealiska platser för bosättning. Detta resulterade i ett par av de första och största byarna Eden och Mo båda med naturlig ängsmark och närhet till fiske. Här vid Mo rinner också Uman-ån ut i selet och bildar en naturlig plats för den första kyrkbyn. Hit sökte sig också nykomlingar från kusten och landstigningar i Själevad och Nordingrå och Resele-Lidenbönder hade redan utägor har då Grels Larson vår förste säkre anförvant dyker upp i skattelängderna redan under Gustav Wasas regeringsperiod. Före hans inträde i historien finns inga bevis eller noteringar om hans släktskap och här förekommer lite delade meningar mellan forskarna Jonas Högberg och Pelle Henricsson, som "förmodar" att Grels är bror till den "rike bonden Pedher Larson, som äger hela Eden. " Naturligtvis kan Grels vara bror till Pedher, men det märkliga är också, att det särpräglade namnet "Grels" också förekommer i Seel, Resele vid samma tid år 1571, där Påll Grelson står för hemman, även det ett namn, som dyker upp senare i Mo för Grels Larsons sonson! Namnen följde från far till son under denna tid och Grels-namnet förekommer inte på någon annan plats ovanför Graninge . De flesta bosättningarna och nybyggarna i Junsele följde älven från Resele upp till Mo, varför mycket talar för släktskap med Resele-bönderna. Det här gäller ju tider då tillvaron för många Resele- och Junselebönder trasades sönder och samman av 1500-talets krig och ideliga krigstjänster, som fördärvade både hälsa och planerat liv. Krig kostar också pengar olika skatter och hårt klimat skapade nödår, sjukdomar, barnadödlighet och olycksfall krävde fler offer än i dag och änkornas antal på gårdarna var påfallande stort.
År 1535 kommer de första anteckningarna om Mobönderna, byn uppdelas i två områden, Moo och Märgård, och de första hemmansägarna voro:
Moo= Tomas och Erik
Märgård= Olof och Eric
Wallen, byn vid Betaresjöns n.v. ände, var den största med 8 hemman, därefter Moo by som 1543 hade 6 hemman, och hela Junsele hade 19 skattebönder med tillsammans 246 Seland åker= c : a 80 hektar- och år 1558 hade, man 114 kor.
Grels Larsson förekommer första gången i handlingarna år1545 i Bölen vid ett enda tillfälle, men senare i Moo där han står som ägare till gård nr.1 (som senare ändras till både nr. 3 och nr. 5) till år 1594 och noteras i samtliga tiondelängder samt Älvsborgs Lösen år 1571. År 1564 ägde han 7 kor och 1571 skattar han för:
Sölff (silver )= 4 lod
Jern (järn) 9 m/s
Kior (kor) 5st
Stod (sto) 1st
Får ? 15 m/s
Löper(tillgångar) 90m/s 9m/s
Utgjorde (skattar):
Sölff = 1/2 lod
Jern = 2m/s
1563 noteras att han har en hustru (okänt namn) och senare förekommer hans söner Joseph- och Grels Grelson, båda i Moo samt Hindric Grelson, som bosätter sig på andra sidan älven i Krånge.
1565 är han antecknad som Knekt i Erik den 14:s armé, där han kan ha deltagit i "Nordiska sjuårskriget" mot Danmark, Norge, Polen och Lübeck, som slutade med förlust för Sverige och föranledde den dyrbara freden med "Älvsborgs Lösen". Danmark-Norge ägde dessutom Jämtland, Härjedalen och stora delar av Medelpad med gräns genom Bodum-Ragunda-Graninge, varför även denna gräns bevakades av norrländska knektar.
Därutöver kan tilläggas att det finns anledning förmoda ett nära samband med "Grels-släkterna i Graninge och Långsele (Nordsjö). Grelssläkten i Mo blir dessutom ursprunget för senare Eliasson-Selin-släkten därstädes samt "Per Salmons-folket i Lillegård".
Efter Grels Larson övertager sonen Joseph Grelson gården i Mo, som fortsättningen får visa och andre sonen Grels Grelson lämnar efter sig sonen Pål Grelson, som fick en så intressant och väldokumenterad livshistoria från denna sparsamma skriftperiod, att den förtjänar att omnämnas i ett eget kapitel längre fram.