Knut Olofsson

Noteringar:

Död:
Agneta Olofsson har två Knut Olofsson ( i sammanställning om Fjällsjö byar och gårdar 1600 - 1800) som dör samma dag Det är troligen en av dem som dör detta datum, men vem ??

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde, nämndeman i Bölen, Fjällsjö

Olof + Sara Mårtensdotter. Sara (dotter till Mårten Olofsson och Kerstin Andersdotter) föddes 1645 i Sil, Fjällsjö; dog 1698 i Bölen, Bodum. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Dödstiden enligt kyrkoräkenskaperna (testamentspengar betalades 1698). Hennes namn framgår av Fjällsjö dödboken 1756, där hon sägs vara mor till dottern Margareta, född 1676. - Vid tinget den 28 nov 1698 (mål 34) hade Johan Larsson i Nordantjäl stämt Olof Knutsson för att denne hade tagit sin dotter ur årstjänsten hos Johan Larsson vid midsommartiden.
Olof Knutsson var inte själv närvarande, men det berättades att han "i sin trångmål för hustruns dödeliga frånfälle hemtagit dottern". Rätten konstaterade dock att ett sådant trångmål inte kunde bryta årstjänsten, därför dömdes Olof Knutsson till böter. (domb)Källa: Roland Forssén

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde, nämndeman i Bölen, Fjällsjö

Noteringar:

Bonden och nämndeman Knut Andersson tog över sin fars hemman kring 1630 och erhöll 1655 fastebrev på hemmanet om 12 selan i Böle, som han löst fråm sina syskon. Enligt boskapslängd från 1635 hade Knut 1 sto, 9 kor, 8 får och 1 get. Han brukade även ett hemman om 4 * seland i Orrnäs, troligen ett arv från modern. Omkring 1645 blev Knut nämndeman. Han tycks ha varit mycket av en bråkmakare. Han figurerar första gången i domböckerna 1644, då han anklagar Måns Pedersson för att ha bitit honom i tummen och ett finger. Tillsammans med grannen Eric Persson klagade han 1649 att finnen PerLarsson i Rörström "utan lov och lag" använt deras båt och förstört den. Vid tinget 1666 åtalades Knut för att ha skällt ut sin svåger, Mårten Olofsson i Sil, för en tjuv. Han hade dessförinnan fått plikta 3 marker för att han utan laga förfall uteblivit från tinget 1665. Knut Andersson var uppenbarligen en färgstark person, och i traditionen har han bevarats ända in i våra dagar under namnet "gam-Knut". På 1860-talet revs den s.k. Dþönsarn i Böle, Bodum, en mycket gammal sval-stuga. Då det grova golvet borttagits, fann man under det ett hårt tilltrampat jordgolv med rester av stensättning, eldstaden i stugans mitt. När innertaket avlägsnats visade det sig att yttertakets undersida var svart av sot. I takets mitt hade tidigare funnits ett rökhål, vilket sedan igensatts. Yttertaket var täckt av näver och jord. När stugan revs fanns i ena hörnet en av gråsten murad spis med kåpa. Ett litet fönster, ungefär en fot i fyrkant och med blyinfattade rutor, fanns på ena väggen. Stockarna var bilade endast invändigt och hade täljts av en mycket smalyxa. Stugan, kallad "Knuts-stugan" efter Knut Andersson, torde ha gått i arv inom släkten sedan medeltiden. Redan på 1540-talet omtalas Pehr Gelvesson i Böle. /Roland Forssén

Födelse:
levde 1668

Död:
Levde 1668. (mtl) - Födelsetiden enligt åldersuppgift i
roteringslängden 1640 (enligt annan uppgift född 1609)

Knut + Ingrid Olofsdotter. Ingrid föddes cirka 1605 i Jansjö, Fjällsjö; dog efter 1687 i Bölen, Bodum. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Hon levde 20 jan 1687. (domb mål 22) - Enligt en ofta förekommande uppgift hette hon Ingrid Olofsdotter och var dotter till Olof Örjansson, bonde i Jansjö, men vad denna uppgift bygger på är oklart. Den verkar i vilket fall som helst inte sannolik, eftersom Knut Anderssons son Olof Knutsson var gift med en dotter till Mårten Olofsson som ska vara son till Olof Örjansson. Om Knut Andersson var gift med en dotter till Olof Örjansson innebär det att Olof Knutsson och hans hustru var kusiner, något som knappast kan ha varit fallet eftersom giftermål mellan kusiner nog inte alls förekom på 1600-talet.
/Håkan Skogsjö, 28 juni 2004,
http://genealogi.aland.net/discus/ (Fjällsjö)

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde, gästgivare o nämndeman i Sil

Noteringar:

källa Roland Forssén -Mårten Olofsson föddes c:a 1615 i Jansjö. Han var det tredje barnet i en kull på fyra kända barn. Fadern hette Olof Örjansson och kom från Spjälleson-släkten (Spjällesson nämns som Jansjö-bo redan 1540). Kring 1630, strax innan Mårten blev 15 år gammal, så gifte sig hans äldsta syster Ingrid (då 25 år gammal) med Knut Andersson.15 år senare skulle Mårten (nu 30 år gammal) komma att gifta in sig i samma familj, d.v.s. med Knuts lilla-syster Kerstin Andersdotter.Enligt traditionen skall Mårten också hunnit med att delta i det trettio-åriga kriget under en tid. Det var brodern Jon Olofsson som hade bytt bort sin tjänstgöring under åren 1641-1642.Brodern Jon Olofsson hade varit i krig under ett antal år (både 30-åriga kriget och svensk-norska kriget). Han var även med under Massakern i Mörsil 1644.När Jon kom tillbaka från krigen ville han ha tillbaka fädernehemmet i Jansjö (där Mårten bodde). På tinget 1646 beslutas att Jon har rätt att ta över hemmanet. Mårten köper då ett hemman i Sil, där han så småningom skulle komma att äga hela byn.Knut och Mårten blev alltså dubbel-svågrar. Detta verkar dock inte ha hjälpt mycket. Relationerna verkar tidvis ha varit dåliga och vid ett tillfälle stämmer Mårten sin svåger för att denne skällt Mårten för tjuv. Tyvärr verkar Knut inte ha varit den enda som ansåg att Mårten har svårt att skilja på ditt-och-mitt. Vid ett flertal tillfällen hamnar Mårten framför tinget av samma anledning.Trots de tidvis dåliga relationerna med svågern Knut så kan de knappast ha varit sämre än att familjerna umgicks. Åtminstone äldsta dottern Sara umgicks tillräckligt mycket med Knuts familj för att till slut gifta sig med deras son, och sin kusin (egentligen dubbel-kusin !!), Olof Knutsson.Från och ed 1682 blir Mårten ensam ägare av hela Sil.Detta stora hemman delades sedan i två när det var dags för sönerna Nils och Anders att ta över. Hemmanet var då 18 seland, men i stället för att dela hemmanet i två lika stora delar, så delades den i ett hemman på 12 seland och ett annat på 6 seland. Det var Anders som 1682 hade sålt sin del av fädernehemmanet. I avtalet ingick att Nils skulle ta hand om föräldrarna. När Mårten väl dött så ångrade Anders sig och krävde att få lösa in 3 seland av brodern. Detta var starten på en lång konflikt, som inte bara fortsatte under hela brödernas livslängd, utan t.o.m. togs över (och förstärktes) av dess efterträdare. ==========Ev. fel att rätta. Texten kopierad från Håkan Skogsjös släktträdHan var hemmansägare i Jansjö, Fjällsjö sn, och senare i Sil. (mtl) Nämndeman. Han avled sommaren 1693. (domb) - Gift före 1641. Av allt att döma var han gift mer än en gång. Han var bevisligen (enligt domboken) gift redan 1655 med Kerstin Andersdotter (död 1691/93), men hon kan rimligen inte vara mor till Sara Mårtensdotter, född 1645, eftersom det skulle förutsätta ett kusingifte; Kerstin var dotter till Anders Eriksson i Bölen och Mårten Olofssons dotter Sara var gift med Olof Knutsson, som var son till Knut Andersson, också han son till Anders Eriksson i Bölen.

Mårten gift Kerstin Andersdotter före 1641. Kerstin (dotter till Anders Eriksson och Gunilla Knutsdotter) föddes cirka 1620 i Bölen, Bodum; dog cirka 1692 i Sil, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Hemmansägare i Bölen, Fjällsjö. Nämndeman

Noteringar:

Födelse:
Nämnd 1594-1629. (lsh) - Han var möjligen son till hemmansägaren
Erik Persson i Bölen, nämnd 1560-1592, och sonson till
hemmansägaren Per Givlögsson i Bölen, nämnd 1535-65 (enligt
landskapshandlingarna).
/Håkan Skogsjö

Anders gift Gunilla Knutsdotter 1600. Gunilla (dotter till Knut Eriksson) föddes cirka 1580 i Orrnäs, Bodum; dog i Bölen, Bodum. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: nämndeman

Noteringar:

nämnd 1604-1630Boken: Något om vad sig i Jansjö by sig tilldrager haver, av Per Persson, kallar honom Göransson, dvs fader Göran Svensson.