Jon Jonsson

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde i Krånge

Jon gift Margareta Nilsdotter den 14 Apr 1766. Margareta (dotter till Nils Eriksson och Karin Eliasdotter) föddes den 2 Jul 1749 i Krånge, Junsele; dog den 22 Mar 1838 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

1. Karin (Katarina) Jonsdotter föddes den 13 Feb 1786 i Krånge, Junsele; dog den 30 Jul 1867 i Krånge, Ramsele.
2. Lisa Jonsdotter föddes den 8 Feb 1789 i Krånge, Junsele; dog den 28 Apr 1846 i Krånge, Junsele.

Noteringar:

Jon var född 1705 som son till bonden Salomon Grelsson och hans hustru Lisbeta Jonsdotter.

De hade först bott i Lillegård, men bytt hemman så att de hamnade på Krånge nr 7 omkring 1704. Jon hade övertagit gården 1736 och var då sedan tre år tillbaka gift med Abluna Jacobsdotter från Bölen. De blev välsignade med åtta barn varav sönerna Jonas och Jacob tog över var sin halva av hemmanet som delades 1770. Bonden Jon Salomonsson dog 1786 och hustrun Abluna 1795.

Jon gift Abluna Jakobsdotter 1733. Abluna (dotter till Jakob Persson och Märta Danielsdotter) föddes 1711 i Bölen, Junsele; dog den 29 Maj 1795 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Blev bonde på hemmanet Krånge nr 7.

Noteringar:

Salmon Grelson son till Grels Josephson nr.2 (av Rune Blomström)Han blev det s.k. "Oscar Jonsfolkets" stamfader, ägde först gård i Lillegård, men bytte till sig gård i Krånge den 24/5 1703, som han står för t.o.m. 1733.Salmon förekommer i flera tingsmål i rättstvister, där han t.ex. för talan mot Daniel Jonson åren 1702-04, för att Daniel inte betalat överenskommen summa för den pärla Salmon hittat och 1729-33klagar och processar han bl.a tillsammans med andra Krångebönder mot Wallenbönderna, för att de dragit not i Röåfallet och Backsjön på Krånges vatten.
1730 gör Salmon och hustrun en hemställan till tinget med motiveringen :-"att de nu äro över 60 år och så menföra, att de inte orkar bruka hemmanet om 9 3/4 Sel i Krånge med utägor 1 1/2 mil upp i fjället."De vädjar nu, att få ha sina söner Jon och Daniel Salomonson kvar till hjälp. Anledningen till sönernas bortovaro anges ej, men troligen är det frågan om militärtjänst. Ärendet underställesLandshövdingen Greve Karl Gustaf Bielke och 1740 återfinnes åtminstone Daniel i ett av de vackraste och stilistiskt mest välskrivna överlåtelsebrev jag någonsin sett, där den barnlöse Daniel Jonsonmed hustru testamenterar sitt hemman om 9 3/4 Sel. till systersonen Daniel Salomonson och där den gamle Daniel J. dessutom åtager sig att betala allt, som fortfarande resterar för hemmanet, allt föratt Daniel Salm. skall få njuta ett skuldfritt hemman. Givaren Daniel J. dog senare 1762 i lungsot 81 1/2 år gammal och systern Lisa Jonsdr. Salmon Grelsons hustru dog av håll 1756- 77 år gammal.

Död:
"av ålders bräcklighet 83 år gammal."

Salomon + Elisabet Jonsdotter. Elisabet föddes 1679 i Krånge, Ådals-Liden; dog den 20 Apr 1756. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Död:
håll

Jakob + Märta Danielsdotter. Märta (dotter till Daniel Kristoffersson och Elisabet Josefsdotter) föddes cirka 1670 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Tolvman, dvs. nämndeman

Noteringar:

GRELS JOSEPHSON Nr. 2 (av Rune Blomström)
(förekommer i längderna 1670-1712) blev utsedd. till "Tolfman" för Junsele med ett bomärke i form av tre trianglar, som mötas i spetsarna. Som framgår av föregående sida hade Grels flera bröder. Abrahams andel i arvet utlöstets avsyskonen 1682. Året före figurerar han i en mycket invecklad fastighetsaffär, där en Hustru Märtha Erichsdotter i Eden drar fallet inför rätten och protesterar mot Abraham Josephsons köp av 5 Seljord i Mo och som hon på sina barns vägnar söker få köpet att gå tillbaka. Både Märtha och Abraham kan uppvisa div. handlingar-men i Märthas papper finns sådana förbehåll i köpet, att nämnden gerhenne rätt.Grels däremot tager hand om fädernegården och förekommer även han i ett märkligt tingsprotokoll. På nyårsnatten 1698 förövade änkehustrun Ingrid 0lofsdotter från Krånge, på andra sidan av den frusnaÅngermanälven, stölden av en gumse i Grels fähus i Mo och den här historien förekommer i ett av mina radioprogram och lyder så här:
-"och jag har ju tidigare nämnt att det funnits svåra kvinnoöden i Junsele under äldre tid och här skall jag försöka berätta om ett av dem:Fårstölder i Mo 1698
Vintermörkret låg tungt över byarna nyårsnatten 1698-99 och dolde helt den mörkklädde gestalten, som försiktigt spanade åt alla håll och med återhållen andning av rädsla för lättsövda hundar, trevadesig fram mot ladugårdsväggen på Grels Josephsons gård i Mo. Fötterna sattes mjukt i snön och hukande försvann gestalten in genom den låga dörren, som försiktigt åter stängdes. I det svaga ljuset frånfönstret blänkte det till av ett knivstål i några snabba hugg, köttet styckades och sveptes in i fårskinnet, bördan slängdes upp på axeln och med snabba steg tog skepnaden skydd av bodar och härbrenoch försvann i mörkret, ner mot den frusna älven.
Så blev det morgon, den första på det nya året 1699 och Grels Josephson i Mo steg ut på gårdsplanen, sträckte på sig och gäspade och ställde stegen mot ladugården för att se till djuren. Men redanvid dörren anade han oråd, då han såg blodspåren i snön och väl inne såg han till sin häpnad att själva gumsen var borta "va' ända in i helskotta, hocken ha tege sjålva gam-gumsen?"När Grels hämtat sig något från chocken, gick han raka vägen till grannarna Erich Pålson Trygg och Michel Erichson och anmodade dem att följa honom i sökandet efter tjuven och samtidigt tjänstgörasom vittnen. Sagt och gjort, de klädde sig varmt, drogo ner pälsmössorna över öronen, satte näsan ned mot backen och så började jakten på den har tjuvstrykern, nu skulle han få den fanþen! Det varingen större konst att följa spåren i snön man behövde inte ens vara jägare för att se vart de bar ner mot älvbrinken, ut på den frusna älven och upp mot strandslänterna på andra sidan mot Krångeoch där slutade de utanför en gammal stugdörr. Men vad i all världen, av alla kåkar i Junsele, så inte hade de väntat sig det här! De tre kumpanerna glodde på varandra men spåren ledde ju faktiskt hit, så det fanns inget annat att göra än attbanka hårt på den gistna dörren! De fingo bulta flera gånger och de stampade och de svoro långa eder innan dörren sakta svängde upp på gnällande gångjärn och i skumrasket innanför skymtade en gumma,Hustru Ingrid kallad, och hon niger för de breda gubbarna. Lite besvikna kanske, för de ha ju hela tiden varit inställda på att få tampas med en karl.Men här skall det bli husesyn, så gubbarna började vända upp och ned på allt, som fanns i den trånga stugan medan gumman nekade och tjattrade hela tiden om oskuld och oförskämdheter.Men si, när man hade undersökt allt, ja då låter det så här ordagrant i tingsprotokollet:
-"Vi rannsakade Ingrids stuga intill dess vi funno att Hustru Ingrid slaktat fåret, snott köttet in uti skinnet och det gömt op uti Skorstens Muren eller pipan, det hon där satt käppar under,hvarifran det nedertogs, då hustru Ingrid måste tillstå sitt brott och skinnet med köttet sattes till Erich Eliason i Moo tills vidare!" Tills vidare ja, för det måste ju bli anmälan och rättegång om saken och Grels tog grannarna och även Ingrids bror med sig som vittnen till tinget och krävde ersättning och plikt efter lag, menrätten var ganska mild i sin bedömning och deras utlåtande lyder:
-"Hustru Ingrid är visserligen stämd men står intet till svars ty av ortsbor berättas, att hon är så fruktansvart fattig att hon intet ens äger kläder på kroppen att bevara sig med för vintern ochkölden. Hon stal för att överleva ooh straffad blev hon men slapp spöstraff och fästning.Hon dömdes att plikta 9 mkr. S-mynt samt till Grels utgiva 3 Daler kmt., var hon nu skulle taga de pengarna ifrån?Grels behöll skinnet och köttet, men så har efteråt tycker man, att Ingrid åtminstone fått behålla köttet. Grels var valförsedd och saknade ingenting men ibland måste lagen ha sin gång. Detta var också häxprocessernas och rättegångarnas tidevarv framför allt annat. Inte nog med att krigen skapade olyckor, svält och allmän misär religiös hysteri med fanatiska helvetes-predikandepräster skapade en masspsykos bland människorna, som drev grannar och släktingar att angiva varandra för häxeri, Blåkullafärder, barnarov och trolldom i största allmänhet. Ingen gick säker, hustrurkunde angivas av de egna makarna och mutade gossar och flickor ställdes vid kyrkdörren för att peka ut skyldiga besökare. Ångermanland blev oerhårt svårt anfäktat av denna religiösa pest, somresulterade i massavrättningar. I Sollefteå dömdes 6 kvinnor till halshuggning, 17 till spöslitning eller gatlopp. I Härnösand mister 40 personer livet och i Torsåker kommenderas befolkningen ut till"Häxberget", för att se hur ett 70- tal "trollpackor" avrättas i stupstocken. Kyrkans makt var oerhörd, annars skulle inte prästerskapet kunnat få fortsätta efter denna vidriga massaker.En annan märklig notering förekommer den 5 okt. 1700, då Grels upplåter hemmanet till sonen Jöns? Här måste det ha skett en felskrivning av tingsskrivaren och troligen gäller det sonen Joseph, som1703 står för hemmanet. Grels Josephson fick följande barn:
Joseph Grelson, född omkr. 1674- död 1718
Salmon Grelson, född omkr. 1676- död 1759 bosatt i Krånge
Abraham Grelson född omkr. 1691 död 1772 gifter sig med Anna Hindricsdotter i Gafsele, där han sedan verkar som Länsman i Åsele. Hans intressanta livsöde får ett särskilt kapitel längre fram.
Karin Grelsdotter född omkr. 1672 död 1749 gift med Abram Erson Bölen 2

Grels + Kristoffersdotter. (dotter till Kristoffer Danielsson och Ingeborg) föddes cirka 1640 i Krånge, Junsele; dog i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Daniel + Elisabet Josefsdotter. Elisabet (dotter till Josef Grelsson och Persdotter) föddes i Mo, Junsele; dog 1689 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]