Anna Lisa* Stenklyft

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Levande

Anna gift Knut* Arvid Gunnar Karlsson den 9 Apr 1955. Knut* föddes den 31 Aug 1928 i Stavnäs, Värmland; dog den 26 Aug 2014 i Glava, Värmland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: chaufför

Noteringar:

ogift, bosatt i Norrby

Död:
dog på lasarettet i Backe av cariesdent+septiechomia bidr dödsorsak endscardit ulcerose?

Gustaf + Anna Eufemia Stenklyft. Anna (dotter till Olof Stenklyft och Anna Brita Johansdotter) föddes den 27 Aug 1901 i Skansnäset, Tåsjö; dog den 5 Sep 1984 i Harrsjön, Alanäs. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: skogvaktare, bonde

Karl-Johan gift Kristina* Gustava Norström den 26 Jun 1890 i Tåsjö, Ångermanland. Kristina* (dotter till Jakob Jakobsson Norström och Kajsa Greta Gustafsdotter) föddes den 15 Jun 1867 i Norråker (Norrby), Tåsjö; dog den 5 Jan 1951 i Norråker (Norrby), Tåsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Död:
Backe sjukhus

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: arbetare, hemmansägare

Olof gift Anna Brita Johansdotter den 28 Jun 1896 i Tåsjö, Ångermanland. Anna (dotter till Johan Olofsson och Greta Kajsa Persdotter) föddes den 1 Aug 1878 i Skansnäset, Tåsjö; dog den 28 Nov 1949 i Skansnäset, Tåsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde, trävaruhandlare

Noteringar:

Sonsonsonen Bertil Norström i Hoting har lämnat följande uppgifter: "Jacob och Kajsa gifte sig midsommartiden 1864. Då var Kajsa redan med barn. De unga tu var fattiga, likaså deras föräldrar, men de lyckades ändå få låna en ko av en nära släkting, farbror ellermorbror.
De gick med sin ko från sin bostad i Tjädernäset, norrut efter Saxälvens vattensystem, där de fått lov av markägarna att slå starrfoder ("stära" i folkmun). De hade mat med sig i form av torkat köttoch mjöl, främst kornmjöl. Kon stod för färsk mjölk. Efter den första dagens arbete kokade Kajsa en s.k. "njävagröt" av kornmjöl. Efter måltiden lade sig Jacob - mätt och belåten - att vila, medryggen mot en björkstam, och funderade ett tag men somnade inte utan låg och tänkte på framtiden, som han inte tyckte såg så ljus ut.
Rätt som det var steg Jacob upp och förklarade för Kajsa att "med en lånad ko och på nåder få slå starrfoder till kons vinter behov" var nog den sämsta start på livet de kunde tänka sig. Nuförklarade han, att han skulle - redan den kvällen - gå tvärs över skogen till Ormsjö, därhan hade en kvinnlig släkting, och köpa hennes skogskifte mot avbetalning och sedan köpa, om möjligt, fleraskogsfastigheter med det först köpta som säkerhet. För nu skulle han börja med skogsaffärer.
Kajsa blev rädd för Jacobs fantasier men övertalades snart att redan samma kväll återvända till hemmet med sin ko. Kajsa gjorde honom till viljes och återvände till Tjädernäset, medan Jacob gick överskogen till sin släkting i Ormsjö.
Tiden gick. Månad lades till månad. Ingen Jacob hördes av. Frampå höstkanten började Kajsa frukta att en olycka inträffat. Folk skrämde henne med att Jacob kanske fallit offer för ogärningsmän, och snart började hon misströsta om att få återse sin make.
Så en kväll strax före jul, vid läggdags, var det någon som stampade av sig snön på farstubron, och hon hörde sitt namn nämnas. Det knackade på ytterdörren. Kajsa öppnade med bävan till slutdörren, och in klev en man i "skredde kläa" och med elegant helskägg. Kajsa kände knappt igen sin Jacob, men det var samme man, som i somras varit klädd i simpla arbetskläder, som nu stod införhenne.
Jacob berättade om hur hans "fantasier" gått i uppfyllelse. Han var nu på väg att bli en burgen man.
Det blev många stora fastighetsförvärv, både inom Västerbotten, Ångermanland och Jämtland. Ja, ända in i Norge sträckte hans domäner sig. Med tiden köpte han egendomar även i Kopparbergs län. IGagnefs socken i södra Dalarna hade han fastigheter.
Han sysslade inte bara med fastighetsaffärer utan även med timmerdrivningar för 20-30 hästar i skogen varje vinter. Dessutom följde med detta dagligvaruhandel till i första hand anställda och derasfamiljer m.fl. samt kreaturshandel med hästar, kor och övriga djur. Han idkade ett slags grossiströrelse i allt som gällde folkets behov av fodervaror, körredskap, smiden, t.ex bomsmiden förtimmerflottning, och smidesverktyg som smidesstäd.
Jacob Norström fungerade även som privatbank (det kan man se i den omfångsrika bouppteckning, som blev inlämnad till Hedemora tingsrätt). En till Folkare häradsrätt vårterminen 1901 inlämnadbouppteckning upptog en nettobehållning på 198 852 kronor 77 öre. Då hade vissa "säkra fordringar" starkt beskurits, exempelvisAvverkningsrätten 23/384 mantal n:o l,
Stora Blåsjön av Frostviken, kronor 500:-
D:o avverkningsrätt Ankarvattnets byamän, kronor 500:-
Kontrakt med Ankarvattnets byamän av den 5 juli 1882 för 25 års avverkningsrätt, kronor 200:-
1/2 (hälften) av kontrakt Daniel Mattias Sjödin, Siljåsen, av den 27 november 1877, avseende 50 års avverkning, kronor 10:-
Totalt för denna enorma mängd avverkningsbar skog och med upp till 50 års tid blev summan av värderingsmännen upptagen till sammanlagt kronor 1 200:-
Ert annat intressant exempel, dåtidens fallskärmsavtal: Jacob Norströms broder Jöns Linde, 12 årslöner sammanlagt ett för allt 8 000:-
Åttatusen kronor var ett stort belopp vid denna tid. En bra häst kostade 50-150 kronor. I slutet av 1800-talet var en årslön för en dräng:
fri mat och fritt husrum, två ställ underkläder, en vadmalskostym, två par skjortor, sex par strumpor, två par bomullsbyxor (sommarmodell), två par bomullsskjortor, ett par läderstövlar, ettpar smärtingskor och ett par smorläderkängor samt i kontanter 10 kronor. (Denna summa växlades ofta in i en s.k. guldtia av ägaren/drängen för att spara).
Jacob Norström dog av hjärtfel enligt dåtidens expertis, troligen hjärtinfarkt. Han besökte Åselemarknaden och hade med sig en unghäst, som föll i sken. Jacob ville ju vara hästkarl och lyckadesspringande fånga in den men segnade sedan ned död.
Med facit i hand kan vi efterkommande nog se, vad Jacob Norström, trots sina framgångar i affärslivet, ändå hade svårt med: Han delegerade ingen som ställföreträdare eller vice VD, trots att hanhade tillgång till skogsexperter inom familjen. Bröderna var mer eller mindre alla hans gelikar. (Alla bröderna Jacobsson tog egna efternamn, Norström, Lind, Norlander, Linde, Nordström). Jacob hade också en måg, som var utbildad skogvaktare, nämligen Carl Johan Grönlund, gift med dottern Kristina. Sedan fanns ju tre myndiga söner Gustaf född 1873, Daniel född 1875 och Erik född1878. Kanske var sönerna bortskämda av fadern. Vissa rykten säger att 'Norströms pojkarna följde med lassen', som gick 'söröver' mot Stockholm, och att de ofta sågs på nyöppnade restaurang Bernsi huvudstaden."

Död:
hjärtfel

Jakob gift Kajsa Greta Gustafsdotter den 26 Jun 1864 i Tåsjö, Ångermanland. Kajsa (dotter till Gustaf Håkansson och Kristina Erika Adamsdotter) föddes den 3 Jan 1844 i Harrsjö (Harrsjöhöjden), Risbäck; dog den 15 Okt 1926 i Tjädernäset, Tåsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Död:
ålderdomssvaghet

Noteringar:

familjen till Tjädernäset från Norrby omkring 1885, till Helgum 1897

Jakob gift Greta Erika Andersdotter den 15 Jun 1864 i Tåsjö, Ångermanland. Greta (dotter till Anders Larsson och Lisa Margareta Eriksdotter) föddes den 10 Apr 1847 i Brattbäcken, Tåsjö; dog den 18 Feb 1912 i Skansnäset, Tåsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde i Skansnäset

Noteringar:

Död:
ålderdomssvaghet

Johan gift Greta Kajsa Persdotter den 24 Jun 1855 i Tåsjö, Ångermanland. Greta (dotter till Per Svensson och Märta Stina Karlsdotter) föddes den 23 Aug 1833 i Skansnäset, Tåsjö; dog den 8 Jun 1914 i Skansnäset, Tåsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]