Sara Lisa Edvall

Noteringar:

Död:
ålderdomshemmet

Sara gift Jonas Erik Jonsson den 12 Jun 1880. Jonas (son till Jonas Abrahamsson och Katarina Kristina Olofsdotter) föddes den 3 Jun 1857 i Rissjö, Risbäck; dog den 4 Sep 1938 i Dorotea, Lappland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Kajsa Jonata Jonsdotter föddes den 22 Nov 1880 i Lövsjö, Risbäck; dog den 16 Jun 1915 i Högland (Långsele), Dorotea.
2. Jonas Evald Kalixtus Jonsson föddes den 20 Apr 1882 i Lövsjö, Risbäck; dog den 20 Jan 1906 i Högland (Långsele), Dorotea.
3. Abraham Alexander Jonsson föddes den 31 Mar 1884 i Lövsjö, Risbäck.
4. Olof Andreas Jonsson föddes den 19 Aug 1886 i Lövsjö, Risbäck; dog den 8 Jun 1905 i Högland (Långsele), Dorotea.
5. Anna Serafia Magdalena Jonsdotter föddes den 5 Apr 1889 i Lövsjö, Risbäck; dog den 8 Jul 1915 i Högland (Långsele), Dorotea.
6. Helge Natanael Jonsson föddes den 7 Jul 1891 i Lövsjö, Risbäck; dog den 7 Maj 1910 i Högland (Långsele), Dorotea.
7. Brita Josefina Kristina Jonsson föddes den 22 Dec 1894 i Lövsjö, Risbäck; dog den 14 Maj 1983 i Dorotea, Lappland.
8. Elisabet Karolina Jonsson föddes den 20 Maj 1897 i Lövsjö, Risbäck; dog den 17 Apr 1985 i Dorotea, Lappland.
9. Nils Per Jonsson föddes den 5 Jun 1899 i Lövsjö, Risbäck; dog den 30 Jan 1901 i Lövsjö, Risbäck.
10. Erik Peter Lagus Jonsson föddes den 24 Apr 1901 i Lövsjö, Risbäck; dog den 11 Jan 1992 i Dorotea, Lappland.
11. Isak Elof Jonsson föddes den 14 Aug 1903 i Högland (Långsele), Dorotea; dog den 15 Okt 1908 i Högland (Långsele), Dorotea.
12. Karl Gustav Ingemar Jonsson föddes den 3 Mar 1908 i Högland (Långsele), Dorotea; dog den 23 Feb 1984 i Högland (Långsele), Dorotea.

Noteringar:

1863 och 1864 blev han dömd till straffarbete för stöld

Födelse:
länshäktet

Karl gift Anna* Britta Andersdotter den 1 Dec 1861 i Dorotea, Lappland. Anna* föddes den 13 Sep 1837 i Rajastrand (Sörfors), Risbäck; dog den 8 Jun 1903 i Lövsjö, Risbäck. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

fadern Anders Pålsson har samiska rötter, och även modern Kristina (Kerstin) Bengtsdotter från Frostviken/Föllinge

Noteringar:

Födelse:
Kyrkbordet

Jonas + Malin Karlsdotter. Malin föddes den 25 Dec 1805; dog den 26 Mar 1861 i Sjoutnäset, Frostviken. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Malin finns i en bok "Malin på Tangen" skriven av Elsy Edvall.
Malin genom sonen Karl Malinsson är stammoder till bl.a skådespelaren Allan Edvall---------------Det är inte lätt att vara vacker ...

Nästa fredag har Trollkona, spelet om Malin Tangens liv, premiär på Storsjöteatern. Det är kulturföreningen Barke som sätter upp spelet, och Berta Magnusson står för manus och regi.
1800-talskvinnan Malin Tangen är högst aktuell i en tid då feminismen sitter i högsätet, menar Berta Magnusson, som här tecknar en bakgrund. Malin Tangen skulle ha fyllt 200 år i år om hon levat. Hon levde mellan åren 1805-1861. Av många kallades hon trollkona, satmara eller annat fult som uppstod ur folkdjupet. Det var mest kvinnor som angrep henne. Deras mäns blickar hänfördes av Malins fägring: den smidiga rörliga kroppen, det stora, svarta och lockiga håret och ansiktets skönhet.

Det är inte lätt att vara vacker. Lockelserna kan bli för svåra. Men Malin stod dem emot. Hennes liv hade börjat med att hon lämnades kvar av det vandrarfolk som passerade byn Totsås på norska sidan i Frostviken sommaren 1807. De kom aldrig tillbaka och hämtade henne.

I fosterhemmet fick hon lära sig det mesta: mjölka, karda, väva, hugga ved och allt annat som hör till en gårds sysslor. Genom den framsynte prästen i Nordli fick hon lära sig läsandets konst, något som bringade henne glädje genom hela livet. Inte många kunde läsa vid den tiden.

Malin var bara en sjutton, arton år när hon kom som piga till gården Tangen vid Lilla Blåsjön. Det var en ensligt belägen gård - men bonden satt på betalade hektar, hade kor, häst och småfi i fjöset.

Bonden Gamm Jo Tanga var änkeman men hade sin son Ivar boende hos sig. De trodde inte sina ögon när en så vacker kvinna kom till dem en afton och bjöd ut sig som piga.

Gamm Jo slog sina lovar kring henne när hon arbetade utomstocks, beundrade hennes flinka arbetssätt liksom hennes skönhet. Visserligen var han 40 år äldre än Malin - men han kände sig allt yngre i hennes närhet.

Sonen Ivar betraktade "inkräktaren" med oblida ögon i början. Men han gladdes åt att få äta god lagad mat och så höll hon så fint omkring sig både i fjöset och inomhus. Det dröjde inte länge förrän Ivar och Malin blev de bästa vänner. Ivar godtog därför att fadern och Malin ingick äktenskap, de vigdes nere i Kyrkbygden, som nuvarande Gäddede hette på den tiden. Pigan Malin var nu vorden bondhustru på egen gård! Och hon kände på sig att framtiden väntade med många utmaningar.

När Malin gift sig med bonden vid Lilla Blåsjön kunde hon verka mer fritt på gården. Hon var inte bara piga längre. Hon såg till att karlarna, maken Gamm Jo och hans son Ivar, fick virke framkört så att det som hade börjat förfalla på Tången blev åtgärdat. Både inne och ute skulle man tydligt se att här bodde människor som vårdade det de ägde.

Även djuren stod Malin nära och när någon blev sjuk kurerade hon dem själv. Hon hade lärt sig om örter och deras verkan av en norsk kvinna som kom att bli en nära vän genom åren. Snart började hon även hjälpa sjuka människor. Eftersom de flesta blev friska kom många att söka sig till Malin för att få bot. Hon kunde både koppa, stadga blod och laga till medikamenter av de örter hon samlat.

Varje vår och höst for männen till marknader, både i Sverige och Norge. Malin tyckte att de fick dålig ersättning för allt det fina smör och de goda ostar hon levererade. Hon beslöt att själv packa en fora, betsla hästen och ge sig sta.

Gamm Jo, som var närmare 70 år, var mycket tveksam i början - men när han såg att hon fick mycket mer betalt än han och dessutom hade bytt till sig en yngre och starkare häst förstod han att han i Malin hade sin överman. Hon blev en känd forkörare och männen kastade lockande blickar på den svarta skönheten. Men Malin var bara intresserad av affärer och där var det ingen som lurade henne.

Vad var kärleken, som Ivars fästmö talade om? Malin kunde inte förstå denna märkliga känsla förrän hon själv mötte den. Tyvärr var den riktad till en sexbarnsfar boende på Kyrkbolandet.

För Gamm Jo, som var 40 år äldre, hyste inte Malin andra känslor än för varje annan människa. Men med den här mannen, som för övrigt inte alls försökte locka henne, var det något annat, något hon aldrig vetat om: Kärleken! Den kom att kosta henne flera år av isolering, fängelse och böter.

Folkpratet gick. Kvinnorna som länge kallat henne trollkona fick sina påståenden besannade när Malin blev havande. Hon och fästmannen åtalades för dubbelt hor och hamnade i fängelse. Malin fritog fästmannen - det var en norrman som var far till barnet. Svea hovrätts jurister såg till att böterna sänktes. De ansåg väl att Malin var en kvinna att lita på - hon försvarade barnafadern.

I juli månad 1840 födde Malin i fängelset en son som kom att kallas Carl Malinsson. Fångvaktarna insåg snart att Malin inte var som de övriga kvinnorna i fängelset. Hon uppförde sig väl och blev därför väl behandlad.

Vid hemkomsten flyttade hon och fästmannen till Dajma där de trots frost, kyla och dragig bostad bodde några år. Fästmannen, som var hårt ansatt av sin hustru Anna, blev tungsint och Malin lämnade honom till slut. Hennes hälsa var inte den bästa och hon slutade sina dagar Borga hos sin dotter Susanna, det enda barn som föddes i äktenskapet med Gamm Jo.

Malin blev bara 56 år, dog 1861. Hon ligger begravd vid kapellet i Ankarede.

Levi Johansson, som dokumenterat Malin i sin bok Frostviken, skriver att "Malin Tanga trots allt var en andligen reslig kvinna".

Berta Magnusson
Artikeln publicerades i LT
Onsdag 12 oktober 2005, 01:00