Per Olofsson

Noteringar:

Myntförfalskaren från Rudsjö På Fjällsjömarknaden 1894 försökte den 76 år gamle Per Olofsson från Rudsjö prångla ut sina falska mynt på Handelsboden. Det hela slutade med att Per Olofsson fick ett års straffarbete. Artikelnskrevs av Gustav Hedberg, Fjällsjökrönikan 1970.
-------------------
Per Olofsson - eller för att använda bygdemål - Per Ors'n, var Rudsjöbo, född den 12 april 1818. Per var en driftig och företagsam person. Han spelade tandläkare och drog ut värkande tänder påpersoner som önskade det. Han satte ut andstutar som han vittjade på ägg och erhöll därigenom den viktiga ingrediensen till pannkakorna. Men försöket att prägla mynt och dryga ut sin kassa tog enända med förskräckelse.Den 12 december 1894 begav han sig till Fjällsjömarknaden i Backe för att prångla ut sina hemgjorda enkronor. I Hedvall o Höglunds handelsbod köpte han russin och betalade med en falsk krona.Bodbiträdet lade den i penninglådan utan att upptäcka förfalskningen. Därefter begärde Per Olofsson ett paket ljus och betalade på samma sätt. Biträdet tyckte myntet såg dåligt ut och frågade den eneaffärsägaren, Hedvall, om han skulle ta emot myntet. Hedvall fastslog att myntet var falskt. Bodbiträdet misstänkte att så kunde vara fallet även med föregående mynt, och tog upp det ur penninglådan.Det befanns att det var en falsk enkrona. När Per hörde detta blev han förskräckt och skyndade sig att byta ut kronorna mot äkta mynt.Länsman Dillner tillkallades. I väntan på länsmans ankomst satt Per på en bänk. Han tog upp de övriga mynten, som han lagt lösa i rockfickan, virade in dem i ett papper och stoppade dem i enalappskon. Vid kroppsvisiteringen skrek han förtvivlat när lappskorna drogs av, under förevändning att han hade värk i benen.Per Olofsson häktades. Vid husundersökning i bostaden av länsman Dillner och som vittne hemmansägare Zakris Ericsson, Backe, hittades i ett skåp, så kallad klaff, tenn och ett trattformigt rör medkvarsittande tenn. Där fanns också pappersbitar i likhet med det papper i vilket han virat in de falska mynten i lappskon. I en skrubb påträffades en bit sulläder, sammanvikt och hårt pressat med deglatta sidorna mot varandra, och märken av brända ytor som överrensstämde med enkronors storlek. Likaså fanns en trästöt av björk som använts vid inpressandet, med på ena sidan märken av myntetsytterkant, samt tydliga märken av hammarslag på andra sidan.Vid tinget i Ramsele de 17 januari 1895 erkände Per att han självtillverkat nio falska enkronor. Redan i höstas hade han kommit på tanken att eftergöra mynt, och sökt skaffa sig en form på så sättatt han vikit en bit tjockt, uppblött sulläder omkring en äkta krona, och hårt tillhamrat lädret mot myntet för att prägeln på myntet skulle tryckas in i lädret. Sedan lädret torkat och hårdnatstöpte han tenn i den form han erhöll. Detta försök utföll inte inte till belåtenhet, varför en ny form måste göras, på så sätt att han lagt en äkta enkrona mellan två blystycken och hårt hamrat demtillsammans. Sedan blystyckena tagits isär och enkronan borttagits, hade han erhållit en form där myntets prägel varit mycket tydligt avtryckt. Så hade han stöpt tenn och tillverkat nio stycken mynt,och därefter gömt formen i ett stenröse i skogen. Olofsson ansåg det ovist att söka rätt på formen, eftersom det tilldragit sig under "tö och bargöra" som han uttryckte det. Olofsson erkände ocksåatt det inte varit behov eller nöd som drivit honom att begå brottet, utan det hade, som han enligt rättegångsprotokollet uttryckte sig, varit "den onde som drivit honom därtill, och onda tankar ochbegärelser efter mer, som bragt gärningen till sin fullbordan".Domen mot Per Olofsson för de nio förfalskade enkronorna blev ett årsstraffarbete och att vara förlustig medborgerligt förtroende intill dess ett år förflutit från det han efter utståndet strafffrigivits. Han skulle också gottgöra statsverket för ersättning till vittnena. Det berättas att då Per Olofsson kom hem från "häktet", föredrog han att gå utom hagen.

Familj/Make/Maka: Ingrid Magdalena Salomonsdotter. Ingrid (dotter till Salomon Svensson och Sara Persdotter) föddes den 1 Jan 1822 i Bölen, Bodum; dog den 30 Jul 1852. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Sara* Maria Persdotter Nordqvist föddes den 31 Jul 1845 i Rudsjö, Fjällsjö; dog den 14 Mar 1920 i Rudsjö, Fjällsjö.
2. Olof Petter Nordqvist föddes den 18 Sep 1847 i Rudsjö, Fjällsjö; dog den 4 Feb 1932 i Rudsjö, Fjällsjö.
3. Kristina Karolina Nordqvist föddes den 2 Jan 1850 i Rudsjö, Fjällsjö.
4. Ingrid Petronella Persdotter föddes den 27 Jul 1852 i Rudsjö, Fjällsjö; dog den 2 Maj 1853.

Per gift Stina Greta Johansdotter den 4 Feb 1860 i Fjällsjö, Ångermanland. Stina (dotter till Johan Erik Johansson Mark och Greta Grelsdotter) föddes den 13 Jun 1832 i Jansjö, Fjällsjö; dog den 16 Maj 1924 i Rudsjö, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. John Per Persson föddes den 7 Sep 1855 i Rudsjö, Fjällsjö; dog den 18 Dec 1868 i Rudsjö, Fjällsjö.
2. Isak Elias Persson föddes den 2 Sep 1861 i Rudsjö, Fjällsjö; dog den 14 Sep 1870 i Rudsjö, Fjällsjö.
3. Margareta Johanna Nordqvist föddes den 26 Okt 1864 i Rudsjö, Fjällsjö; dog den 16 Maj 1919 i Forsmo, Ramsele.
4. Erik August Persson föddes den 21 Aug 1869 i Rudsjö, Fjällsjö.
5. Isak Elias Persson föddes den 7 Feb 1872 i Rudsjö, Fjällsjö; dog den 17 Maj 1872.
6. Kristina Persdotter föddes den 31 Okt 1875 i Rudsjö, Fjällsjö.

Olof gift Sara Persdotter den 24 Mar 1805. Sara (dotter till Per Nilsson och Kristina Eliasdotter) föddes den 3 Aug 1779 i Backe, Fjällsjö; dog den 17 Aug 1851 i Rudsjö, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Isak gift Katarina Olofsdotter den 8 Jun 1767 i Fjällsjö, Ångermanland. Katarina (dotter till Olof Mårtensson och Kerstin Eliasdotter) föddes den 15 Dec 1744 i Bölen, Bodum; dog den 5 Jan 1827 i Rudsjö, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Häradsdomare i Ramsele tingslag

Per gift Kristina Eliasdotter 1765. Kristina (dotter till Elias Pålsson och Kerstin Isaksdotter) föddes 1739 i Tynnerås, Edsele; dog den 16 Nov 1810 i Backe, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde, nämndeman, länsman

Noteringar:

Elias Ersson-Rudin har betecknats som en av de egendomligaste människor som levt i denna socken. Han var mycket nitisk i tjänsten (som nämndeman och Länsman) men också mycket kverulant ochprocesslysten. Denna karaktär hade han uppenbarligen ärvt av sin farfar Anders Knutsson, som också blivit benämnd som "socknens genom tiderna kverulant, processmakare och stridstupp". (Även på modernBritas sida fanns det "karaktär" vilket inte minst framgår på tinget 1702).Elias föddes som yngste sonen till Erik Andersson och Brita Nilsdotter. Äldsta systern Karin var 12 år äldre än Elias.Elias far, Eric Andersson, var av Knuts-släkt (sonson till "gam-Knut" Knut Andersson) och dog som båtsman när Elias var 5 år gammal (1712). Fem år senare (1717) gifte modern om sig med grannen IsacPersson, med vilken hon fick en dotter (Maria Isacsdotter, född i Februari 1717).19 år gammal, i februari 1726, gifte Elias sig med den 28-åriga Malin Mattsdotter. Malin var dotter till Mats Pålssons, vilken Elias, 3 år tidigare, hade stämt för att dennes hund bitit Elias.Samtidigt som bröllopet fick Elias, 20 år gammal, överta svärfaderns hemman på 6 seland i Rudsjö (Den andra mågen, Eric Eliasson, fick ej överta något eftersom han rest och lämnat Matts och hustrunhjälplösa).Samma år blev blev han också far för första gången (efter en svår förlossning som skulle leda till att svärfadern dömdes till 2 veckor på vatten och bröd). Den nyfödda dottern, Elisabet, skulle dockkomma att dö i en olycka i skogen 16 år senare. (Se tinget 1742)Genom övertagandet av svärfaderns hemman samt att han även fick överta Lars Andersson hemman när denne dog 1740, så kom Elias att bli den första, och hittills enda, att äga hela Rudsjö by.Redan 28 år gammal, 1735, blev Elias Rudin nämndeman.Året därpå valdes han till tionderäknare, syssla som bönderna tydligen inte ansåg honom sköta föredömligt. 1739 anklagades han därför av nästan hela socknen, med två nämndemän i spetsen, för att hamätt med för stora mått när säden levererats, och på så vis kunnat berika sig själv med mellanskillnaden. Trots det blev han år 1740 utnämnd Länsman. Han var då redan ägare av hela Rudsjö, och var den som hade störst skörd i hela Fjällsjö.Under sina 17 år som länsman bättrade Elias inte på sin relation med övriga sockenbor. Vid åtskilliga tillfällen var han i tinget, anklagad för att på olika sätt ha berikat sig på andras bekostnad.Vid vintertinget 1755 blev Elias inkallad till tinget för att den 3/12 1754 ha varit drucken och smädat och okvädat såväl sockenprästen Molander som kyrkoherde Abel Brunner.1757 hade man fått nog av Elias, och han blev avsatt som länsman (50 år gammal). Detta var samma år som Elias på tinget bad kyrkoherde Brunner om ursäkt för att ha smädat denne. Man kan anta att Elias gärna unnade sig en sup emellanåt. Vid ett antal tillfällen nämns att han uppträtt drucken, vid ett tilfälle avsomnad med fötterna i en bäck. Hustrun Malin blev dessutomanklagad för hembränneri vid tinget 1760.På 1770-talet började Elias bli gammal och oförmögen att sköta sin gård i Rudsjö. 1775 förordnade Landshövdingen om att sönerna Isac och Elias skulle få tillträda hemmanet i Östra Rudsjö. Efter Elias delades Rudsjö upp i fyra delar mellan följande av Elias' barn.- Eric Eliasson (Västra gården, västra Rudsjö) - Elias Eliasson (Östra Rudsjö) - Brita Eliasson (Östra gården, västra Rudsjö) - Isac Eliasson (Östra Rudsjö) Sonen Anders fick ingenting och i slutet av sitt liv blev hans syskon-barn dömda att ge honom "födo och utkomst ett år vardera". Elias förhållande till sina svärföräldrar vore intressant att känna till mer om. Som redan nämnts så stämde han, inte 15 år fyllda, den som senare skulle bli hans svärfar för att dennes "okynneshund"bitit honom (tinget 1722). Så småningom skulle Elias också bli anklagad för att såväl ha slagit sin svärmor (tinget 1729), som att ha "svultit och slagit ihjäl" sin svärfar (tinget 1744). Allt dettatrots att han 1726 fått överta svärfaderns hemman, med en särskild kommentar att den andre mågen ej skulle ha någon rätt till hemmanet. (Kan Elias ha legat bakom denna kommentar?) Att Elias blir anklagad för att ha slagit såväl svärmor såsom svärfar blir kanske mindre otroligt om man läser anteckningarna från September tinget 1757 där Elias (50 år gammal) anklagades för enallvarligt misshandel som skulle ha skett 1752. Elias framstår sannerligen inte i god dager i det vittnesmål som nedtecknats. /Roland Forssén

Elias + Malin Matsdotter. Malin (dotter till Mats Pålsson och Karin Larsdotter) föddes den 1 Nov 1697 i Rudsjö, Fjällsjö; dog efter 1760. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Olof gift Kerstin Eliasdotter 1732. Kerstin (dotter till Elias Andersson och Karin Eriksdotter) föddes den 29 Jun 1708 i Backe, Fjällsjö; dog den 10 Jan 1794 i Bölen, Bodum. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Födelse:
Mogård, Fjällsjö

Nils gift Ingrid Eriksdotter 1732 i Ramsele, Ångermanland. Ingrid (dotter till Erik Karlsson och Kerstin Olofsdotter) föddes 1712 i Ramsele, Ångermanland; dog den 13 Sep 1777 i Backe, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde i Tynnerås, Edsele

Noteringar:

Död:
(tp 1 november)

Elias gift Kerstin Isaksdotter 1732 i Edsele, Ångermanland. Kerstin föddes cirka 1710 i Ödsgård, Edsele; dog 1786 i Tynnerås, Edsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Död:
(tp 15 januari)