Ingel Persson

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Länsman

Noteringar:

Ingel Persson kom till Gafsele 1694. Närmast kom han från Fjällsjö. Han var troligen son till en man från södra Ådalen, som på 1670-talet köpte hemman i Sil i Fjällsjö. När Ingel kom till Åsele, hadehan en sommar tjänst hos kaplanen men kom sedan till Gafsele och gifte sig med Nils Anderssons yngsta dotter Gertrud. Han tycks inte ha varit alldeles barskrapad, och sedan han kommit till Gafsele,var det han som betalade skatten för sin svärfar.
Det var Nils Anderssons mening, att en av mågarna skulle få överta gården, men eftersom han hade svårt att bestämma sig för vem det skulle bli, begärde han vid tinget 1698, att det skulle få avgörasgenom lottkastning inför rätten. Den vinnande lotten föll på Ingel Persson, som alltså från det året står som ägare till Gafsele nr 1.
Ingel Persson var en driftig och kunnig man, som efterhand förvandlade finntorpet till en verklig bonndgård med fler åkrar och mindre svedjebruk, med humlegård bakom husen och skvaltkvarn i bäcken.Den andre mågen Anders Jonsson hade också en skvaltkvarn, men det hade inte Henrik, Gertruds bror. Han lånade svågrarnas kvarnar, som ibland blev förstörda genom slarv och illvilja från hans sida.Bakom en del olyckshändelser med Ingels och Gertruds kreatur anar man avundsjuka och hämdlystnad från Britas och Henriks sida. Hennes elaka hund biter ihjäl två lamm, döttrarna fäller ett träd iskogen över en kviga, som blir halt, en gris och två "vintringssvin" drunknar i en vak på älven, som Henriks folk huggit upp utan att efter lag och förordning sätta stängsel omkring o.s.v.
I början saknade Ingel eget härbärge och måste hyra in säden hos Henrik, och hästen delade han med sin svärfar. Det ena som det andra ledde till ständiga tvister inte bara med Henrik och Brita utanockså, vad värre var, med svärfar Nils, som vid tinget 1701 begärde att få igen torpet av Ingel, "som visat sig alltför visrig". Tingsrätten fann en förlikning omöjlig och dömde, att Nils skulleåterfå torpt, om han ersatte Ingel för de förbättringar han gjort under tiden han varit där. Detta kunde inte Nils, eller också hade han kommit på andra tankar, för året därpå kunde INgel visa enköpeskrift, varigenom Nils Andersson sålde till honom sitt "torp Gafsele både hus och jord" för 90 dlr kmt".
Ingel Persson var länsman i Åsele. Han var med om sitt sista ting år 1723, och han dog i maj samma år. Hustrun Gertrud Nilsdotter hade dött året förut, och då hade Ingel för 6 dlr förvärvat ettgravställe åt henne under kyrkgolvet. Hans barn gav nu ytterligare 6dlr för att också han skullle få sitt gravställe där.
Många människor i Alanäs socken härstamma från Ingel Persson och hans hustru Gertrud Nilsdotter. Deras äldste son Per Ingelsson blev ensam ägare till hemmanet, sedan brodern Ingel överlåtit sin andelåt honom för att själv bli handlande i Härnösand. Den tredje sonen, som fått morfarsnamnet Nils, skymtar i en klagoskrift vid åseletinget 1725. Då det frågades vem som hjälpt samerna med dennaskrivelse, blev svaret "djäknen Nils Gavelin, nu död". Kanske fadern menat , att sonen skulle bli präst. Så gick det inte. Men något lämnade Nils efter sig, och det var efternamnet. Som seden varbland studerande byttte han ut sitt gamla efternamn mot ett nytt. Namnet Gavelin togs sedan upp som efternamn av hans båda bröder Per och Ingel.
Något bör sägas om Ingel Perssons döttrar. När Abram Hülphers på 1770-talet samlade in uppgifter för sin ångermanlandsbok, fick han veta om Tåsjö, som han själv inte besökt, att "folket i dennasocken varit mycket vidskepligt.....men sedan det hänt i detta seculo att två tåsjöynglingar fått till hustrur två systrar från Åsele, där folket var mera upplyst, så hade många genom deras föredömeupphört med sina hedniska bruk". Också Modin nämner om denna sägen i sin bok Gamla Tåsjö, och han berättar, att han träffat en gammal gumma, som var så stolt över sin härstamning från en av dessasystrar: "Vi ä int tå na dåligt folk vi int, men dom som va förr, dom va hedniska dom".
Hülphers talar inte om vad systrarna hette. Men i kyrköckerna kan man se att två systrar från Gafsele i nov 1726 gifte sig med var sin tåsjöbo. Margit Ingelsdotter gifte sig med Per Andersson ochhennes syster Kerstin med Lars Johansson. Båda paren var mycket unga, och det dröjde några år, innan de bodde som grannar på var sin gård i nuvarande Kyrktåsjö. Tåsjö hade då ingen egen kyrka, och defick fara den långa vägen till Backe för de lagstadgade kyrkbesöken vid "storböndagarna" och för barndopen. Båda fick dussinet barn, och Ingel fick äldsta pojkarna i båda familjerna heta.

Familj/Make/Maka: Gertrud Nilsdotter. Gertrud (dotter till Nils Andersson och Ella Henriksdotter) föddes cirka 1675 i Gafsele, Åsele; dog den 2 Sep 1722 i Gafsele, Åsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Ingel Ingelsson föddes i Gafsele, Åsele.
2. Nils Ingelsson Gavelin föddes i Gafsele, Åsele; dog före 1725.
3. Per Ingelsson Gavelin föddes 1700 i Gafsele, Åsele; dog 1772.
4. Margareta Ingelsdotter föddes 1706 i Gafsele, Åsele; dog den 15 Okt 1776 i Tåsjö, Ångermanland.
5. Kerstin Ingelsdotter föddes 1709 i Gafsele, Åsele; dog den 18 Aug 1776 i Tåsjö östra by, Tåsjö.
6. Karin Ingelsdotter föddes den 30 Apr 1713 i Gafsele, Åsele; dog 1785 i Hälla, Åsele.

Noteringar:

källa Roland Forssén -Per Ingelsson föddes 1645 i Backe (Mogård). Fadern var gästgivaren Ingel Abrahamsson och modern Carin Persdotter.När Per var 17 år gammal så blev familjen indragen i en otrevlig historia. Det var lillebror Olof som påstod sig känna till trolldom och dessutom sade sig ha varit i Blåkulla. Där hade han, enligtegen utsago, dessutom sett sin egen mor (d.v.s. hon var en häxa). Saken utreddes grundligt i tinget i Ramsele men till slut blev alla anklagade frikända.Per skulle så småningom (innan 1670) komma att gifta sig med Kerstin Mårtensdotter, dotter till Mårten Olofsson i Sil.Paret flyttade till Sil, granne med svärfar, där de köpte ett hemman av Christer Ericsson.Kerstin Mårtensdotter dog dock strax därefter och Per gifte då om sig med Elisabet Bertilsdotter, med vilken han fick sonen Elias Persson. Bara något år senare dog Per, 32 år gammal.Hemmanet kom då att ligga öde i två innan Mårten Olofsson, som förmyndare för barnen, tog hand om det.

Per + Kerstin Mårtensdotter. Kerstin (dotter till Mårten Olofsson och Kerstin Andersdotter) föddes cirka 1656. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Gästgivare, hemmansägare, nämndeman i Backe, Fjällsjö.

Ingel + Karin Persdotter. Karin föddes cirka 1610; dog 1697 i Backe, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Blev 1662 angiven av sin son (Olof Ingelsson) för att besöka Blåkulla (d.v.s. vara häxa).

Födelse:
Uppgift finns om 1615 som födelseår.

Död:
Uppgift finns om 1698 som dödsår.

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde, gästgivare o nämndeman i Sil

Noteringar:

källa Roland Forssén -Mårten Olofsson föddes c:a 1615 i Jansjö. Han var det tredje barnet i en kull på fyra kända barn. Fadern hette Olof Örjansson och kom från Spjälleson-släkten (Spjällesson nämns som Jansjö-bo redan 1540). Kring 1630, strax innan Mårten blev 15 år gammal, så gifte sig hans äldsta syster Ingrid (då 25 år gammal) med Knut Andersson.15 år senare skulle Mårten (nu 30 år gammal) komma att gifta in sig i samma familj, d.v.s. med Knuts lilla-syster Kerstin Andersdotter.Enligt traditionen skall Mårten också hunnit med att delta i det trettio-åriga kriget under en tid. Det var brodern Jon Olofsson som hade bytt bort sin tjänstgöring under åren 1641-1642.Brodern Jon Olofsson hade varit i krig under ett antal år (både 30-åriga kriget och svensk-norska kriget). Han var även med under Massakern i Mörsil 1644.När Jon kom tillbaka från krigen ville han ha tillbaka fädernehemmet i Jansjö (där Mårten bodde). På tinget 1646 beslutas att Jon har rätt att ta över hemmanet. Mårten köper då ett hemman i Sil, där han så småningom skulle komma att äga hela byn.Knut och Mårten blev alltså dubbel-svågrar. Detta verkar dock inte ha hjälpt mycket. Relationerna verkar tidvis ha varit dåliga och vid ett tillfälle stämmer Mårten sin svåger för att denne skällt Mårten för tjuv. Tyvärr verkar Knut inte ha varit den enda som ansåg att Mårten har svårt att skilja på ditt-och-mitt. Vid ett flertal tillfällen hamnar Mårten framför tinget av samma anledning.Trots de tidvis dåliga relationerna med svågern Knut så kan de knappast ha varit sämre än att familjerna umgicks. Åtminstone äldsta dottern Sara umgicks tillräckligt mycket med Knuts familj för att till slut gifta sig med deras son, och sin kusin (egentligen dubbel-kusin !!), Olof Knutsson.Från och ed 1682 blir Mårten ensam ägare av hela Sil.Detta stora hemman delades sedan i två när det var dags för sönerna Nils och Anders att ta över. Hemmanet var då 18 seland, men i stället för att dela hemmanet i två lika stora delar, så delades den i ett hemman på 12 seland och ett annat på 6 seland. Det var Anders som 1682 hade sålt sin del av fädernehemmanet. I avtalet ingick att Nils skulle ta hand om föräldrarna. När Mårten väl dött så ångrade Anders sig och krävde att få lösa in 3 seland av brodern. Detta var starten på en lång konflikt, som inte bara fortsatte under hela brödernas livslängd, utan t.o.m. togs över (och förstärktes) av dess efterträdare. ==========Ev. fel att rätta. Texten kopierad från Håkan Skogsjös släktträdHan var hemmansägare i Jansjö, Fjällsjö sn, och senare i Sil. (mtl) Nämndeman. Han avled sommaren 1693. (domb) - Gift före 1641. Av allt att döma var han gift mer än en gång. Han var bevisligen (enligt domboken) gift redan 1655 med Kerstin Andersdotter (död 1691/93), men hon kan rimligen inte vara mor till Sara Mårtensdotter, född 1645, eftersom det skulle förutsätta ett kusingifte; Kerstin var dotter till Anders Eriksson i Bölen och Mårten Olofssons dotter Sara var gift med Olof Knutsson, som var son till Knut Andersson, också han son till Anders Eriksson i Bölen.

Mårten gift Kerstin Andersdotter före 1641. Kerstin (dotter till Anders Eriksson och Gunilla Knutsdotter) föddes cirka 1620 i Bölen, Bodum; dog cirka 1692 i Sil, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde i Backe.

Noteringar:

Postat tisdagen 30 januari 2001 - 12:52 på Rötter av Per Näsström

Har flyttat detta till Fjällsjö där det hör hemma-ej Ådalsliden. Anor för Ingel Abrahamsson född 1609 i Fjällsjö,Backe, Ingels föräldrar anser jag vara Abraham Persson (ana 44),född omkring 1580 troligen i Sunnansjö gift omkring 1602 med Karin Persdotter (ana 45) född i Backe ( Ingel inte första barnet). Dokumentation: Abraham Persson bonde och knekt finns i längder i Backe 1602-1611 men upptas inte i 1605 års förseglade längd där det istället hos den utlevade Per Grelsson (ana 90) (nämnd 1572-1608) finns en måg som sannolikt är Abraham Persson. I 1613 år Älvsborgs lösen finns i första uppbörden änkan Karin som efterföljs av Per Pålsson. Han är född i Backe nämnd 1611 samt 1614-1640. Det tycks vara Ingels styvfar. I 1641 års kvarntullslängd nämns Ingel Abramhamsson med far och mor samt två pigor. Han finns i längd 1641-1643 och 1651 samt 1658-1679. Han återfinns som skattebefriad gästgivare i någon längd. Jämsides med ”glappet” nämns en annan Per Pålsson 1644-1656. Han anses komma från Orrnäs och kan gift om sig med Ingels gamla mor. Ingel Abrahamsson i Backe blev 1646 utsedd till kyrkvärd. (dombok). Vid vårtinget 1697 i Ramsele mål nr 6 vittnade sonen Abraham Ingelsson död 1721 om hur fadern krävt tillbaka jord i Sunnansjö som hans faders styvfader Per Pålsson suttit på. Abraham Persson tycks därför vara född i Sunnansjö troligste fader Per Henriksson (ana 88) nämnd där 1596-1614. Litet väl sent men sonen Henrik Persson nämns redan 1611-1643. Här finns plats för ytterligare forskning.

Abraham gift Karin Persdotter cirka 1602. Karin föddes cirka 1580 i Backe, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: nämndeman

Noteringar:

nämnd 1604-1630Boken: Något om vad sig i Jansjö by sig tilldrager haver, av Per Persson, kallar honom Göransson, dvs fader Göran Svensson.

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Hemmansägare i Bölen, Fjällsjö. Nämndeman

Noteringar:

Födelse:
Nämnd 1594-1629. (lsh) - Han var möjligen son till hemmansägaren
Erik Persson i Bölen, nämnd 1560-1592, och sonson till
hemmansägaren Per Givlögsson i Bölen, nämnd 1535-65 (enligt
landskapshandlingarna).
/Håkan Skogsjö

Anders gift Gunilla Knutsdotter 1600. Gunilla (dotter till Knut Eriksson) föddes cirka 1580 i Orrnäs, Bodum; dog i Bölen, Bodum. [Familjeöversikt] [Familjediagram]