Harald III "Hårdråde" Sigurdsson

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung i Norge 1046-1066

Noteringar:

Slutför samlingen och kristnandet av Norge. 1050.
Grundlägger enligt sagan Oslo och bygger en kyrka och kungsgård i staden. Grundläggandet är ett led i kungens försök att säkra kontrollen i Viken och på Opplandene, och staden utgör samtidigt enutgångspunkt för hans krigståg till Danmark. 1066.
Med en stor flotta angriper han England från den engelska nordöst- kusten, men faller i ett slag vid Stamford Bridge nära York. Hans söner den 18-årige Magnus II Haraldsson och den ca två år yngreOlav III Haraldsson "Kyrre", ärver Norge. Källa: Rosborn-Schimanski. Deltog med sin halvbror Olav den helige i slaget vid Stiklastad 1030, och for efter nederlaget där till Holmgård och Bysans, var som officer i den kejserliga livvakten med i flera strider bland annatpå Sicilien.Efter 1043 återvände han till Norden med stora rikedomar, gästade svenske kungen i Sigtuna och kom till Norge och delade med sig av sin rikedom till kung Magnus och blev ensam kung 1047efter Magnus död.Efter stider med danske kungen Sven
Estridsson, som var norsk tronpretendent blev det en uppgörelse där Harald erkändes som kung i Norge. Ett visst övervälde utövades på Island. Inrikes hävdade han kungamakten mot aristokratin ochlokala myndigheter, kyrkligt motarbetade han inflytandet från ärkebiskopen i Hamburg och lät viga sina biskopar i England och Normandie. Efter Edvard Bekännarens död drog Harald på krigståg tillEngland och stupade där i slaget mot Harald Godvinson vid
Stanfordbridge.

Död:
Stamford Bridge, England Stupade i slaget mot Harald Godvinson vid Stanfordbridge.

Familj/Make/Maka: Ellisif (Elizabeth) av Kiev. Ellisif (dotter till Jaroslav I (den vise) Kiev och Ingegerd (Irina) Olofsdotter) föddes cirka 1032 i Kiev, Ukraina; dog efter 1070 i Danmark. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Ragnhild Maria av Norge föddes cirka 1047 i Norge; dog efter 1080 i Isle of Man, England.

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Småkung i Ringerike, Norge

Noteringar:

Familj med Asta GUDBRANDSDOTTER (978 - 1045)
Vigsel: omkring 995 3)
Barn:
Ingrid SIGURDSDOTTER (1015 - 1050)
Harald (Hårdråde) av NORGE (1015 - 1066)
Man vet inte om vikingarna kan ha känt till kompassen. Först omkring år 1300 dyker den upp inom historiebeskrivningen. Ett gåtfullt navigationsinstrument, en 'solsten', finns emellertid omtalat inågra sagor. En av dem berättar, att kung Olav 'den helige' och hövdingen Sigurd 'Syr' var ombord på ett skepp och vädret var tjockt och det snöade starkt. (Sigurd var styvfader till Olav 'denhelige'). Kung Olav lät se efter om himlen var helt molntäckt. Då bad han Sigurd säga sig, vart solen var kommen, och denne sade honom det, och då lät kungen taga fram solstenen och höll upp den ochsåg var det strålade från stenen. Han slöt därav, att det var som Sigurd hade sagt. Det var ett märkligt instrument Sigurd var i besittning av, men om solstenen varit en primitiv kompass, t.ex. ettstycke magnetisk järnsten flytande på ett stycke trä i vatten, och Sigurd ungefärligen vetat klockslaget, hade det inte varit svårt för honom att säga var solen stod. Hur det kunnat stråla frånstenen är en annan fråga, antagligen har sagoberättaren velat förse den med speciellt mystiska egenskaper för att göra historien bättre.
(Källa: Vikingen, Nordbok 1975)Sigurd var den siste småkongen i Norge. Han var konge på Opplandene, hadde gårdsbruk på Ringerike og bodde etter et gammelt sagn på gården Bønsnes. Han skildres som en fredsommelig mann som bestlikte å stelle på gården. Derfor fikk ha navnet 'Syr', dvs. so eller purke. Forøvrig var han forstandig, sindig og måteholden. Han hjalp sin stesønn Olav den Hellige til å vinne overherredømmet etterslaget ved Nesjar.
(Källa: Tore Nygaard, Linköping)Sigurd 'Syr', (d.v.s. svin), född cirka 960, död cirka år 1018, småkung i Ringerike, sonson av Harald 'Hårfagers' son Sigurd 'Rise', styvfar till Olav Haraldsson och far till Harald 'Hårdråde'.Sigurd var den siste småkungen i Norge. Han var kung på Opplandene, hade gårdsbruk på Ringerike och bodde efter en gammal sägen på gården Bönsnes. Han skildras som en fridsam man, som bäst tyckte omatt vara på gården. Därför fikk ha navnet 'Syr', d.v.s. so eller purke. Förövrigt var han förståndig, sinnlig och måttfull. Han hjälpte sin styvson Olav 'den helige' att vinna herradömet efter slagetvid Nesjar.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)Av Hårfagreætten var også småkongen Sigurd (Halfdansson) Syr (965/970-1018) vel 100 år senere. Han fikk tilnavnet Syr - gris - fordi han gikk og stelte med jordene sine på Stein - noe som var uvanligi de tider - framfor å bli en virkelig konge. Han giftet seg med dronning Aasta Gudbrandsdotter, enken etter Harald Grenske (han var sønn til Halfdan Grå og sønnesønn til Sigurd Rise, hvis far varHarald Hårfagre). Harald var far til Olav, men han døde før Olav ble født. Gjennom ekteskapet med Aasta ble Sigurd Syr stefar til Olav, den senere kjente St. Olav og far til Harald Hardråde.
(Källa: De fire konger, Per Mandt, Norge)

--------------------------------------------------------------------------------
Källor
1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
2) Erling Dolenius, Frösön
3) Tore Nygaard, Linköping

Födelse:
Oppland, Hadaflyke

Död:
Buskerud, Hole, Stein

Sigurd + Asta Gudbrandsdotter. Asta föddes cirka 978 i Norge; dog cirka 1045 i Norge. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: drottning i Norge

Noteringar:

Familj med: Harald (Grenske) GUDRÖDSSON (956 - 995), medkung i Vestfold,
Norge 967-995.
Barn:
Olov (den helige) HARALDSSON (995 - 1030)
Vigsel: omkring 994 1)
Familj med Sigurd (Syr) HALVDANSSON (970 - 1018)
Vigsel: omkring 995 3)
Barn:
Ingrid SIGURDSDOTTER (1015 - 1050)
Harald (Hårdråde) av NORGE (1015 - 1066) Efter maken, kung Harald 'Grenske' Gudrödssons död, reste Asta hem till sin fader i Opplandene och födde sonen Olav 'den helige' år 995. Hon äktade sedan kung Sigurd 'Syr' i Ringerike, som ocksåhörde till Harald 'Hårfagers' ätt. Med honom hade hon sonen Harald 'Hårdråde'. Åsta blev döpt cirka år 998 och levde mellan cirka år 970 och 1020.
(Källa: Tom Björnstad och Kjell Høyer, Norge)Sonen Olav 'den helige' har sannolikt fått sitt namn efter vikingahövdingen Olav Geirstadalv.
(Källa: Boken 'Olav, viking och helgon', Morten Myklebust 1997)Hade en syster Torny, som blev mor till Halvard 'den Helige', en annan syster var Isrid, mormor till Steigar-Tore.
(Källa: Vikingar i österled, Mats G. Larsson)Åsta Gudbrandsdatter, mor til Olav den hellige i sitt første ekteskap (med Harald Grenske), mor til Harald Hardråde i sitt annet ekteskap (med Sigurd Syr). Født ca. 970. Død ca. 1020. Åsta ble døptca. 998. Hun fikk besøk av Olav den Hellige i 1015 og etter Sigurds død i 1018.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)Året før dette (Harald Grenskes død i Svitjod) var det jomsviking-slaget i Hjørungavåg sto. Rane hadde blitt igjen ved skipene mens Harald gikk opp i landet, han hadde styringen over den del av hærensom var igjen der. Da de nå fikk høre at Harald var tatt av dage, skyndte de seg av sted så fort de kunne, tilbake til Norge og fortalte det som hadde hendt. Rane kom til Åsta og sa henne hvordan althadde gått for seg på ferden, og hva ærend Harald hadde hatt hos dronning Sigrid. Åsta reiste til far sin på Opplandene med en gang hun hadde fått høre det Rane hadde å fortelle, og faren tok godtimot henne; men begge to var svært harme over det giftermålet som hadde vært påtenkt i Svitjod, og over at Harald hadde ment å gå fra henne. Åsta Gudbrandsdatter fikk en gutt den sommeren; gutten blekalt Olav da de øste vann over ham. Det var Rane som øste vann over ham. Gutten vokste opp der hos Gudbrand og Åsta sin mor. Samme vinter dro kong Olav opp på Ringerike og kristnet der. ÅstaGudbrandsdatter giftet seg snart igjen etter Harald Grenskes død, med en mann som het Sigurd Syr (sugge); han var konge på Ringerike. Sigurd var sønn til Halvdan, og han var sønn til Sigurd Rise,sønn til Harald Hårfagre. Olav, sønn til Åsta og Harald Grenske, var der hos henne, han vokste opp i ungdommen hos stefaren Sigurd Syr. Og da kong Olav Trygvesson kom til Ringerike for å bykristendom, lot de seg døpe, Sigurd Syr og hans kone Åsta, og Olav, sønn hennes. Da sto Olav Trygvesson fadder for Olav Haraldsson, som var tre år den gang. Kong Olav dro vest i Viken igjen og bleder om vinteren. Det var tredje året han var konge i Norge.
(Källa: Olov Tryggvessons saga)Om høsten dro kong Olav Digre opp i landet til mågen, kong Sigurd, han kom der en dag tidlig på dagen. Da kong Olav kom nær gården, løp tjenesteguttene opp til gården og inn i stua. Åsta, mor tilkong Olav, satt der inne sammen med noen andre kvinner. Guttene fortalte henne at kong Olav kom, og at nå kunne de snart vente ham der. Åsta sto opp straks, hun ropte på både karer og kvinnfolk, ogsa de skulle stelle i stand alt på best mulige måte. Hun lot fire kvinner ta fram stuebunaden og skyndte seg og kle med tepper og legge åklær på benkene; to karer bar halm på gulvet, to satte framskjenkebordet og den store ølbollen, to tok fram bordet, to satte inn maten, to sendte hun ut av gården, to bar inn ølet, og alle de andre, kvinner som karer, gikk ut på tunet. De to hun sendte ut,gikk til kong Sigurd der han var, og hadde med til ham kongeklærne hans og hesten med forgyld sal og bissel som var innlagt med emalje og helt forgylt. Fire mann sendte hun til fire kanter i bygda ogba til seg alle stormenn, de skulle komme i gjestebud til henne for hun holdt velkomstøl for sønnen sin. Alle andre som var til stede, lot hun kle seg i de beste klærne sine, og hun lånte klær tildem som ikke hadde selv. Kong Sigurd Syr sto ute på åkeren da sendemennene kom til ham og fortalte hva som var på ferde, og om alt det Åsta holdt på med hjemme på gården. Han hadde mange folk der,noen skar kornet, noen bandt og noen kjørte det hjem; noen la det i stakker eller laer. Kongen gikk til og fra sammen med to mann, han var snart på åkeren og snart der de lesset av kornet. Det erfortalt at han var kledd slik: han hadde blå kjortel og blå hoser og sko som var snørt oppover leggen, grå kappe og grå brei hatt og hodelin (url) omkring ansiktet, han hadde en stav i hånden, medforgylt sølvholk og en sølvring i oventil. De sier ellers om Sigurd Syrs måte å være på, at han var svær til å arbeide og tok seg mye av stellet med gård og gods; han styrte gårdsdriften selv. Hanvar ikke noen praktsyk mann, og var nokså fåtalende; han var den klokeste mann av alle som var i Norge dengang, og den rikeste på løsøre, han var fredsommelig og føyelig. Åsta, hans kone, var raus ogstorlynt. De hadde disse barna: Guttorm, han var eldst, så Gunnhild, Halvdan, Ingerid og Harald.
(Källa: Heimskringla, Olov 'den heliges' saga)Källor
1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
2) Kjell Høyer, Norge (webbplats)
3) Tore Nygaard, Linköping

Födelse:
Oppland, Gudbrandsdalen

Död:
Buskerud, Hole, Stein

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Småkung i Hadaflyke, Oppland, Norge

Noteringar:

Halvdan (Grå) SIGURDSSON
Yrke: Småkung i Hadaflyke, Oppland, Norge
Far: Sigurd (Rise) HARALDSSON (900 - 937) Född: omkring 935 Norge, Rogaland, Haugesund 1)
Död: omkring 1018 Norge, Oppland, Hadaflyke 2)
Familj med NN RANESDOTTER (930 - 970)
Barn: Sigurd (Syr) HALVDANSSON (970 - 1018) Noteringar
Halvdan var angivelig sønn til Sigurd Rise og sønnesønn til Harald Hårfagre. Han var ca. 960 konge på Opplandene. I Håkon jarls tid fikk han Hadafylke sammen med sine helbrødre og synes å haoverlevet dem alle. Fra Snorre Sturlasson: Olav Trygvessons saga, avsnitt 60: 'Samme vinter dro kong Olav opp på Ringerike og kristnet der. Åsta Gudbrandsdatter giftet seg snart igjen etter HaraldGrenskes død, med en mann som het Sigurd Syr (Sugge); han var konge på Ringerike. Sigurd var sønn til Halvdan, og han var sønn til Sigurd Rise, sønn til Harald Hårfagre'. Det fortelles at han vargift med en datter til Nerid jarl. Dette kan ikke være riktig, da Nerid levde så tidlig som ved 800. Derimot kan hans hustru ha stammet fra ham. (Källa: Tore Nygaard, Linköping)Hadafylke ble i den senere middelalder brukt som betegnelse for områdene rundt Tyrifjorden og Randsfjorden östover til Toten samt Hadeland og Land i Oppland fylke. I tillegg hörte Ringerike, Modum,Sigdal og Krödsherad i Buskerud fylke til Hadafylke. Navnet kom av hadar, beboerne av Hadeland. (Källa: Björn Markhaus, Norge)Källor
1) Beräkning av Björn Espell, Frösön
2) Erling Dolenius, Frösön

Födelse:
Rogaland, Haugesund

Död:
Oppland, Hadaflyke

Halvdan + Ransedotter. föddes cirka 930 i Norge; dog cirka 970 i Norge. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Sigurd 'a-Bush', kung i Oppland, Hadaflyke, Norge

Noteringar:

Sigurd (Rise) HARALDSSON
Yrke: Sigurd 'a-Bush', kung i Oppland, Hadaflyke, Norge
Far: Harald (Hårfager) HALVDANSSON (858 - 943)
Mor: Snöfrid SVASEDOTTER (872 - 903) Född: omkring 900 Norge, Rogaland, Haugesund 1)
Död: omkring 937 Norge, Rogaland, Haugesund 2)
Familj med: Okänd hustruBarn: Halvdan (Grå) SIGURDSSON (935 - 1018) Noteringar
Haraldsson, Sigurd a-Bush, Underking of Trondhiem. Died: ABT 937.
Father: Halfdansson, Harald I Fairhair of Norway, King of Norway, b. 858.
Mother: Swasisdottir, Snaefrid (Snowfair) Child 1: Sigurdsson, Halfdan.
(Källa: Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England)Källor
1) Beräkning av Björn Espell, Frösön
2) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England

Födelse:
Rogaland, Haugesund, Norge

Sigurd + Vebjrönsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]