Brita Eriksdotter

Noteringar:

Död:
håll och styng

Brita gift Isak Henriksson 1752 i Fjällsjö, Ångermanland. Isak (son till Henrik Isaksson Örn och Karin Zakrisdotter) föddes 1719 i Tåsjö, Ångermanland; dog den 9 Maj 1789 i Tåsjö, Ångermanland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Henrik Isaksson föddes den 22 Mar 1753 i Tåsjö, Ångermanland; dog den 18 Jun 1757.
2. Maria Isaksdotter föddes den 2 Maj 1754 i Tåsjö, Ångermanland; dog Apr 1771.
3. Erik Isaksson föddes den 1 Nov 1756 i Tåsjö, Ångermanland; dog den 31 Mar 1839 i Tåsjö, Ångermanland.
4. Karin Isaksdotter föddes den 15 Jul 1758 i Tåsjö, Ångermanland; dog Mar 1772; begravdes den 23 Mar 1772 i Tåsjö, Ångermanland.
5. Brita Isaksdotter föddes den 7 Apr 1761 i Tåsjö, Ångermanland; dog den 9 Nov 1823.
6. dödfödd Isaksson föddes den 19 Feb 1763 i Tåsjö, Ångermanland; dog den 19 Feb 1763.
7. Isak Isaksson föddes den 7 Mar 1764 i Tåsjö, Ångermanland; dog den 28 Feb 1849 i Kyrktåsjö (Tåsjö västra by), Tåsjö.
8. Johan Isaksson föddes Dec 1767 i Tåsjö östra by, Tåsjö; döptes den 1 Jan 1768 i Fjällsjö, Ångermanland; dog den 28 Dec 1825 i Avaträsk, Dorotea.

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde, båtsman

Erik gift Maria Olofsdotter 1706. Maria (dotter till Olof Knutsson och Sara Mårtensdotter) föddes den 2 Okt 1687 i Bölen, Bodum; dog 1741 i Sunnansjö, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde i Sunnansjö nr:1, Fjällsjö

Noteringar:

När Johan var 20 år så dog Nils Nilsson, granne till Johans uppväxthemman. Änkan Gunilla försökte ta hand om hemmanet under några år men 1681 köpte Johan hemmanet.Där bodde sedan Johan i 11 år, fram till 1692 då Eric Andersson, på sin hustru, Brita Nilsdotters vägnar, ansåg sig ha bördsrätt till hemmanet. Även om det första domtingsutslaget var till Johansfördel, fick Eric så småningom rätten på sin sida och Johan fick lämna hemmanet.Johan flyttade till Sunnansjö, där han tog över det hemman som Christoffer Påhlsson lämnat öde 1689. Detta hemman är det enda hemman i Sunnansjö som sedan gått i arv fram till i dag./Roland Forssén

Johan + Sara Eriksdotter. Sara (dotter till Erik Eriksson) föddes cirka 1655 i Sunnansjö, Fjällsjö; dog 1712 i Näset, Bodum. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde, nämndeman i Bölen, Fjällsjö

Olof + Sara Mårtensdotter. Sara (dotter till Mårten Olofsson och Kerstin Andersdotter) föddes 1645 i Sil, Fjällsjö; dog 1698 i Bölen, Bodum. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Dödstiden enligt kyrkoräkenskaperna (testamentspengar betalades 1698). Hennes namn framgår av Fjällsjö dödboken 1756, där hon sägs vara mor till dottern Margareta, född 1676. - Vid tinget den 28 nov 1698 (mål 34) hade Johan Larsson i Nordantjäl stämt Olof Knutsson för att denne hade tagit sin dotter ur årstjänsten hos Johan Larsson vid midsommartiden.
Olof Knutsson var inte själv närvarande, men det berättades att han "i sin trångmål för hustruns dödeliga frånfälle hemtagit dottern". Rätten konstaterade dock att ett sådant trångmål inte kunde bryta årstjänsten, därför dömdes Olof Knutsson till böter. (domb)Källa: Roland Forssén

Noteringar:

källa Roland Forssén -Per Ericsson föddes på Näset kring 1630. Fadern hette Eric Mickelsson, modern vet vi ej vem det var.Farfadern var Mickel Ericsson, en av de första kända Fjällsjö-borna och boendes i Näset 1571 enligt Kyrktionden.Första gången Per dyker upp i domböckerna är när han 1662, efter enhäftig diskussion med grannen Christoffer Persson, inte kan hålla sig utan går upp på dennes gård och slår både grannens piga ochdess hustru "blåa och blodiga".Samma år börjar den stora häxprocessen. Eftersom den piga som Per misshandlat (Sara Persdotter) är den huvud-anklagade, och Per dessutom späder på misstankarna genom att påstå att hon, genom sintrollkraft, är den skyldige till att han inte haft någon nytta av sina djur, så kommer ingen avgörande dom i misshandels-fallet förrän man dessutom friat pigan från trolldoms-anklagelserna.1648 var Per inför Hammerdals ting angående en skuldindrivning som han ville göra:======== http://web.comhem.se/~u63806870/hammerdal/1648ht.html =====
Per Eriksson i Näset i Fjällsjö sochn kerer effter 17 Richz dalr som suent[j. St]affen bekom och lofwethe sin son till knicht, men inthedt effter kom. Remitt: till dess Staphan kommer tillstädes.
======================Någon gång i början av 1650-talet så gifte sig Per med Maria Olofsdotter(f. 1630 i Jansjö). Hennes far var Olof Örjansson, av Sven Spjällesson-släkten. Per kallades normalt "Stor-Per" och bodde i Näset hela sitt liv.

Per + Maria Olofsdotter. Maria (dotter till Olof Örjansson) föddes cirka 1620 i Jansjö, Fjällsjö; dog 1684. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde i Sunnansjö

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde, nämndeman i Bölen, Fjällsjö

Noteringar:

Bonden och nämndeman Knut Andersson tog över sin fars hemman kring 1630 och erhöll 1655 fastebrev på hemmanet om 12 selan i Böle, som han löst fråm sina syskon. Enligt boskapslängd från 1635 hade Knut 1 sto, 9 kor, 8 får och 1 get. Han brukade även ett hemman om 4 * seland i Orrnäs, troligen ett arv från modern. Omkring 1645 blev Knut nämndeman. Han tycks ha varit mycket av en bråkmakare. Han figurerar första gången i domböckerna 1644, då han anklagar Måns Pedersson för att ha bitit honom i tummen och ett finger. Tillsammans med grannen Eric Persson klagade han 1649 att finnen PerLarsson i Rörström "utan lov och lag" använt deras båt och förstört den. Vid tinget 1666 åtalades Knut för att ha skällt ut sin svåger, Mårten Olofsson i Sil, för en tjuv. Han hade dessförinnan fått plikta 3 marker för att han utan laga förfall uteblivit från tinget 1665. Knut Andersson var uppenbarligen en färgstark person, och i traditionen har han bevarats ända in i våra dagar under namnet "gam-Knut". På 1860-talet revs den s.k. Dþönsarn i Böle, Bodum, en mycket gammal sval-stuga. Då det grova golvet borttagits, fann man under det ett hårt tilltrampat jordgolv med rester av stensättning, eldstaden i stugans mitt. När innertaket avlägsnats visade det sig att yttertakets undersida var svart av sot. I takets mitt hade tidigare funnits ett rökhål, vilket sedan igensatts. Yttertaket var täckt av näver och jord. När stugan revs fanns i ena hörnet en av gråsten murad spis med kåpa. Ett litet fönster, ungefär en fot i fyrkant och med blyinfattade rutor, fanns på ena väggen. Stockarna var bilade endast invändigt och hade täljts av en mycket smalyxa. Stugan, kallad "Knuts-stugan" efter Knut Andersson, torde ha gått i arv inom släkten sedan medeltiden. Redan på 1540-talet omtalas Pehr Gelvesson i Böle. /Roland Forssén

Födelse:
levde 1668

Död:
Levde 1668. (mtl) - Födelsetiden enligt åldersuppgift i
roteringslängden 1640 (enligt annan uppgift född 1609)

Knut + Ingrid Olofsdotter. Ingrid föddes cirka 1605 i Jansjö, Fjällsjö; dog efter 1687 i Bölen, Bodum. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Hon levde 20 jan 1687. (domb mål 22) - Enligt en ofta förekommande uppgift hette hon Ingrid Olofsdotter och var dotter till Olof Örjansson, bonde i Jansjö, men vad denna uppgift bygger på är oklart. Den verkar i vilket fall som helst inte sannolik, eftersom Knut Anderssons son Olof Knutsson var gift med en dotter till Mårten Olofsson som ska vara son till Olof Örjansson. Om Knut Andersson var gift med en dotter till Olof Örjansson innebär det att Olof Knutsson och hans hustru var kusiner, något som knappast kan ha varit fallet eftersom giftermål mellan kusiner nog inte alls förekom på 1600-talet.
/Håkan Skogsjö, 28 juni 2004,
http://genealogi.aland.net/discus/ (Fjällsjö)

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde, gästgivare o nämndeman i Sil

Noteringar:

källa Roland Forssén -Mårten Olofsson föddes c:a 1615 i Jansjö. Han var det tredje barnet i en kull på fyra kända barn. Fadern hette Olof Örjansson och kom från Spjälleson-släkten (Spjällesson nämns som Jansjö-bo redan 1540). Kring 1630, strax innan Mårten blev 15 år gammal, så gifte sig hans äldsta syster Ingrid (då 25 år gammal) med Knut Andersson.15 år senare skulle Mårten (nu 30 år gammal) komma att gifta in sig i samma familj, d.v.s. med Knuts lilla-syster Kerstin Andersdotter.Enligt traditionen skall Mårten också hunnit med att delta i det trettio-åriga kriget under en tid. Det var brodern Jon Olofsson som hade bytt bort sin tjänstgöring under åren 1641-1642.Brodern Jon Olofsson hade varit i krig under ett antal år (både 30-åriga kriget och svensk-norska kriget). Han var även med under Massakern i Mörsil 1644.När Jon kom tillbaka från krigen ville han ha tillbaka fädernehemmet i Jansjö (där Mårten bodde). På tinget 1646 beslutas att Jon har rätt att ta över hemmanet. Mårten köper då ett hemman i Sil, där han så småningom skulle komma att äga hela byn.Knut och Mårten blev alltså dubbel-svågrar. Detta verkar dock inte ha hjälpt mycket. Relationerna verkar tidvis ha varit dåliga och vid ett tillfälle stämmer Mårten sin svåger för att denne skällt Mårten för tjuv. Tyvärr verkar Knut inte ha varit den enda som ansåg att Mårten har svårt att skilja på ditt-och-mitt. Vid ett flertal tillfällen hamnar Mårten framför tinget av samma anledning.Trots de tidvis dåliga relationerna med svågern Knut så kan de knappast ha varit sämre än att familjerna umgicks. Åtminstone äldsta dottern Sara umgicks tillräckligt mycket med Knuts familj för att till slut gifta sig med deras son, och sin kusin (egentligen dubbel-kusin !!), Olof Knutsson.Från och ed 1682 blir Mårten ensam ägare av hela Sil.Detta stora hemman delades sedan i två när det var dags för sönerna Nils och Anders att ta över. Hemmanet var då 18 seland, men i stället för att dela hemmanet i två lika stora delar, så delades den i ett hemman på 12 seland och ett annat på 6 seland. Det var Anders som 1682 hade sålt sin del av fädernehemmanet. I avtalet ingick att Nils skulle ta hand om föräldrarna. När Mårten väl dött så ångrade Anders sig och krävde att få lösa in 3 seland av brodern. Detta var starten på en lång konflikt, som inte bara fortsatte under hela brödernas livslängd, utan t.o.m. togs över (och förstärktes) av dess efterträdare. ==========Ev. fel att rätta. Texten kopierad från Håkan Skogsjös släktträdHan var hemmansägare i Jansjö, Fjällsjö sn, och senare i Sil. (mtl) Nämndeman. Han avled sommaren 1693. (domb) - Gift före 1641. Av allt att döma var han gift mer än en gång. Han var bevisligen (enligt domboken) gift redan 1655 med Kerstin Andersdotter (död 1691/93), men hon kan rimligen inte vara mor till Sara Mårtensdotter, född 1645, eftersom det skulle förutsätta ett kusingifte; Kerstin var dotter till Anders Eriksson i Bölen och Mårten Olofssons dotter Sara var gift med Olof Knutsson, som var son till Knut Andersson, också han son till Anders Eriksson i Bölen.

Mårten gift Kerstin Andersdotter före 1641. Kerstin (dotter till Anders Eriksson och Gunilla Knutsdotter) föddes cirka 1620 i Bölen, Bodum; dog cirka 1692 i Sil, Fjällsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]