Ragnhild Maria av Norge

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Drottning på Isle of Man, England

Noteringar:

Osäker relation till modern Elisabeth av Kiev. Ragnhild Maria kan också vara en frillodotter till Harald Hårdråde, se nedan.
(Björn Espell)Gudrød Crovan var trolig født omkring 1030. Han ektet Ragnhild, ei uekte datter av Harald Hardråde og ei ukjent. Ragnhild var trolig født onkring 1047, og ekteskapet ingått omkring 1062. Sålangt megbekjet hadde de bare 2 sønner, Harald og Lagmann. Harald arvet Dublinn, mens Lagmann, som døde i 1097, arvet Isle of Man. Harald ble enekonge over både Dublin og Man etter sin brors død, kjent somHarald II og far til Olaf the Dwarf somble født i 1097 i Dublin.
(Källa: Tom Björnstad, Norge)

Ragnhild gift Gudröd II (Crovan) Haraldsson cirka 1062. Gudröd (son till Harald I "den svarte" Gudrödsson och Rangfredsdotter) föddes cirka 1030 i Hebriderna, Skottland; dog cirka 1095 i Hebriderna, Skottland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Olof I (Bitling) Gudrödsson föddes cirka 1080 i Isle of Man, England; dog den 29 Jun 1153.

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung i Norge 1046-1066

Noteringar:

Slutför samlingen och kristnandet av Norge. 1050.
Grundlägger enligt sagan Oslo och bygger en kyrka och kungsgård i staden. Grundläggandet är ett led i kungens försök att säkra kontrollen i Viken och på Opplandene, och staden utgör samtidigt enutgångspunkt för hans krigståg till Danmark. 1066.
Med en stor flotta angriper han England från den engelska nordöst- kusten, men faller i ett slag vid Stamford Bridge nära York. Hans söner den 18-årige Magnus II Haraldsson och den ca två år yngreOlav III Haraldsson "Kyrre", ärver Norge. Källa: Rosborn-Schimanski. Deltog med sin halvbror Olav den helige i slaget vid Stiklastad 1030, och for efter nederlaget där till Holmgård och Bysans, var som officer i den kejserliga livvakten med i flera strider bland annatpå Sicilien.Efter 1043 återvände han till Norden med stora rikedomar, gästade svenske kungen i Sigtuna och kom till Norge och delade med sig av sin rikedom till kung Magnus och blev ensam kung 1047efter Magnus död.Efter stider med danske kungen Sven
Estridsson, som var norsk tronpretendent blev det en uppgörelse där Harald erkändes som kung i Norge. Ett visst övervälde utövades på Island. Inrikes hävdade han kungamakten mot aristokratin ochlokala myndigheter, kyrkligt motarbetade han inflytandet från ärkebiskopen i Hamburg och lät viga sina biskopar i England och Normandie. Efter Edvard Bekännarens död drog Harald på krigståg tillEngland och stupade där i slaget mot Harald Godvinson vid
Stanfordbridge.

Död:
Stamford Bridge, England Stupade i slaget mot Harald Godvinson vid Stanfordbridge.

Harald + Ellisif (Elizabeth) av Kiev. Ellisif (dotter till Jaroslav I (den vise) Kiev och Ingegerd (Irina) Olofsdotter) föddes cirka 1032 i Kiev, Ukraina; dog efter 1070 i Danmark. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Jaroslavna, Ellisif (Elizabeth) var gift första gången med Harald 'Hårdråde' och efter hans död år 1066 blev hon gift med danske kungen Sven Estridsen i dennes tredje äktenskap. Elisabeth gifte sig med alla tiders största norska viking, Harald Hårdråde, gammal vapenbroder till Jaroslav. En vårdag år 1045 seglade de nygifta från Aldeigjuborg vid Ladoga till Sigtuna medskeppen nedlastade av guld och andra dyrbarheter som Harald hade samlat under sina år i den bysantinske kejsarens tjänst. Sedan dröjde det inte länge förrän Harald hade manövrerat sig upp på dennorska tronen. (Källa: Rune Edberg, arkeolog och journalist, gm Patric Hadenius)
--------------------------------------------------------------------------------
Källor
1) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
2) Björn Espell
3) Tom Björnstad, Norge (webbplats)

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Småkung i Ringerike, Norge

Noteringar:

Familj med Asta GUDBRANDSDOTTER (978 - 1045)
Vigsel: omkring 995 3)
Barn:
Ingrid SIGURDSDOTTER (1015 - 1050)
Harald (Hårdråde) av NORGE (1015 - 1066)
Man vet inte om vikingarna kan ha känt till kompassen. Först omkring år 1300 dyker den upp inom historiebeskrivningen. Ett gåtfullt navigationsinstrument, en 'solsten', finns emellertid omtalat inågra sagor. En av dem berättar, att kung Olav 'den helige' och hövdingen Sigurd 'Syr' var ombord på ett skepp och vädret var tjockt och det snöade starkt. (Sigurd var styvfader till Olav 'denhelige'). Kung Olav lät se efter om himlen var helt molntäckt. Då bad han Sigurd säga sig, vart solen var kommen, och denne sade honom det, och då lät kungen taga fram solstenen och höll upp den ochsåg var det strålade från stenen. Han slöt därav, att det var som Sigurd hade sagt. Det var ett märkligt instrument Sigurd var i besittning av, men om solstenen varit en primitiv kompass, t.ex. ettstycke magnetisk järnsten flytande på ett stycke trä i vatten, och Sigurd ungefärligen vetat klockslaget, hade det inte varit svårt för honom att säga var solen stod. Hur det kunnat stråla frånstenen är en annan fråga, antagligen har sagoberättaren velat förse den med speciellt mystiska egenskaper för att göra historien bättre.
(Källa: Vikingen, Nordbok 1975)Sigurd var den siste småkongen i Norge. Han var konge på Opplandene, hadde gårdsbruk på Ringerike og bodde etter et gammelt sagn på gården Bønsnes. Han skildres som en fredsommelig mann som bestlikte å stelle på gården. Derfor fikk ha navnet 'Syr', dvs. so eller purke. Forøvrig var han forstandig, sindig og måteholden. Han hjalp sin stesønn Olav den Hellige til å vinne overherredømmet etterslaget ved Nesjar.
(Källa: Tore Nygaard, Linköping)Sigurd 'Syr', (d.v.s. svin), född cirka 960, död cirka år 1018, småkung i Ringerike, sonson av Harald 'Hårfagers' son Sigurd 'Rise', styvfar till Olav Haraldsson och far till Harald 'Hårdråde'.Sigurd var den siste småkungen i Norge. Han var kung på Opplandene, hade gårdsbruk på Ringerike och bodde efter en gammal sägen på gården Bönsnes. Han skildras som en fridsam man, som bäst tyckte omatt vara på gården. Därför fikk ha navnet 'Syr', d.v.s. so eller purke. Förövrigt var han förståndig, sinnlig och måttfull. Han hjälpte sin styvson Olav 'den helige' att vinna herradömet efter slagetvid Nesjar.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)Av Hårfagreætten var også småkongen Sigurd (Halfdansson) Syr (965/970-1018) vel 100 år senere. Han fikk tilnavnet Syr - gris - fordi han gikk og stelte med jordene sine på Stein - noe som var uvanligi de tider - framfor å bli en virkelig konge. Han giftet seg med dronning Aasta Gudbrandsdotter, enken etter Harald Grenske (han var sønn til Halfdan Grå og sønnesønn til Sigurd Rise, hvis far varHarald Hårfagre). Harald var far til Olav, men han døde før Olav ble født. Gjennom ekteskapet med Aasta ble Sigurd Syr stefar til Olav, den senere kjente St. Olav og far til Harald Hardråde.
(Källa: De fire konger, Per Mandt, Norge)

--------------------------------------------------------------------------------
Källor
1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
2) Erling Dolenius, Frösön
3) Tore Nygaard, Linköping

Födelse:
Oppland, Hadaflyke

Död:
Buskerud, Hole, Stein

Sigurd + Asta Gudbrandsdotter. Asta föddes cirka 978 i Norge; dog cirka 1045 i Norge. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: drottning i Norge

Noteringar:

Familj med: Harald (Grenske) GUDRÖDSSON (956 - 995), medkung i Vestfold,
Norge 967-995.
Barn:
Olov (den helige) HARALDSSON (995 - 1030)
Vigsel: omkring 994 1)
Familj med Sigurd (Syr) HALVDANSSON (970 - 1018)
Vigsel: omkring 995 3)
Barn:
Ingrid SIGURDSDOTTER (1015 - 1050)
Harald (Hårdråde) av NORGE (1015 - 1066) Efter maken, kung Harald 'Grenske' Gudrödssons död, reste Asta hem till sin fader i Opplandene och födde sonen Olav 'den helige' år 995. Hon äktade sedan kung Sigurd 'Syr' i Ringerike, som ocksåhörde till Harald 'Hårfagers' ätt. Med honom hade hon sonen Harald 'Hårdråde'. Åsta blev döpt cirka år 998 och levde mellan cirka år 970 och 1020.
(Källa: Tom Björnstad och Kjell Høyer, Norge)Sonen Olav 'den helige' har sannolikt fått sitt namn efter vikingahövdingen Olav Geirstadalv.
(Källa: Boken 'Olav, viking och helgon', Morten Myklebust 1997)Hade en syster Torny, som blev mor till Halvard 'den Helige', en annan syster var Isrid, mormor till Steigar-Tore.
(Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)Åsta Gudbrandsdatter, mor til Olav den hellige i sitt første ekteskap (med Harald Grenske), mor til Harald Hardråde i sitt annet ekteskap (med Sigurd Syr). Født ca. 970. Død ca. 1020. Åsta ble døptca. 998. Hun fikk besøk av Olav den Hellige i 1015 og etter Sigurds død i 1018.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)Året før dette (Harald Grenskes død i Svitjod) var det jomsviking-slaget i Hjørungavåg sto. Rane hadde blitt igjen ved skipene mens Harald gikk opp i landet, han hadde styringen over den del av hærensom var igjen der. Da de nå fikk høre at Harald var tatt av dage, skyndte de seg av sted så fort de kunne, tilbake til Norge og fortalte det som hadde hendt. Rane kom til Åsta og sa henne hvordan althadde gått for seg på ferden, og hva ærend Harald hadde hatt hos dronning Sigrid. Åsta reiste til far sin på Opplandene med en gang hun hadde fått høre det Rane hadde å fortelle, og faren tok godtimot henne; men begge to var svært harme over det giftermålet som hadde vært påtenkt i Svitjod, og over at Harald hadde ment å gå fra henne. Åsta Gudbrandsdatter fikk en gutt den sommeren; gutten blekalt Olav da de øste vann over ham. Det var Rane som øste vann over ham. Gutten vokste opp der hos Gudbrand og Åsta sin mor. Samme vinter dro kong Olav opp på Ringerike og kristnet der. ÅstaGudbrandsdatter giftet seg snart igjen etter Harald Grenskes død, med en mann som het Sigurd Syr (sugge); han var konge på Ringerike. Sigurd var sønn til Halvdan, og han var sønn til Sigurd Rise,sønn til Harald Hårfagre. Olav, sønn til Åsta og Harald Grenske, var der hos henne, han vokste opp i ungdommen hos stefaren Sigurd Syr. Og da kong Olav Trygvesson kom til Ringerike for å bykristendom, lot de seg døpe, Sigurd Syr og hans kone Åsta, og Olav, sønn hennes. Da sto Olav Trygvesson fadder for Olav Haraldsson, som var tre år den gang. Kong Olav dro vest i Viken igjen og bleder om vinteren. Det var tredje året han var konge i Norge.
(Källa: Olov Tryggvessons saga)Om høsten dro kong Olav Digre opp i landet til mågen, kong Sigurd, han kom der en dag tidlig på dagen. Da kong Olav kom nær gården, løp tjenesteguttene opp til gården og inn i stua. Åsta, mor tilkong Olav, satt der inne sammen med noen andre kvinner. Guttene fortalte henne at kong Olav kom, og at nå kunne de snart vente ham der. Åsta sto opp straks, hun ropte på både karer og kvinnfolk, ogsa de skulle stelle i stand alt på best mulige måte. Hun lot fire kvinner ta fram stuebunaden og skyndte seg og kle med tepper og legge åklær på benkene; to karer bar halm på gulvet, to satte framskjenkebordet og den store ølbollen, to tok fram bordet, to satte inn maten, to sendte hun ut av gården, to bar inn ølet, og alle de andre, kvinner som karer, gikk ut på tunet. De to hun sendte ut,gikk til kong Sigurd der han var, og hadde med til ham kongeklærne hans og hesten med forgyld sal og bissel som var innlagt med emalje og helt forgylt. Fire mann sendte hun til fire kanter i bygda ogba til seg alle stormenn, de skulle komme i gjestebud til henne for hun holdt velkomstøl for sønnen sin. Alle andre som var til stede, lot hun kle seg i de beste klærne sine, og hun lånte klær tildem som ikke hadde selv. Kong Sigurd Syr sto ute på åkeren da sendemennene kom til ham og fortalte hva som var på ferde, og om alt det Åsta holdt på med hjemme på gården. Han hadde mange folk der,noen skar kornet, noen bandt og noen kjørte det hjem; noen la det i stakker eller laer. Kongen gikk til og fra sammen med to mann, han var snart på åkeren og snart der de lesset av kornet. Det erfortalt at han var kledd slik: han hadde blå kjortel og blå hoser og sko som var snørt oppover leggen, grå kappe og grå brei hatt og hodelin (url) omkring ansiktet, han hadde en stav i hånden, medforgylt sølvholk og en sølvring i oventil. De sier ellers om Sigurd Syrs måte å være på, at han var svær til å arbeide og tok seg mye av stellet med gård og gods; han styrte gårdsdriften selv. Hanvar ikke noen praktsyk mann, og var nokså fåtalende; han var den klokeste mann av alle som var i Norge dengang, og den rikeste på løsøre, han var fredsommelig og føyelig. Åsta, hans kone, var raus ogstorlynt. De hadde disse barna: Guttorm, han var eldst, så Gunnhild, Halvdan, Ingerid og Harald.
(Källa: Heimskringla, Olov 'den heliges' saga)Källor
1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
2) Kjell Høyer, Norge (webbplats)
3) Tore Nygaard, Linköping

Födelse:
Oppland, Gudbrandsdalen

Död:
Buskerud, Hole, Stein

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Furste i Novgorod (Holmgård) och Kiev (Konugård)

Noteringar:

Jaroslav i Novogorod slutar år 1014 att betala tribut till sin far Vladimir. År 1015 kallar han till sig varjager och fadern Vladimir dör samma år. Mellan åren 1016 och 1019 är det krig mellanJaroslav och hans bror Svjatopolk; Jaroslav segrar slutligen med hjälp av varjager. År 1019 äktar han Olof Skötkonungs dotter Ingegerd. Jaroslav får år 1024 hjälp av varjaghövdingen Håkon 'den fagra'mot sin bror Mstislav, men besegras. År 1026 blir det fred mellan Jaroslav och Mstislav, riket delas längs Dnepr. Brodern Mstislav dör år 1036 och Jaroslav blir ensam härskare i Rus. Han kristnadestora delar av sitt rike och lät utarbeta Rysslands första lagsamling 'Pravda'. Deres döttrar blev gifta med kungarna Harald 'Hårdråde' av Norge, Andreas I av Ungern och Henrik I av Frankrike. Densistnämnde blev stamfader för alla franska kungar. (Källor: Mats G. Larsson, Kjell Høyer, Norge och Bra Böcker)
Storfyrste. Født ca. 988. Død 20.02.1054 i Vyshorod. Jaroslav var storfyrste av Novgorod og Kiev fra 1019 og enehersker over hele Russland fra 1036.Sønnene til Jaroslav og hans hustru Ingegjerd blestamfedre til ulike grener av den russiske storfyrsteslekten. En av disse ble det første tsarhuset, dette døde ut i 1598. Deres døtre ble gift med kongene Harald Hardråde av Norge, Andreas I avUngarn og Henrik I av Frankrike. Den sistnevnte ble stamfar for alle senere franske konger. Jaroslav 1, 978-1054, storfyrste i Kijev; sønn av Vladimir den store. Ektet Olof Skötkonungs datterIngegerd; deres datter, Ellisiv, ble gift med Harald Hardråde. La under seg en stor del av Russland. Utarbeidet kirkelover og Russlands første lovsamling. (Källa: Kjell Høyer, Norge)Väringar (på ryska varjager) kallades nordiska krigare som under vikingatid och tidig medeltid tog tjänst som legosoldater i den bysantinske kejsarens livvakt. De var samtidigt ungefär 500 tillantalet och ryktbara för tapperhet och trohet mot sin herre. Efter normandernas erövring av England vid 1000-talets mitt ersattes de nordiska soldaterna successivt av anglosaxiska. (Källa: Bra Böcker)Källor
1) Bra Böckers Lexikon
2) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
3) Vikingar i österled, Mats G Larsson
4) Tom Björnstad, Norge (webbplats)

Jaroslav + Ingegerd (Irina) Olofsdotter. Ingegerd (dotter till Olof (Skötkonung) Eriksson och Estrid av Micklenburg) föddes cirka 1000 i Husaby, Västergötland; dog den 10 Feb 1050 i Kiev, Ukraina. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Drottning i Kiev (Konugård), Ukraina, (Livland), Ryssland

Noteringar:

Sveriges första helgon, kallas "heliga Anna av Novgorod" (av Sverige?)Ingegerd, död 1050-02-10 i Vyhorod vid Kiev. Dotter till Olof 'Skötkonung' och obotritiskan Estrid. Ingegerd ägde en stor gård på Ulleråker i Simtuna och syns redan år 1017 ha varit myndig och levtför sig själv. Kanske var hon änka eller hade hon fått flera egendomar efter sin mor, som då kanske var död. Hon skulle ha blivit gift med Olav 'den helige', men det var hennes far emot ochgiftermålet kom inte till stånd. Uppgifterna och Ingegerds börd och äktenskap förekommer tidigast hos Adam av Bremen på 1070-talet. Yngre och motstridiga deltaljer förekommer i de isländska sagornaom hennes förlovning med Olav 'den helige', som fick nöja sig med hennes halvsyster Astrid. Den isländska dateringen av Ingegerds giftermål till år 1019 styrks av den ryska Nestorkrönikans uppgift omatt Jaroslavs äldste son blev född år 1020. En isländsk saga beskriver hur hon under strider i Ryssland blev tillfångatagen av den norske kungasläktingen Eymund Ringsson, som var i tjänst hos enfientlig bror till Jaroslav och om hur hennes fångenskap blev utnyttjad till att påtvinga Jaroslav fredsvillkor. Det finns också isländska uppgifter om att Olav 'den helige' och hans Magnus 'dengode' år 1029 för en tid tog sin tillflykt till Ingegerd och Jaroslav då de hade blivit landsflyktiga.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)
Våren efter kom det sändemän till Svitjod från kung Jaroslav öster i Holmgård; de kom och ville ha uppfyllt avtalen från sommaren då kung Olov 'Skötkonung' hade lovat att gifta sin dotter Ingegerdmed kung Jaroslav. Kung Olov talade med Ingegerd om saken och sa att han ville att hon skulle gifta sig med kung Jaroslav. Hon svarade: 'om jag skall gifta mig med kung Jaroslav då vill ja haAldeigjeborg och det jarlsrike, som hör till borgen i brudgåva'. Sändemännen gick med på det på sin kungs vägnar. Nestorkrönikan nämner inte Ingegerds namn, men uppger att Jaroslavs hustru dog år1050.
(Källa: Heimskringla, Olov 'den heliges' saga)Sju söner och tre döttrar är kända från Jaroslavs och Ingegerds äktenskap. Sönerna hette Ilja, Vladimir, Izjaslav, Svjatoslav, Vsevolod, Igor och Vjatjeslav. Döttrarnas namn var Elisabet, Anastasiaoch Anna. Ilja dog som spädbarn, och Vladimir blev mest känd för att han år 1043 ledde en misslyckad attack på Konstantinopel. Men han kom trots allt ifrån äventyret med livet i behåll och sattes avsin far in som furste i Novgorod. Också de övriga sönerna fick furstendömen efter sin far, och denne förmanade dem på dödsbädden strängt att hålla sams. De råkade emellertid så gott som omedelbart ikrig med varandra.
(Källa: Rune Edberg, arkeolog och journalist, gm Patric Hadenius)
--------------------------------------------------------------------------------
Källor
1) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England
2) Kjell Høyer, Norge (webbplats)
3) Tom Björnstad, Norge (webbplats)

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Småkung i Hadaflyke, Oppland, Norge

Noteringar:

Halvdan (Grå) SIGURDSSON
Yrke: Småkung i Hadaflyke, Oppland, Norge
Far: Sigurd (Rise) HARALDSSON (900 - 937) Född: omkring 935 Norge, Rogaland, Haugesund 1)
Död: omkring 1018 Norge, Oppland, Hadaflyke 2)
Familj med NN RANESDOTTER (930 - 970)
Barn: Sigurd (Syr) HALVDANSSON (970 - 1018) Noteringar
Halvdan var angivelig sønn til Sigurd Rise og sønnesønn til Harald Hårfagre. Han var ca. 960 konge på Opplandene. I Håkon jarls tid fikk han Hadafylke sammen med sine helbrødre og synes å haoverlevet dem alle. Fra Snorre Sturlasson: Olav Trygvessons saga, avsnitt 60: 'Samme vinter dro kong Olav opp på Ringerike og kristnet der. Åsta Gudbrandsdatter giftet seg snart igjen etter HaraldGrenskes død, med en mann som het Sigurd Syr (Sugge); han var konge på Ringerike. Sigurd var sønn til Halvdan, og han var sønn til Sigurd Rise, sønn til Harald Hårfagre'. Det fortelles at han vargift med en datter til Nerid jarl. Dette kan ikke være riktig, da Nerid levde så tidlig som ved 800. Derimot kan hans hustru ha stammet fra ham. (Källa: Tore Nygaard, Linköping)Hadafylke ble i den senere middelalder brukt som betegnelse for områdene rundt Tyrifjorden og Randsfjorden östover til Toten samt Hadeland og Land i Oppland fylke. I tillegg hörte Ringerike, Modum,Sigdal og Krödsherad i Buskerud fylke til Hadafylke. Navnet kom av hadar, beboerne av Hadeland. (Källa: Björn Markhaus, Norge)Källor
1) Beräkning av Björn Espell, Frösön
2) Erling Dolenius, Frösön

Födelse:
Rogaland, Haugesund

Död:
Oppland, Hadaflyke

Halvdan + Ransedotter. föddes cirka 930 i Norge; dog cirka 970 i Norge. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung i Sverige ca 995-1022

Noteringar:

Familj med: Edla av VENDEN (ca 980 - efter 1006), kungafrilla från Mecklenburg-Schwerin i Tyskland
Barn:
Astrid av Sverige (ca 1002 - 1036),
gift omkring 1019 med den norske kungen Olav den helige HARALDSSON (995 - 1030)
Emund Slemme av Sverige (ca 1005 - 1066), medkung i Sverige 1050-1060
Holmfrid av Sverige (ca 1006 -)Familj med Estrid av MECKLENBURG (985 - 1032)
Vigsel: omkring 1000 4) Barn:
Ingegerd (Irina) av SVERIGE (1000 - 1050)
Anund Jakob av SVERIGE (1007 - 1050), kung i Sverige ca 1022-1050.Adam av Bremen, Saxo Grammaticus och de isländska sagoberättarna var utsocknes män och är inte alltid sanningsvittnen, men utan dem skulle Sveriges historia före 1200-talet ha varit nästan blank. Enknapphändig kungalista som är fogad till äldre Västgötalagen och lämnar några små notiser om potentaterna i landet från och med Olov 'Skötkonung' är det vidlyftigaste inhemska vittnesbördet omhändelser i Sverige i de dagar då man ute i Europa målade miniatyrer, upprättade universitet och byggde katedraler. Till Sverige kom medeltidens internationella kultur senare än till något annat landinom den romerska kyrkans maktområde. Danmark och i viss mån även Norge hade mansåldrars försprång, och Saxos berättarglada bok med alla dess bärsärkarhistorier är skriven på det elegantaste latin.
(Källa: Alf Henriksson)Olov 'Skötkonung' var den förste kristne kungen i Sverige. Han antas ha varit döpt redan vid sitt trontillträde år 995. Den tradition som påstår att han skulle ha döpts vid Husaby källa år 1008 ansesnumera vara ohistorisk.
(Källa: Statens historiska museum, Lars G. Holmblad)Olov 'Skötkonung' deltog år 1000 vid sjöslaget vid Svolder (låg sannolikt vid Ven i Öresund) tillsammans med danerkungen Sven 'Tveskägg' och de norska jarlarna Eirik och Svein. De överföll norskekungen Olav Tryggvassons flotta och Olav Tryggvasson stupar och segerherrarna delar Norge mellan sig. Viken (området runt Oslofjorden) kom att ligga under danerkungen, Ranrike (Bohuslän) undersveakungen medan Eirik och Svein styrde i Tröndelag och Hålogaland (Nordland) som danerkungens jarlar. Tillägget Skötkonung betyder sannolikt 'skattkonung' och är belagt först på 1200-talet. Framtill ca 1020 präglas ett stort antal mynt i Sigtuna i Olof Skötkonungs namn.
(Källa: När hände vad, Rosborn, Schimanski m.fl.)Att peterspenningen infördes i Sverige genom kyrkomötet i Linköping 1152 är en hävdvunnen åsikt. Olaus Petri säger emellertid i sin krönika att den infördes av Olof 'Skötkonung', som ju levde mer ärett århundrade tidigare, och de som i våra dagar har intresserat sig för saken tycks luta åt ungefär samma mening. Man säger att det vore märkligt om det kristnade Sverige skulle ha undsluppitkyrklig skatt ända till 1152 och anser det sannolikt att vad som beslöts i Linköping endast utgjorde en bekräftelse och en påminnelse.
(Källa: Alf Henriksson)Olov 'Skötkonung' var gift med en kristen kvinna, Estrid, och hade med henne en son, Anund Jakob, och en dotter Ingegerd. Dessutom hade han två barn, Emund och Astrid, med den vendiskahövdingadottern Edla, som han hade hemfört som krigsbyte.
(Källa: Den svenska historien, Bonnier Lexikon)I sagorna kan vi kanske skönja en del av den process, som ledde till att Västergötland kom att ingå i svearnas välde; en process som kan ha byggt på äktenskapsförbindelser och i vilken Erik'Segersäll' åter framstår som mannen bakom verket. Men kanske var det i så fall hans son Olof som ärvde hövdingadömet i de bägge landsdelarna - Svitjod efter sin far och Västergötland efter sin morSigrid 'Storråda'. Och när Olof sedan fördrevs från sitt fäderneärvda rike tog han sin tillflykt till det landskap han ärvt på mödernet.
(Källa: Svitjod sid 168, Mats G. Larsson)Swedish king, son of Erik Segersäll. Olof was the first king, which demonstrably was king of both the Swedes and the 'Götar' (the people living in southern and western Sweden, above all in the twolandscapes Östergötland and Västergötland, sometimes mentioned as 'Geates'). When Erik Segersäll had driven Svein 'Forkbeard' out of Denmark, Olof joined Svein in the struggle against Olav Tryggvasonof Norway. When Olav fell, in the battle at Svolder, Olof obtained a territory with parts from the Trondheim district and the land between Svinesund and Göta river. Hostilities arised between kingOlof and king Olav. After he was baptized around 995, Olof stayed Christian until his death. The pagan religion was so powerful that the united realm was divided, Olof had to confine himself to beking of the district Västergötland. He is also known to posterity for being the founder of Swedenþs first bishopric in Skara and that he was the first Swedish king to mint coins.
(Källa. Viking Heritage)Under senare delen av 970-talet var sveariket fördelat mellan Erik, Uppsalakungen, och hans bror Olof, Adelsökungen. Efter broderns död tog Erik över Olofs andel, tvingade den rätte arvingenbrorsonen Björn ut ur landet, och blev därmed ensam härskare. Sedan, efter att ha avvecklat Birka, grundade han en egen stad, Sigtuna. Den nya staden var tänkt som ett centrum för det framtidakristna sveariket. Eriks son och efterträdare, Olof Skötkonung, följde faderns linje och betraktade Sigtuna som sveakungarnas huvudort. Staden visade sig vara livsduglig, men den förmådde inteersätta Gamla Uppsala som rikets centrum. Till slut förstod Olof att om svearna skulle konvertera, måste han skaffa ett fotfäste för den kristna religionen i Gamla Uppsala. Olof var kristen redan vidkungavalet, men först 1008 mottog han och hans två söner dopet från missionen, som sändes från Polen av den saxiske biskopen Bruno av Querfurt. Bruno noterade att vid ett och samma tillfälle blevtusen personer från sju distrikt kristna, men det dröjde inte länge förrän ett uppror satte stopp för missionsarbetet. Orsaken till upproret var troligen Olofs försök att tvinga Uppsalatinget attgenomföra ett kultbyte eller att skapa ett biskopssäte i Gamla Uppsala. Historien med Anund upprepades ännu en gång - svearna vägrade att låta kungen få sin vilja fram. De erbjöd emellertid Olof enkompromiss. Han fick fortsätta att vara sveakung under förutsättning att han bedrev sin kristna verksamhet i Västergötland. Uppenbarligen fanns det inga hinder för en sveakung att vara kristen sålänge de åtaganden som gjordes vid kungavalet följdes till punkt och pricka.
(Källa: Tio uppsatser om Gamla Uppsala, Wladyslaw Duczko, 2000)Källor
1) Beräkning av Björn Espell, Frösön
2) Ända från Vendelkråka, Alf Henriksson
3) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
4) Erling Dolenius, Frösön

Olof + Estrid av Micklenburg. Estrid föddes cirka 985 i Mecklenburg, Tyskland; dog cirka 1032 i Husaby, Västergötland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Drottning i Sverige

Noteringar:

Olov 'Skötkonung' var gift med en kristen kvinna, Estrid, och hade med henne en son, Anund Jakob, och en dotter Ingegerd.
(Källa: Den svenska historien, Bonnier Lexikon)Ingegerd var dotter till den svenske kungen Olof Eriksson, av eftervärlden kallad 'Skötkonung'. Hennes mor var Olofs hustru Estrid, furstedotter av västslavisk stam. (Källa: Rune Edberg, arkeolog ochjournalist, gm Patric Hadenius)Estrid a princess of the Obotrites. According to the old tales Estrid is said to have married Erik 'Segersälls' son Olof 'Skötkonung' in the 11:th century. We do not know anything about her family orwhere she came, but we can, on good grounds, assume that she was the daughter of a Obotrik prince and native of Mecklenburg. About 1007 she gave birth to the son Anund Jakob which was to become Kingof Sweden. In 1022 she became a widow.
(Källa: Luleå Högskola