Anna Marta Abrahamsdotter

Noteringar:

tvilling

Abraham gift Susanna Jonsdotter den 1 Okt 1854. Susanna (dotter till Jon Ivarsson och Malin Karlsdotter) föddes den 7 Maj 1829 i Blåsjön, Frostviken; dog den 11 Jan 1914 i Jougdaberg,Frostviken. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Abraham gift Kristina Nilsdotter den 7 Feb 1819. Kristina (dotter till Nils Isaksson och Anna Eliasdotter) föddes den 11 Maj 1799 i Veksjö (Vägsjö), Dorotea; dog den 11 Maj 1888 i Båtas, Risbäck. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

fick också sönerna Nils och Isak i Harrsjöhöjden som båda dog 1824 /KES

Noteringar:

familjen flyttade från Granön till Västra Ormsjö 1827, till Bredsele omkring 1832, till Lövsjön 1849 och till Avasjö 1859

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: nybyggare

Noteringar:

Antogs som nybyggare i Lilla Blåsjön 18010828 överlämnade nybygget till sonen som antogs till åbo på Kronolappmarkshemmanet Lilla Blåsjön om 1/8 mantal 1838 Jon stannade kvar på hemmanet som födorådstagare.

Jon gift Malin Karlsdotter 1827 i Norge. Malin föddes den 25 Dec 1805; dog den 26 Mar 1861 i Sjoutnäset, Frostviken. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Malin finns i en bok "Malin på Tangen" skriven av Elsy Edvall.
Malin genom sonen Karl Malinsson är stammoder till bl.a skådespelaren Allan Edvall---------------Det är inte lätt att vara vacker ...

Nästa fredag har Trollkona, spelet om Malin Tangens liv, premiär på Storsjöteatern. Det är kulturföreningen Barke som sätter upp spelet, och Berta Magnusson står för manus och regi.
1800-talskvinnan Malin Tangen är högst aktuell i en tid då feminismen sitter i högsätet, menar Berta Magnusson, som här tecknar en bakgrund. Malin Tangen skulle ha fyllt 200 år i år om hon levat. Hon levde mellan åren 1805-1861. Av många kallades hon trollkona, satmara eller annat fult som uppstod ur folkdjupet. Det var mest kvinnor som angrep henne. Deras mäns blickar hänfördes av Malins fägring: den smidiga rörliga kroppen, det stora, svarta och lockiga håret och ansiktets skönhet.

Det är inte lätt att vara vacker. Lockelserna kan bli för svåra. Men Malin stod dem emot. Hennes liv hade börjat med att hon lämnades kvar av det vandrarfolk som passerade byn Totsås på norska sidan i Frostviken sommaren 1807. De kom aldrig tillbaka och hämtade henne.

I fosterhemmet fick hon lära sig det mesta: mjölka, karda, väva, hugga ved och allt annat som hör till en gårds sysslor. Genom den framsynte prästen i Nordli fick hon lära sig läsandets konst, något som bringade henne glädje genom hela livet. Inte många kunde läsa vid den tiden.

Malin var bara en sjutton, arton år när hon kom som piga till gården Tangen vid Lilla Blåsjön. Det var en ensligt belägen gård - men bonden satt på betalade hektar, hade kor, häst och småfi i fjöset.

Bonden Gamm Jo Tanga var änkeman men hade sin son Ivar boende hos sig. De trodde inte sina ögon när en så vacker kvinna kom till dem en afton och bjöd ut sig som piga.

Gamm Jo slog sina lovar kring henne när hon arbetade utomstocks, beundrade hennes flinka arbetssätt liksom hennes skönhet. Visserligen var han 40 år äldre än Malin - men han kände sig allt yngre i hennes närhet.

Sonen Ivar betraktade "inkräktaren" med oblida ögon i början. Men han gladdes åt att få äta god lagad mat och så höll hon så fint omkring sig både i fjöset och inomhus. Det dröjde inte länge förrän Ivar och Malin blev de bästa vänner. Ivar godtog därför att fadern och Malin ingick äktenskap, de vigdes nere i Kyrkbygden, som nuvarande Gäddede hette på den tiden. Pigan Malin var nu vorden bondhustru på egen gård! Och hon kände på sig att framtiden väntade med många utmaningar.

När Malin gift sig med bonden vid Lilla Blåsjön kunde hon verka mer fritt på gården. Hon var inte bara piga längre. Hon såg till att karlarna, maken Gamm Jo och hans son Ivar, fick virke framkört så att det som hade börjat förfalla på Tången blev åtgärdat. Både inne och ute skulle man tydligt se att här bodde människor som vårdade det de ägde.

Även djuren stod Malin nära och när någon blev sjuk kurerade hon dem själv. Hon hade lärt sig om örter och deras verkan av en norsk kvinna som kom att bli en nära vän genom åren. Snart började hon även hjälpa sjuka människor. Eftersom de flesta blev friska kom många att söka sig till Malin för att få bot. Hon kunde både koppa, stadga blod och laga till medikamenter av de örter hon samlat.

Varje vår och höst for männen till marknader, både i Sverige och Norge. Malin tyckte att de fick dålig ersättning för allt det fina smör och de goda ostar hon levererade. Hon beslöt att själv packa en fora, betsla hästen och ge sig sta.

Gamm Jo, som var närmare 70 år, var mycket tveksam i början - men när han såg att hon fick mycket mer betalt än han och dessutom hade bytt till sig en yngre och starkare häst förstod han att han i Malin hade sin överman. Hon blev en känd forkörare och männen kastade lockande blickar på den svarta skönheten. Men Malin var bara intresserad av affärer och där var det ingen som lurade henne.

Vad var kärleken, som Ivars fästmö talade om? Malin kunde inte förstå denna märkliga känsla förrän hon själv mötte den. Tyvärr var den riktad till en sexbarnsfar boende på Kyrkbolandet.

För Gamm Jo, som var 40 år äldre, hyste inte Malin andra känslor än för varje annan människa. Men med den här mannen, som för övrigt inte alls försökte locka henne, var det något annat, något hon aldrig vetat om: Kärleken! Den kom att kosta henne flera år av isolering, fängelse och böter.

Folkpratet gick. Kvinnorna som länge kallat henne trollkona fick sina påståenden besannade när Malin blev havande. Hon och fästmannen åtalades för dubbelt hor och hamnade i fängelse. Malin fritog fästmannen - det var en norrman som var far till barnet. Svea hovrätts jurister såg till att böterna sänktes. De ansåg väl att Malin var en kvinna att lita på - hon försvarade barnafadern.

I juli månad 1840 födde Malin i fängelset en son som kom att kallas Carl Malinsson. Fångvaktarna insåg snart att Malin inte var som de övriga kvinnorna i fängelset. Hon uppförde sig väl och blev därför väl behandlad.

Vid hemkomsten flyttade hon och fästmannen till Dajma där de trots frost, kyla och dragig bostad bodde några år. Fästmannen, som var hårt ansatt av sin hustru Anna, blev tungsint och Malin lämnade honom till slut. Hennes hälsa var inte den bästa och hon slutade sina dagar Borga hos sin dotter Susanna, det enda barn som föddes i äktenskapet med Gamm Jo.

Malin blev bara 56 år, dog 1861. Hon ligger begravd vid kapellet i Ankarede.

Levi Johansson, som dokumenterat Malin i sin bok Frostviken, skriver att "Malin Tanga trots allt var en andligen reslig kvinna".

Berta Magnusson
Artikeln publicerades i LT
Onsdag 12 oktober 2005, 01:00

Noteringar:

familjen bosatta i Karbäcken, Tåsjö by omkring 1790, Nybäcken och Bredsele.

Död:
ålderdom

Jon gift Margareta Andersdotter den 9 Apr 1786 i Tåsjö, Ångermanland. Margareta (dotter till Anders Persson och Gertrud Larsdotter) föddes den 26 Dec 1765 i Tåsjö östra by, Tåsjö; dog den 17 Nov 1837 i Bredsele, Dorotea. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Bosatt i Vegsjön nr:1 1798-1815.

Flyttade 1815 till Långsele genom hemmansbyte med Johan Ivarsson och blev därmed tredje ägaren till Långsele nr:2. Gården delades och ena delen övertogs av Jon Abrahamsson, som närmast kom från Harrsjön.

1825 flyttade Nils med familj till Tåsjö, senare Norrsjön.

Födelse:
Källom

Död:
Dog av förstoppning.Norrsjö då i Tåsjö

Nils gift Anna Eliasdotter den 11 Dec 1798 i Dorotea, Lappland. Anna (dotter till Elias Eliasson och Anna Nilsdotter) föddes 1777 i Bellvik, Dorotea; dog den 26 Dec 1860 i Tåsjö östra by, Tåsjö. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Födelse:
Brattland, år beräknat

Ivar gift Marit Danielsdotter 1763. Marit (dotter till Daniel Persen och Marit Persdatter Skjelbreid) föddes 1734 i Nordli, Norge; dog den 21 Apr 1806 i Kyrkbolandet, Frostviken. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Födelse:
Skjelbred