Josef Grelsson

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde i Mo, Junsele

Noteringar:

JOSEPH GRELSON Nr:2 (av Rune Blomström)
(förekommer i längderna 1641-70)Son till Grels och Merit (Märit) och omnämnes fr.o.m. 1641-43 då han övertog gården från modern. Han övertog också knektuppdraget efter fadern och 1645 noteras han och grannen Elias Erson "att desse efterskrefvne ähro uti krigstjänst", men 1647 äro båda återkomna till Mo.
Vid denna tid är man inne i 30-åriga krigets slutskede och befälhavarna Torstenssons och Wrangels arméer kämpar nere i Jankow och Bayern. År 1649 förekommer han i ett tingsprotokoll, där han säljer 1 seland till sin vapenbroder:
-"Elias Erichson, Moo, får fastebrev å 3 Seland, köpt af Jacob Pedherson, Böle, för 5 Dr. samt 1 Seland af sin svåger Joseph Grelson, Moo, dennes hustrus arv för 6 Dr. Silvermynt."Här få vi dessutom ett bevis för ett släktskap och som jag pekat på i min utredning om Eliasson-Myrholmssläkterna i Mo och senare Wallen, har Grels- och Eliasfamiljerna redan i tidigt 15-1600 tal etablerat ingifte, vapenbrödraskap och ett gott och nära grannskap, som skulle fortsätta och utvecklas under ännu flera släktled. Likt de flesta andra Junselefamiljer är detta ett typexempel på hur de olika släkterna inom en begränsad yta och liten kontakt med omvärlden flätas samman kors och tvärs och där varje individ hade släktingar i socknens alla hörn. Junsele låg som en ö i "storskogen" ända fram till slutet av 1800-talet långt från banade vägar, centralorter och kontakterna med omvärlden voro nästan obefintliga för de flesta.
Drottning Kristina avgår som regent 1654 och Karl den 10:e Gustaf tar vid med ännu fler krig i Polen och Danmark, som resulterar i freden i Roskilde 1658, som ger Sverige tillbaka Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän, Trondheims län med Jämtland och Härjedalen, en storvinst!
Åren 1651-52 kommer en dramatisk notis, som säger att de båda knektarna rapporteras som "saknade och försvunna" men året därpå äro Elias och Joseph tillbaka, Elias i Mo nr.3 och Joseph i Mo nr.5, därhan antecknas i längderna t.o.m. 1670 och han och hustrun får sönerna Abraham, som bosätter sig i Krånge, och Grels, som tar över gården i Mo och fortsätter vår släktföljd. . . . .
Också bröderna Bengt och Hans Josephson noteras under kortare tid i Mo och fadern Joseph Grelson sitter som nämndeman i Sollefteå tinget under den stora häxprocessen mot Sahra Pedhersdotter från Eden, Junsele år 1664, anklagad för Blåkulllafärder och trolldom tillsammans med barnarov. Till Josephs heder skall sägas, att rätten friade henne och ställde henne endast under Guds dom.

Familj/Make/Maka: Persdotter. (dotter till Per Israelsson) föddes cirka 1620 i Bölen, Junsele; dog i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Daniel Kristoffersson. Daniel (son till Kristoffer Danielsson och Ingeborg) föddes cirka 1640 i Krånge, Junsele; dog cirka 1679. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Abrahams andel i arvet utlöstets av syskonen1682. Året före figurerar han i en mycket invecklad fastighetsaffär, där en Hustru Märtha Erichsdotter i Eden drar fallet inför rätten och protesterar mot Abraham Josephsons köp av 5 Sel jord i Mo och som hon på sina barns vägnar söker få köpet att gå tillbaka. Både Märtha och Abraham kan uppvisa div. andlingar-men i Märthas papper finns sådana förbehåll i köpet, att nämnden ger henne rätt.
Flyttade till Bölen, Junsele.
Information från Olof Stenum i anbytarforum -
Abraham Josefsson i Junsele, f ca 1640, gift med Elisabet Jakobsdotter, f ca 1640. Uppgifterna om dessa makar är mer osäkra. Deras mödrar skulle vara systrar.

Födelse:
nämnd 1682-1702

Familj/Make/Maka: Elisabet Jakobsdotter. Elisabet föddes cirka 1640 i Bölen, Junsele; dog efter 1702 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Tolvman, dvs. nämndeman

Noteringar:

GRELS JOSEPHSON Nr. 2 (av Rune Blomström)
(förekommer i längderna 1670-1712) blev utsedd. till "Tolfman" för Junsele med ett bomärke i form av tre trianglar, som mötas i spetsarna. Som framgår av föregående sida hade Grels flera bröder. Abrahams andel i arvet utlöstets avsyskonen 1682. Året före figurerar han i en mycket invecklad fastighetsaffär, där en Hustru Märtha Erichsdotter i Eden drar fallet inför rätten och protesterar mot Abraham Josephsons köp av 5 Seljord i Mo och som hon på sina barns vägnar söker få köpet att gå tillbaka. Både Märtha och Abraham kan uppvisa div. handlingar-men i Märthas papper finns sådana förbehåll i köpet, att nämnden gerhenne rätt.Grels däremot tager hand om fädernegården och förekommer även han i ett märkligt tingsprotokoll. På nyårsnatten 1698 förövade änkehustrun Ingrid 0lofsdotter från Krånge, på andra sidan av den frusnaÅngermanälven, stölden av en gumse i Grels fähus i Mo och den här historien förekommer i ett av mina radioprogram och lyder så här:
-"och jag har ju tidigare nämnt att det funnits svåra kvinnoöden i Junsele under äldre tid och här skall jag försöka berätta om ett av dem:Fårstölder i Mo 1698
Vintermörkret låg tungt över byarna nyårsnatten 1698-99 och dolde helt den mörkklädde gestalten, som försiktigt spanade åt alla håll och med återhållen andning av rädsla för lättsövda hundar, trevadesig fram mot ladugårdsväggen på Grels Josephsons gård i Mo. Fötterna sattes mjukt i snön och hukande försvann gestalten in genom den låga dörren, som försiktigt åter stängdes. I det svaga ljuset frånfönstret blänkte det till av ett knivstål i några snabba hugg, köttet styckades och sveptes in i fårskinnet, bördan slängdes upp på axeln och med snabba steg tog skepnaden skydd av bodar och härbrenoch försvann i mörkret, ner mot den frusna älven.
Så blev det morgon, den första på det nya året 1699 och Grels Josephson i Mo steg ut på gårdsplanen, sträckte på sig och gäspade och ställde stegen mot ladugården för att se till djuren. Men redanvid dörren anade han oråd, då han såg blodspåren i snön och väl inne såg han till sin häpnad att själva gumsen var borta "va' ända in i helskotta, hocken ha tege sjålva gam-gumsen?"När Grels hämtat sig något från chocken, gick han raka vägen till grannarna Erich Pålson Trygg och Michel Erichson och anmodade dem att följa honom i sökandet efter tjuven och samtidigt tjänstgörasom vittnen. Sagt och gjort, de klädde sig varmt, drogo ner pälsmössorna över öronen, satte näsan ned mot backen och så började jakten på den har tjuvstrykern, nu skulle han få den fanþen! Det varingen större konst att följa spåren i snön man behövde inte ens vara jägare för att se vart de bar ner mot älvbrinken, ut på den frusna älven och upp mot strandslänterna på andra sidan mot Krångeoch där slutade de utanför en gammal stugdörr. Men vad i all världen, av alla kåkar i Junsele, så inte hade de väntat sig det här! De tre kumpanerna glodde på varandra men spåren ledde ju faktiskt hit, så det fanns inget annat att göra än attbanka hårt på den gistna dörren! De fingo bulta flera gånger och de stampade och de svoro långa eder innan dörren sakta svängde upp på gnällande gångjärn och i skumrasket innanför skymtade en gumma,Hustru Ingrid kallad, och hon niger för de breda gubbarna. Lite besvikna kanske, för de ha ju hela tiden varit inställda på att få tampas med en karl.Men här skall det bli husesyn, så gubbarna började vända upp och ned på allt, som fanns i den trånga stugan medan gumman nekade och tjattrade hela tiden om oskuld och oförskämdheter.Men si, när man hade undersökt allt, ja då låter det så här ordagrant i tingsprotokollet:
-"Vi rannsakade Ingrids stuga intill dess vi funno att Hustru Ingrid slaktat fåret, snott köttet in uti skinnet och det gömt op uti Skorstens Muren eller pipan, det hon där satt käppar under,hvarifran det nedertogs, då hustru Ingrid måste tillstå sitt brott och skinnet med köttet sattes till Erich Eliason i Moo tills vidare!" Tills vidare ja, för det måste ju bli anmälan och rättegång om saken och Grels tog grannarna och även Ingrids bror med sig som vittnen till tinget och krävde ersättning och plikt efter lag, menrätten var ganska mild i sin bedömning och deras utlåtande lyder:
-"Hustru Ingrid är visserligen stämd men står intet till svars ty av ortsbor berättas, att hon är så fruktansvart fattig att hon intet ens äger kläder på kroppen att bevara sig med för vintern ochkölden. Hon stal för att överleva ooh straffad blev hon men slapp spöstraff och fästning.Hon dömdes att plikta 9 mkr. S-mynt samt till Grels utgiva 3 Daler kmt., var hon nu skulle taga de pengarna ifrån?Grels behöll skinnet och köttet, men så har efteråt tycker man, att Ingrid åtminstone fått behålla köttet. Grels var valförsedd och saknade ingenting men ibland måste lagen ha sin gång. Detta var också häxprocessernas och rättegångarnas tidevarv framför allt annat. Inte nog med att krigen skapade olyckor, svält och allmän misär religiös hysteri med fanatiska helvetes-predikandepräster skapade en masspsykos bland människorna, som drev grannar och släktingar att angiva varandra för häxeri, Blåkullafärder, barnarov och trolldom i största allmänhet. Ingen gick säker, hustrurkunde angivas av de egna makarna och mutade gossar och flickor ställdes vid kyrkdörren för att peka ut skyldiga besökare. Ångermanland blev oerhårt svårt anfäktat av denna religiösa pest, somresulterade i massavrättningar. I Sollefteå dömdes 6 kvinnor till halshuggning, 17 till spöslitning eller gatlopp. I Härnösand mister 40 personer livet och i Torsåker kommenderas befolkningen ut till"Häxberget", för att se hur ett 70- tal "trollpackor" avrättas i stupstocken. Kyrkans makt var oerhörd, annars skulle inte prästerskapet kunnat få fortsätta efter denna vidriga massaker.En annan märklig notering förekommer den 5 okt. 1700, då Grels upplåter hemmanet till sonen Jöns? Här måste det ha skett en felskrivning av tingsskrivaren och troligen gäller det sonen Joseph, som1703 står för hemmanet. Grels Josephson fick följande barn:
Joseph Grelson, född omkr. 1674- död 1718
Salmon Grelson, född omkr. 1676- död 1759 bosatt i Krånge
Abraham Grelson född omkr. 1691 död 1772 gifter sig med Anna Hindricsdotter i Gafsele, där han sedan verkar som Länsman i Åsele. Hans intressanta livsöde får ett särskilt kapitel längre fram.
Karin Grelsdotter född omkr. 1672 död 1749 gift med Abram Erson Bölen 2

Familj/Make/Maka: Kristoffersdotter. (dotter till Kristoffer Danielsson och Ingeborg) föddes cirka 1640 i Krånge, Junsele; dog i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Jon Eliasson. Jon föddes 1643 i Lillegård, Junsele; dog den 8 Mar 1713 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Markus Markusson. Markus föddes 1660 i Moflo, Ådals-Liden; dog den 8 Mar 1713 i Östernoret, Åsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Ingeborg gift Erik Olofsson 1689 i Junsele, Ångermanland. Erik föddes 1656 i Mo, Junsele; dog 1730 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Jakob Persson. Jakob föddes 1672 i Bölen, Junsele; dog den 10 Jan 1742 i Bölen, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Födelse:
Krånge 3

Död:
Krånge 3

Familj/Make/Maka: Kerstin Jonsdotter. Kerstin föddes 1698; dog den 26 Mar 1769 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Födelse:
Krånge 3

Familj/Make/Maka: Gertrud Eriksdotter. Gertrud (dotter till Erik Salomonsson) föddes 1683 i Eden, Junsele; dog den 28 Sep 1755 i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Födelse:
Krånge 3

Noteringar:

Födelse:
Krånge 3

Noteringar:

Födelse:
Mo 5

Död:
Eden 5

Apollonia gift Anders Henriksson 1710 i Junsele, Ångermanland. Anders (son till Henrik Andersson och Kristoffersdotter) föddes 1678 i Eden, Junsele; dog den 10 Mar 1761 i Eden, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Abraham Eriksson. Abraham (son till Erik Eliasson) föddes 1667 i Mo, Junsele; dog den 25 Okt 1752 i Bölen, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde

Noteringar:

JOSEPH GRELSON nr.3. (av Rune Blomström)
Finns i längderna 1674-1718Joseph Grelson nr.3 lever under den besvärliga 40-åriga perioden, då Junsele kyrkoböcker saknas, men finns med i andra handlingar som hemmansägare och tiondevärderare åren 1700-18. Men året därpåstår änkan Dordi Johansdr. för gården och behåller den i sin ägo till 1726, då hon överlämnar ansvaret till äldste sonen Grels Josephson, som blivit gammal nog att fortsätta skötseln. Änkan Dordihade en syster, som flyttat till Eds församling längre ned mot Sollefteå och om det inte finns så mycket att berätta om Joseph nr.3 på grund av hans korta levnad, så finns det desto mer om derasnärmaste och samtida anhöriga.De efterlämnade tre barn, som bilda nya släktgrenar:
- Grels Josephson nr. 3, f. 1704- död 1710 i Mo, övert. gården, se följ.
- Johan " 1707 " 1755 " i vattusjuka
- Karin Josephsdotter 1711 " 1786 " av ålder och svullnad

Födelse:
1670 enligt Johnsson genealogy, http://www.jip.se/geneal.html

Död:
Mo nr 5

Familj/Make/Maka: Dordi Johansdotter. Dordi (dotter till Johan Persson) föddes 1670 i Junsele, Ångermanland; dog den 19 Feb 1757 i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Blev bonde på hemmanet Krånge nr 7.

Noteringar:

Salmon Grelson son till Grels Josephson nr.2 (av Rune Blomström)Han blev det s.k. "Oscar Jonsfolkets" stamfader, ägde först gård i Lillegård, men bytte till sig gård i Krånge den 24/5 1703, som han står för t.o.m. 1733.Salmon förekommer i flera tingsmål i rättstvister, där han t.ex. för talan mot Daniel Jonson åren 1702-04, för att Daniel inte betalat överenskommen summa för den pärla Salmon hittat och 1729-33klagar och processar han bl.a tillsammans med andra Krångebönder mot Wallenbönderna, för att de dragit not i Röåfallet och Backsjön på Krånges vatten.
1730 gör Salmon och hustrun en hemställan till tinget med motiveringen :-"att de nu äro över 60 år och så menföra, att de inte orkar bruka hemmanet om 9 3/4 Sel i Krånge med utägor 1 1/2 mil upp i fjället."De vädjar nu, att få ha sina söner Jon och Daniel Salomonson kvar till hjälp. Anledningen till sönernas bortovaro anges ej, men troligen är det frågan om militärtjänst. Ärendet underställesLandshövdingen Greve Karl Gustaf Bielke och 1740 återfinnes åtminstone Daniel i ett av de vackraste och stilistiskt mest välskrivna överlåtelsebrev jag någonsin sett, där den barnlöse Daniel Jonsonmed hustru testamenterar sitt hemman om 9 3/4 Sel. till systersonen Daniel Salomonson och där den gamle Daniel J. dessutom åtager sig att betala allt, som fortfarande resterar för hemmanet, allt föratt Daniel Salm. skall få njuta ett skuldfritt hemman. Givaren Daniel J. dog senare 1762 i lungsot 81 1/2 år gammal och systern Lisa Jonsdr. Salmon Grelsons hustru dog av håll 1756- 77 år gammal.

Död:
"av ålders bräcklighet 83 år gammal."

Familj/Make/Maka: Elisabet Jonsdotter. Elisabet föddes 1679 i Krånge, Ådals-Liden; dog den 20 Apr 1756. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Länsman
• Bosatt: Gafsele, Åsele

Noteringar:

Bosatt i Gafsele, Åsele.
Hade 10 personer i hushållet. Sidan 156 Richard Gothe, Finnkolonisationen, Saxon & LindströmAbraham Grelson Son till Grels Josephson nr.2 - av Rune Blomström
Det började bli trångt om utrymmet i Mo, gamle Grels Josephson satt fortfarande kvar på gården, äldste sonen Joseph Grelson var utsedd att ta över fädernegården, Salmon tog upp ett hemman först påLillegård sedan i Krånge och Abraham tog vägen uppför älven, för att starta eget i nya marker. Men resan blev inte så lång denna gång, i fortsättningen skulle de bli längre färder. Ty i Gafsele sattHindric Nilson med en fager dotter och det blev Abrahams öde, han blev stannande i Gafsele för all framtid såsom bonde och framdeles såsom Länsman i Åsele. Efter en tid uppförde Abraham en egenbostad ett par hundra meter ovanför landfästet för nya bron på västra älvstranden, där jag med hjälp av en gammal ortsbo återfann den övervuxna och mosstäckta husgrunden på 1960- talet.
Den förste länsmannen hette Ingel Person, som lämnade över uppdraget till Abraham, som skötte sysslan under många år, innan han i sin tur befordrade uppdraget tillbaka till företrädarens son - PerIngelson -Gavelin.
Abraham fick med tiden många spännande och viktiga uppdrag -bl.a. har han blivit omtalad som "Kungens Rengetare"(Renvaktare), då han lär på sina resor till Stockholm ha medfört några renar, som hanskänkt Fredrik den förste - inte alls omöjligt, då en liknande händelse inträffade på Erik XIV:s tid.' Dock veta vi bestämt, att han skänkt renkött till hovet och lovat tillsyn och ansvar för ettantal s.k. "Lej-renar" hos lapparna, som kungen skulle få avkastningen av. Sådana "skötesrenar" hade samerna länge i sina hjordar också för präster och bönder. Abraham gjorde ofta resor tillKungl.Hovet i Stockholm, varifrån han bl.a. brukade köpa och hemföra en kagge "Piccardo-vin" till Åselekyrkan. Som belöning lär han ha fått både uniform och en fin åksläde - en s.k. "Herrsväng".Lustigt nog vet man hur han såg ut - tack vare det öknamn som samerna satt på honom. De kallade honom "Tjykkne" - för att han hade "knylig rygg". Han övertog också "Lapp-uppbördsmannens" roll fråntidigare Junsele och Anundsjö-indrivarna och fogade denna syssla till sina övriga åtaganden som länsman i Åsele och Lappmarken.
Ovanför Åsele var landet okänt för kolonisterna. År 1739 hände dock att en livstidsfånge rymde norröver till Norge. Lapparna anklagades för att ha låtit släppa igenom rymlingen och slutligen måsteAbraham uppbåda några nybyggare att följa honom i jakten på rymlingen. I protokollet står, att man varit 12-15 mil norröver från Åsele kyrka, på andra sidan den stora Malgomajsjön.
-"Där kommo de på ett land emellan wille granskogen och bergen - eller fjällarne till 4 milers bredd och emellan Tåsjöån, som är vid södra ändan däraf. Landet var av den beskaffenhet, att detöverallt består av hårdvall och becksvart jordmån, som de befunnit ansenligt bevuxen med wäpling och andra dylika hårdvallsväxter, hvaribland äfven åkerbär funnits, något större än här neder. Här ochhvar hafva de funnit små frodig björk och ahlskog. Inga sumpiga myrar skola där finnas, utan av fast och stadig grund, som äfven varit beväxte och har detsamme wäxt ovanligt stora hjortron. Å helatracten finns Kultsjön, Litsjön, twenne af det namnet Marsiön, Hornsiön, i vilka alla finnas stenbit eller foreller, men om inget annat fiskslag kunde de giva någon underrättelse."Abraham var en färgstark och företagsam man och mån om sin egendom och sitt yrke. Det fick en "kraftkvinna" - Barbro Grelsdotter från Mo och svägerska erfara - då hon ville behålla några ägor, somhon själv uppodlat av fadershemmanet. Abraham beklagade sig över detta vid tinget och fick henne "avhyst" från den jordbiten.
Han förekommer Åsele-länsman i åtskilliga ting, liksom gästgivarna i Mo, som i flera hundra år fungerade som valda ombud vid tingen i Junsele, Sollefteå, Resele och Ramsele. Abraham bidrog också tillframgången för släktingen Grels Abrahamson -"Sjömannen och Indienfararen" från Bölen i Junsele, som i en av de märkligaste rättegångarna i övre Norrlands, historia medverkade till den slutligagränsdragningen mellan Junsele och Åsele Lappmark samt landskapsgränsen Ångermanland - Västerbotten. Denna rättegång, som spände över hela tre- år, har jag skildrat i en bok om två delar - "Legendenom Gunhild Sniella" samt "Indienfararen", som finns i min ägo och i Hembygdsgårdens arkiv, Junsele.
Av Abrahams hustru - Anna Hindricsdotter - får man en ögonblicksbild i protokollet från tinget 1730, som visar hennes temperament och lojalitet med maken. Länsman Abraham G. hade beslagtagit en kaggebrännvin, som en löjtnant från Ådalen fört med sig för att sälja på marknaden. Löjtnanten ville inte lämna ifrån sig kaggen och så ryckte de åt var sitt håll, medan länsmannen skrek åt åskådarna ,att de skulle hjälpa honom. Ingen rörde sig - utom Anna, som rusade fram för att bistå sin man - "och blev då slagen ett stort blåmärke av löjtnanten!"
Vad brännvin beträffar - så var det tyvärr Abrahams svaga sida. Fast han som länsman skulle svara för ordningen på trakten - blev han själv fälld en gång för fylleri! Abraham och Anna förblevobarnlösa och de började tidigt se sig om efter en fosterson och medhjälpare på gården. De gjorde några trevare bland släktingar i Junsele, men överläto slutligen gården till Daniel Markusson frånÖstnoret. Till Abraham kommer senare våra ungdomar Hans och Dordi från Junsele, att flytta på sin första etapp mot Warpsjö i norr.
Jag har berättat om Abraham Grelson, därför att vi råka veta så mycket om honom - något mycket ovanligt för 1600- talet.

Abraham gift Anna Henriksdotter den 28 Feb 1713 i Åsele, Lappland. Anna föddes i Gafsele, Åsele; dog 1748. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Lisbeta Jakobsdotter. Lisbeta föddes den 1 Okt 1695 i Bölen, Junsele; dog 1784. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Brita Eriksdotter. Brita (dotter till Erik Olofsson och Persdotter) föddes 1684 i Krånge, Junsele; dog den 4 Mar 1758 i Vallen (Junselevallen), Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Markus gift Kerstin Eriksdotter den 25 Feb 1728 i Åsele, Lappland. Kerstin föddes 1705 i Krånge, Junsele; dog den 4 Feb 1750 i Östernoret, Åsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde i Gafsele

Noteringar:

Övertog en gård i Gafsele efter en viss Abraham Grelsson, hans fosterfar.
Bodde i Gafsele. Kom från Noret.

Daniel gift Brita Pålsdotter den 15 Apr 1734 i Åsele, Lappland. Brita (dotter till Pål Matsson och Ablun Eriksdotter) föddes den 26 Maj 1714 i Hälla, Åsele; dog den 29 Nov 1798 i Gafsele, Åsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Per Jakobsson. Per (son till Jakob Persson och Märta Danielsdotter) föddes 1706 i Bölen, Junsele; dog Dec 1746 i Almsele, Åsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Karin gift Nils Filipsson 1736. Nils föddes 1700 i Näsåker, Ådals-Liden; dog cirka 1742 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Karin gift Nils Jonsson den 23 Dec 1744. Nils föddes 1711 i Krånge, Junsele; dog den 7 Jul 1745 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Karin gift Johan Abrahamsson den 28 Dec 1746. Johan (son till Abraham Eriksson och Karin Grelsdotter) föddes den 1 Nov 1712 i Bölen, Junsele; dog den 9 Dec 1787. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Ingeborg gift Nils Andersson 1729. Nils (son till Anders Jonsson och Karin Nilsdotter) föddes cirka 1685 i Gafsele, Åsele; dog 1747 i Svanabyn, Dorotea. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Kerstin gift Johan Jonsson 1736 i Junsele, Ångermanland. Johan (son till Jon Jonsson och Märta Persdotter) föddes 1715 i Fjällsjö, Ångermanland; dog den 26 Mar 1799 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Karin Persdotter. Karin föddes 1708 i Västanbäck, Junsele; dog 1786 i Bölen, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Märet Eriksdotter. Märet (dotter till Erik Olofsson och Ingeborg Danielsdotter) föddes den 15 Mar 1693 i Krånge, Junsele; dog 1776 i Almsele, Åsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Död:
40 år

Familj/Make/Maka: Anders Olofsson. Anders (son till Olof Abrahamsson och Karin Andersdotter) föddes 1702 i Eden, Junsele; dog den 30 Jan 1767 i Eden, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Abluna gift Jon Salomonsson 1733. Jon (son till Salomon Grelsson och Elisabet Jonsdotter) föddes den 12 Dec 1705 i Krånge, Junsele; dog Feb 1786 i Krånge, Junsele; begravdes den 12 Feb 1786 i Junsele, Ångermanland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Födelse:
Krånge 3

Noteringar:

Födelse:
Krånge 3

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Soldat, bonde

Noteringar:

Födelse:
Krånge 3

Abraham gift Anna Israelsdotter den 4 Okt 1752. Anna (dotter till Israel Eriksson Fjällman och Karin Larsdotter) föddes den 7 Aug 1724 i Sunnansjö, Fjällsjö; dog den 25 Jun 1786. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Födelse:
Krånge 3

Noteringar:

Födelse:
dör 79 år gammal

Elisabet gift Olof Eriksson den 31 Mar 1755 i Junsele, Ångermanland. Olof (son till Erik Persson och Brita Olofsdotter) föddes 1732 i Östanbäck, Junsele; dog den 12 Dec 1772 i Tara, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Olyckorna för "Nils-Nils "-sönerna i Junsele fortsätter även här - när fadern Hans Nilson dör år 1772 endast 37 år gammal. Historien upprepas för Dordi på samma sätt som för Hans moder Barbro 37 årtidigare, då hon blev ensam med tre minderåriga barn. Nu står Dordi i en förtvivlad situation med tre små söner - varav en nyfödd - ensam på gården i en fullkomlig vildmark och tiotals mil frånföräldrar och släkt i Junsele. Sex år av slit och umbäranden slutar hastigt i katastrof - just när mödorna börja ge skörd och tillvaron stabiliserats.
Detta är tider, då inga försäkringskassor finns eller griper in i nödsituationer - nej, det är människorna själva, som får lösa problemen med hjälp av gemensam lojalitet och släktkänsla.Förre ägaren till Hans och Dordis hemman - Elias Josephson - griper nu åter in i handlingen och hjälper Dordi och barnen den närmaste tiden.
Möjligt är - att han fortfarande hade fordringar kvar i köpesumman och därför bevakade sina intressen. Hans insats och lojalitet blev omvittnad och slutade på det bästa och lyckligaste sätt, som varmöjligt i rådande situation, då han år 1775 gifte sig med Dordi Grelsdotter och året därefter fingo de sonen Joseph f. 1776.
Tidigare hade Elias också köpt och byggt nytt hemman i Kroknäset i Tåsjö, varför han och Dordi sålde Varpsjögården år 1782 för hela 2.450 Dahler Kmt. - en ansenlig summa på den tiden och troligendelvis beroende på en stor skogsareal. Köpare blev Sven Nilson från Norrmesunda, som år 1783 gifte sig med blott 16- åriga Magdalena Gavelin, dotter till en av efterträdarna som länsman efter dentidigare omtalade Abraham Grelson i Gafsele.I förhörsböckerna för Åsele-Wilhelmina åren 1772-80 resp. 1780-91 står för Warpsiö:
förste bonden: Henning Janson och
Kerstin Ersdotter f.1734
döttrar Anna. och Brita ibidiem (granne)
Elias Josephson f. 1729- död 1808
Dorothea Grelsdotter 1738- " 1819
Nils 1767
Grels 1769
Hans 1772
Joseph 1776
Jonas 1781 (flytt.t. Rörström)
Familjen flyttade och slog sig ned för gott på Elias Josephsons nya hemman i Kroknäset, Tåsjö by, som ligger ungefär 31/2 mil väster om Varpsjö och en mil från Hoting. Kroknäset ligger i den s. k."öst-byn" och själva hemmanet går under benämningen "Hans Hans- gården" efter Dordis mellanson Hans f. 1772, som senare blir en betydande man i socknen och länet. Våra manliga företrädare i all ära,men för mig framstår de båda "kraftkvinnorna" Barbro Hansdotter och framförallt Dordi Grelsdotter som centralgestalter och livsviktiga för vår släktgrens utveckling. Trots nästan oöverstigligamotgångar och prövningar höllo de ut, löste och fortsatte de ursprungligt tänkta livsuppgifterna - under många gånger omänskligt hårda vilkor. Till all lycka kunde Dordi framleva sin ålderdom på HansHans-gården i tillfredsställelsen att se sina söners framgångar och att de svåra åren bleknade bort i den nya tryggheten

Födelse:
Krånge 3

Död:
ålderdomsbräcklighet

Elias gift Dorotea (Dordi) Grelsdotter 1775. Dorotea (dotter till Grels Josefsson och Ella Eliasdotter) föddes 1738 i Mo, Junsele; dog den 29 Dec 1819 i Tåsjö, Ångermanland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde i Varpsjö, Åsele

Jakob gift Karin Persdotter den 12 Feb 1764 i Junsele, Ångermanland. Karin (dotter till Per Jonsson och Kerstin Eriksdotter) föddes 1740 i Krånge, Junsele; dog den 22 Mar 1817 i Junsele, Ångermanland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Per gift Ingeborg Eliasdotter den 26 Dec 1738 i Junsele, Ångermanland. Ingeborg (dotter till Elias Eriksson och Elisabet Persdotter) föddes den 2 Feb 1719 i Mo, Junsele; dog den 14 Jan 1800 i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Kerstin gift Daniel Salomonsson den 2 Dec 1744. Daniel (son till Salomon Eriksson och Gertrud Johansdotter) föddes 1723 i Eden, Junsele; dog den 3 Dec 1786 i Eden, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Födelse:
Eden 5

Död:
andtäppa och bröstvärk

Gertrud gift Nils Nilsson 1748 i Junsele, Ångermanland. Nils (son till Nils Pålsson och Barbro Hansdotter) föddes Jun 1725 i Lillegård, Junsele; dog den 17 Apr 1785 i Lillegård, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Det finns olika uppgifter på vem Appolonia Andersdotter från Eden gifte sig med, Markus Danielsson eller Abraham Trygg. Efter en diskussion på Rötter under januari 2007 tror jag att hon gifte sig med Markus Danielsson i Gafsele, och att båtsman Trygg gifte sig med en faster till henne, Abluna Henriksdotter.

Död:
stark ros

Apollonia gift Markus Danielsson 1759. Markus (son till Daniel Markusson och Brita Pålsdotter) föddes den 26 Jul 1735 i Gafsele, Åsele; dog 1799 i Gafsele, Åsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde i Eden, Junsele

Noteringar:

Död:
begravningsdatum?

Henrik gift Seborg Jonsdotter den 1 Jan 1751. Seborg föddes 1724 i Ådals-Liden, Ångermanland; dog den 16 Jan 1795 i Eden, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde Riksdagsman Nämdeman

Familj/Make/Maka: Kerstin Olofsdotter. Kerstin (dotter till Olof Andersson och Elisabet Olofsdotter) föddes 1710 i Vallen (Junselevallen), Junsele; dog den 1 Dec 1782 i Bölen, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Sjöman

Noteringar:

Indienfararen från Bölen - Junsele
av Rune Blomström
Tusentals kyrkobesökare och turister har andaktsfullt gått in i Junsele vackra kyrka, tagit några steg åt höger och stannat upp på tröskeln till vår "Lillkyrka", som består av inventarier från våratidigare kyrkor i Mo. Det första, som fångar besökarens blick, är en stor sjuarmad ljusstake i det välvda fönstret - en antik mässingskandelaber - och när besökaren går fram och synar den närmare, såser man inskriptionen:"Gudz namn till ähra och Junsele kyrkia till prydno,
är denna ljusstake förährt av Grels Abrahamson 1748."Det hände sig, att jag under 1960-talet satt nere i de djupa medeltida källarvalven i Riksarkivets och Kammarkollegiets arkiv på Riddarholmen i Stockholm och forskade i de gamla dammiga och svårlästaböckerna. Det här var före bildskärmarnas tid - nu går allt mycket snabbare, men då satt man med förstoringsglas och fingranskade nästan obegripliga handstilar och som det ofta händer, när manforskar - ibland hittar man det man söker - ofta blir det ingenting. Precis en sådan stund var det den här gången - mitt öga for över gåspenneskriften med suddiga ord, siffror och bläckplumpar.Så plötsligt stannade jag upp - vad är det här?Ett namn, ett årtal - några svårtydda ord - men ett mycket speciellt namn, som fick mig att studsa till lite extra - "Grels" - och anteckningen lydde som följer:"Siömannen och Indienfararen Grels Abramson, Junsele
vistas vid Siömanscontoret i Stockholm."Året var 1763 och här hemma i Junsele var Paul Molander sockenpräst, klockare Pehr Persson, Båtsman var Abram trygg, gästgivare var Grels Josephsson och samma år blev "gam-körkan" färdig i Mo."Indienfararen" - 1763 - Märkligt! Det här måste jag undersöka närmare - jag är ju själv en "Grelsare" i rakt nedstigande led på "svärdsidan"!Så långt tillbaka i tiden, som det är möjligt att forska om och följa enskilda personers eller släkters liv och öden i Junsele, har det funnits en speciell släkt, som förgrenat sig så inom socknen,att dess namn är oupplösligt förenat med Junseles historia och än i dag går många nybor omkring med starka släktband till "GRELSARNA".I mitten på 1500-talet utflyttade Grels Larsson från Seel i Resele till Moo i Junsele med sönerna Påll Grelsson, som blir anfader till "Nils-Nilssläkten" på Lillegård, Hindrich Grelsson i Krånge ochJoseph Grelsson, som stannar i Mo. Släkten förgrenar sig tidigt på båda sidor om älven och när barnaskarorna blir för stora, så söker man sig också vidare upp mot Gafsele, Åsele och Tåsjö. Det varett livskraftigt släkte med många märkliga livsöden, som jag beslöt mig för att utforska och här vill jag berätta om en alldeles speciell släkting, som har givit oss ett rörande och synbart bevis påsin kärlek till hembygden och om ett märkligt liv.Grels Abrahamsson, född i Bölen den 29 september 1704, som till Abram Ersson och modern Karin Ersdotter samt broder till nämndemannen och välkände Riksdagsmannen Erik Abramsson och släkt med"Grelsarna" i Mo skulle överleva fem svenska regenter. Han föddes under Karl XII:s regering och dog under Gustaf den tredjes regim och han skulle lämna flera avgörande spår efter sig - den längstarättsprocessen i dåtidens Junselehistoria - han skulle bli den indirekta anledningen till den avgörande gränsdragningen mellan Junsele och Åsele socknar och därmed också läns- och landskapsgränsenmellan Ångermanland och Västerbotten -och dessutom skulle han bli den kanske mest vittbereste Junselesonen fram till våra dagar!- "Gosse, vad Du skulle kunnat berätta för mig!"Om Grels tidigaste barndom vet vi inte mycket, för gossar och flickor kommo inte in i handlingar förrän i myndig ålder - men ett vet vi _ som son till nämndeman levde han säkert gott, förBölenbönderna voro "storbönder'n" och större skulle de bli. Redan år 1730, då Grels var blott 26 år, köpte han änkan Margareta Noreas hemman på 19 seland för inte mindre än 1160 Dr. Kmt. Inte illavid så unga år - och Bölen fick marker, som sträckte sig ända upp mot gränsen till Åsele Lappmark.Just det förhållandet gjorde att Grels skulle komma att hamna i en av de mest segslitna rättegångstvister, som någonsin förekommit vid våra tingsrätter och som skulle få en avgörande betydelse förgränsdragningen mellan två landskap - fast det ursprungliga problemet gällde en bagatell -tvisten om ett järvskinn! Ja, hör och häpna - ett stackars järvskinn skulle sysselsätta nämnder och domstolar i tre år, men jag måste givetvis korta ner episoden till det mest väsentliga.Det hände sig under Sollefteå marknad år 1773, då Grels var 21 år och han hade gått in i handelsman Harbergs bod för att handla och där mötte han Ingel Gavelin från Gafsele och mitt inne ihandelsboden skällde Gavelin ut Grels och kallade honom för "tjuv och skälm" - inför handelsmannen och alla kunderna!Sådant tillmäle kunde ju ingen tåla - så Grels från Bölen blev inte sen att stämma Gavelin till tinget för ärekränkning!Men Gavelin hade litet sjukt samvete, så han anlitade i stället en sakkunnig ordvrängare från Åsele - Högvälborne Perlinspektören - det fanns ju pärlfiske här i bäckarna på den tiden och sådant måsteockså skattas och regleras - precis som nu. Högbetrodde Perlinspektören bestred alla anklagelser om ärekränkning på Gavelins vägnar, men rätten nöjde sig inte med detta, utan fordrade ytterligarebevisning till nästa ting och 1736 fortsatte den galna rättegången.Grels från Bölen hade fångstmark och fiskevatten långt upp efter älven och hade anlagt "ett Jerfgilder" på en holme nedanför Gulselet och han anklagade Gavelin för att han den 24 november 1734 hadetjuv-vittjat fällan och borttagit en järv och han fordrade gottgörelse.Men hur hänger det här ihop då?Det var ju Gavelin, som hade skällt Grels från Bölen för "Tjuv och skälm" - nu får vi höra, att det skulle vara tvärt om - vem sitter inne med sanningen?Jo - Gavelin förevisade en attest från sina grannar i Hälla, att de bett honom, att på återresa från Åsele vittja deras järvgiller på samma holme och då trodde han givetvis, att den fångade järventillhörde grannarna och han sade, att han hade tagit järven under en flaka vid en fiskebod och ansåg, att Grels måste bevisa, att just denna var hans fälla! Grels däremot - hävdade, att Gavelin haftkännedom om Grels giller - då denne åsett när Grels hade gillrat fällan - något, som även Länsmannen och släktingen Abraham Grelsson i Gafsele och Åsele kunde intyga.Nu försökte Gavelin vränga till saken med att varken Grels eller Junsele Sockenmänner kunde bevisa sig ha någon rätt till jakt och fiske i "Juhlselet", som Gulsele hette tidigare - men då bet han sigi tummen, för Grels kunde uppvisa ett urgammalt dombrev från 1505 och ett nyare från 1705, som visade att Juhlselet låg hitom Lappmarken och Rågången mellan Norra och Södra Fögderiet hade märken frånBrinhusberget till Kläppsjöhällan - Withögberget till Gulselehällan och att Junseles rätt till markerna var i dag fastlagda långt innan Gavelin och andra inträngare över huvud taget visste vadGulsele var för någonting!Grels fick medhåll i rätten.Gavelin och Perlinspektören överklagade flera gånger, men måste slutligen ge upp. Rättegångarna hade då pågått från 1735 till 1738 för den stackars järvens öde och man ingick förlikning efterhögtidlig edgång "med fast hand på Bibeln":- "Jag, Pål Mattsson och jag, Abraham Grelsson, betygar, att jag
med Grels Abrahamsson, bolag och avtal ingått om den länge
omtvistade Jerfens eftergildrande, innan gildret efter densamma
anlades, samt att jag på densamma med honom arbetat hafver, så
sant min Gud .... o s v"Jodå - "Grelsarna" fick både rätten till det tre år gamla järvskinnet och framtida jakträtter och det goda fick den här historien med sig, att gränsfrågan hänskjöts till Sollefteå-tinget och här blevden definitivt fastlagd senare.Efter all den här påtvingade osämjan och allt bråk och småsinthet, som följde med de långdragna rättegångarna, började Grels känna otrivsel med omgivningen, trots att han fått rätt motGafselebönderna. Nog gick han ut i skogen igen och naturligtvis fick han en och annan räv i fällorna, men det var någonting, som inte stämde längre. Lusten var borta och han kände hela tiden attbråket inte var slut. Det gick allt tyngre att köra plogen och jaktturerna blevo allt färre och slutligen fattade han ett stort och vågat beslut året därpå 1739, som skulle få följder för resten avhans liv. Vid 35 års ålder anhåller han hos rätten:- "att han är sinnad att begiva sig från orten, för att försöka sin
lycka på något annat ställe, möjligen något yrke i Stockholm och
anhåller hos tingsrätten om flyttningsbetyg".Varpå rätten intygade:
- "att han här i födelseorten, sig väl uppfört och beflitat sig om ett
nyktert, ärbart och beskedligt leverne, varför han på det bästa må
rekommenderas".Så han drog ut i stora världen - jägaren från storskogarna blev havets son, men återvände ibland. 1748 skänkte han ljusstaken till kyrkan i Mo - då hade han varit borta i 9 år och 15 år senare vetjag att han var inskriven på Sjömanshuset vid Slussen, nedanför Mosebacke-berget i Stockholm. Det gamla huset revs ned, när tunnelbanestationen byggdes där och jag själv besökt det ålderdomligahemmet på 1930-talet, helt ovetande om att min släkting vistades där mellan seglatserna ett par århundraden tidigare.Efter många år och åtskilliga vedermödor återvänder han slutligen till hembygden för gott, troligen utsliten efter ett långt och strapatsrikt sjömansliv.De sista åren här i Junsele beskrives han i kyrkoböckerna som "inhyses" och slutligen begraves han den 21 mars 1784:- "död på grund av matthet och ålderns bräcklighet,
79 år, 6 månader, 7 dagar gammal."Gravvårdarna vid Mo gamla kyrkogård äro i de flesta fal borta och markytan har sjunkit ned någon decimeter vid gravarna. Jag känner närvaron och sambandet med mina gamla släktingar, som vilar därsedan århundraden i ängssluttningen vid klockstapeln och när jag gått in i den gamla fallfärdiga gästgivargården på lägdorna ner mot älven, har atmosfären och rösterna i väggarna talat till mig fråndet förgångna. Jag får samma känsla, när jag står framför fönstret i Lillkyrkan med kandelabern, som ett skönt minne från en färgstark Junseleson, som ute i vida världen kände hemlängtan och kärlektill bygden intensivare än upptäckarglädjen!"Indienfararen!"Var det enbart grannfejderna här hemma, som drev Dig ut på världshaven, eller fanns det flera orsaker? Knappast - när Du vid 44 års ålder åter gav dig iväg. Vad var det, som gav dig namnet"Indienfararen" i böckerna? Var det en "hederstitel" för en sjöman, som seglat längre än de flesta? Dina seglarår stämmer överens med skeppsfarten för Svenska Ostindiska Compagniet, som seglade påIndien och Kina under åren 1731 - 1814. Under en tid - tänk på det, när Ni står framför kandelabern - en tid då spanjorer, engelsmän och fransmän slogs på haven och sjörövare och kapare härjade iIndiska Oceanen och Kinesiska sjön. Då seglarna måste runda Goda Hoppsudden i stormar, för att nå vidare mot ett hav, där Australien fortfarande var outforskat!Du ville hedra din egen kyrka här uppe mot gränsen till Lappmarken - kanske var det en votivgåva som tack för att Du fått behålla livet i sjönöd, måhända åkallade Du en högre makt, som ett sista hoppom räddning i en svår stund.Jag ser framför mig en man, skäggig och väderbiten, som köper kandelabern i en utländsk hamn, för att sedan frakta och bära den försiktigt insvept i en filt den oändligt långa vägen till Mo, för attefter många mödor och uppoffringar få lämna över resultatet av hans innersta önskan och vilja. Där står den, ljusstaken - som ett synligt bevis på Din existens och framför den står jag, en sentidasläkting 250 år senare och gör ett försök att levandegöra Ditt minne för nya generationer.

Johan gift Karin Eriksdotter den 28 Dec 1746. Karin (dotter till Erik Olofsson och Ingeborg Danielsdotter) föddes 1704 i Krånge, Junsele; dog den 2 Feb 1783 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: gästgivare

Noteringar:

1728 köper Grels och Ella gästgiveriet i Mo från Ellas bror Erik.
Därmed börjar Gästgiveri verksamheten i Mo för Grels släkten, som skulle fortsätta under c.a. 140 år.I Domboken 1737 står följande korta notis:
-"Grels Josephson i Mo utses av rätten till förmyndare för Barbro Hansdotters omyndiga barn i Lillegård."
Barbro Hansdotter var dotter till Hans Jacobson och Ella Andersdotter i Ruske och maka till tidigt bortgångne Pål Nilson, Lillegård, död omkr. 1736. Barbros tre barn äro minderåriga - Nils 10 år.'-Märta 4 år ooh Hans f. 1755 är nyfödd. I avvaktan på att äldste sonen Nils Nilson f.1725 skall bli vuxen nog att övertaga Lillegård nr.2, får barnen stöd och övervakning av Grels J, och änkan Barbrostyr och sköter Lillegård med fast hand de närmaste åren. Här börjar på ett tidigt stadium en intensiv och nära kontakt mellan Grels-ungdomarna i Mö och Barbros barn i Lillegård och vi kan se dettabl.a. i de talrika träffarna vid barndop och bröllop, där de finns antecknade som vittnen eller gester. Därför faller det sig naturligt, att denna vänskap slutligen resulterar i förälskelse ochäktenskap mellan andre sonen Hans Nilson,Lillegård och Dordi Grels-dotter i Mo och de bilda därmed den släktgren, som i fortsättningen skall bli Hanson - Grelson - Eliasson - Blomström.

Födelse:
Mo nr3F

Död:
magsveda och svullnad

Grels gift Ella Eliasdotter 1732. Ella (dotter till Elias Eriksson och Elisabet Persdotter) föddes den 21 Jun 1705 i Mo, Junsele; dog Maj 1787 i Mo, Junsele; begravdes den 27 Maj 1787 i Junsele, Ångermanland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Bonde, Mo nr 5

Noteringar:

Rune Blomström -Om Johan kan sägas, att han vigdes 24/1 1746 med pigan Annica Salmonsdotter från Eden, dotter till Salmon Person 1689-1782 och hustrun Sara Ersdr. 1702-89.
Johan och Annica fingo följande barn:
Dördi Jonsdotter född 1747, flyttar från Junsele 1780 till Stockholm: Notera stor till växten.
Joseph Jonsson född 1749, flyttar 1772 till Forsås.
Sara Jonsdotter född 1752, död samma år
Salomon Jonsson 1752-1827.
Johan Jonsson född 1755 flyttar till Junsele 1779.

Död:
vattusjuka

Johan gift Annika (Anna) Salomonsdotter den 24 Jan 1746. Annika (dotter till Salomon Persson och Sara Eriksdotter) föddes den 14 Sep 1721 i Eden, Junsele; dog den 1 Aug 1804 i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Rune Blomström-Joseph Grelsons tredje barn: Karin Johansdotter, 1711-1786, gift med drängen Per Olofsson i Mo 2. Karin fick i morgongåva hela 90 Daler kmt. Per dog året därpå och 9 mån. efter faderns död fick Karindottern Kerstin år 1748, som dog efter 11 dagKarin omgift med nämndeman Ingel Bertilson i Mo år 1749 och de fingo åtta barn. Ingel kom från Tåsjö, kan vara släkt med Bertil Andersson, Wallen, flyttar till Tåsjö.

Död:
av ålder och svullnad

Familj/Make/Maka: Per Olofsson. Per föddes 1717; dog Nov 1747 i Mo, Junsele; begravdes den 29 Nov 1747 i Junsele, Ångermanland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Karin gift Ingel Bertilsson den 15 Maj 1749. Ingel (son till Bertil Persson och Malin Andersdotter) föddes 1718 i Jansjö, Fjällsjö; dog den 29 Sep 1771 i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Jon var född 1705 som son till bonden Salomon Grelsson och hans hustru Lisbeta Jonsdotter.

De hade först bott i Lillegård, men bytt hemman så att de hamnade på Krånge nr 7 omkring 1704. Jon hade övertagit gården 1736 och var då sedan tre år tillbaka gift med Abluna Jacobsdotter från Bölen. De blev välsignade med åtta barn varav sönerna Jonas och Jacob tog över var sin halva av hemmanet som delades 1770. Bonden Jon Salomonsson dog 1786 och hustrun Abluna 1795.

Jon gift Abluna Jakobsdotter 1733. Abluna (dotter till Jakob Persson och Märta Danielsdotter) föddes 1711 i Bölen, Junsele; dog den 29 Maj 1795 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Daniel gift Maria Eriksdotter 1737. Maria (dotter till Erik Nilsson och Kerstin Olofsdotter) föddes den 21 Feb 1715 i Krånge, Junsele; dog Aug 1777 i Krånge, Junsele; begravdes den 10 Aug 1777 i Junsele, Ångermanland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]