Sigurd Rise Haraldsson

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Sigurd 'a-Bush', kung i Oppland, Hadaflyke, Norge

Noteringar:

Sigurd (Rise) HARALDSSON
Yrke: Sigurd 'a-Bush', kung i Oppland, Hadaflyke, Norge
Far: Harald (Hårfager) HALVDANSSON (858 - 943)
Mor: Snöfrid SVASEDOTTER (872 - 903) Född: omkring 900 Norge, Rogaland, Haugesund 1)
Död: omkring 937 Norge, Rogaland, Haugesund 2)
Familj med: Okänd hustruBarn: Halvdan (Grå) SIGURDSSON (935 - 1018) Noteringar
Haraldsson, Sigurd a-Bush, Underking of Trondhiem. Died: ABT 937.
Father: Halfdansson, Harald I Fairhair of Norway, King of Norway, b. 858.
Mother: Swasisdottir, Snaefrid (Snowfair) Child 1: Sigurdsson, Halfdan.
(Källa: Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England)Källor
1) Beräkning av Björn Espell, Frösön
2) Directory of Royal Genealogical Data, Hull, England

Födelse:
Rogaland, Haugesund, Norge

Familj/Make/Maka: Vebjrönsdotter. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Småkung i Hadaflyke, Oppland, Norge

Noteringar:

Halvdan (Grå) SIGURDSSON
Yrke: Småkung i Hadaflyke, Oppland, Norge
Far: Sigurd (Rise) HARALDSSON (900 - 937) Född: omkring 935 Norge, Rogaland, Haugesund 1)
Död: omkring 1018 Norge, Oppland, Hadaflyke 2)
Familj med NN RANESDOTTER (930 - 970)
Barn: Sigurd (Syr) HALVDANSSON (970 - 1018) Noteringar
Halvdan var angivelig sønn til Sigurd Rise og sønnesønn til Harald Hårfagre. Han var ca. 960 konge på Opplandene. I Håkon jarls tid fikk han Hadafylke sammen med sine helbrødre og synes å haoverlevet dem alle. Fra Snorre Sturlasson: Olav Trygvessons saga, avsnitt 60: 'Samme vinter dro kong Olav opp på Ringerike og kristnet der. Åsta Gudbrandsdatter giftet seg snart igjen etter HaraldGrenskes død, med en mann som het Sigurd Syr (Sugge); han var konge på Ringerike. Sigurd var sønn til Halvdan, og han var sønn til Sigurd Rise, sønn til Harald Hårfagre'. Det fortelles at han vargift med en datter til Nerid jarl. Dette kan ikke være riktig, da Nerid levde så tidlig som ved 800. Derimot kan hans hustru ha stammet fra ham. (Källa: Tore Nygaard, Linköping)Hadafylke ble i den senere middelalder brukt som betegnelse for områdene rundt Tyrifjorden og Randsfjorden östover til Toten samt Hadeland og Land i Oppland fylke. I tillegg hörte Ringerike, Modum,Sigdal og Krödsherad i Buskerud fylke til Hadafylke. Navnet kom av hadar, beboerne av Hadeland. (Källa: Björn Markhaus, Norge)Källor
1) Beräkning av Björn Espell, Frösön
2) Erling Dolenius, Frösön

Födelse:
Rogaland, Haugesund

Död:
Oppland, Hadaflyke

Familj/Make/Maka: Ransedotter. föddes cirka 930 i Norge; dog cirka 970 i Norge. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Småkung i Ringerike, Norge

Noteringar:

Familj med Asta GUDBRANDSDOTTER (978 - 1045)
Vigsel: omkring 995 3)
Barn:
Ingrid SIGURDSDOTTER (1015 - 1050)
Harald (Hårdråde) av NORGE (1015 - 1066)
Man vet inte om vikingarna kan ha känt till kompassen. Först omkring år 1300 dyker den upp inom historiebeskrivningen. Ett gåtfullt navigationsinstrument, en 'solsten', finns emellertid omtalat inågra sagor. En av dem berättar, att kung Olav 'den helige' och hövdingen Sigurd 'Syr' var ombord på ett skepp och vädret var tjockt och det snöade starkt. (Sigurd var styvfader till Olav 'denhelige'). Kung Olav lät se efter om himlen var helt molntäckt. Då bad han Sigurd säga sig, vart solen var kommen, och denne sade honom det, och då lät kungen taga fram solstenen och höll upp den ochsåg var det strålade från stenen. Han slöt därav, att det var som Sigurd hade sagt. Det var ett märkligt instrument Sigurd var i besittning av, men om solstenen varit en primitiv kompass, t.ex. ettstycke magnetisk järnsten flytande på ett stycke trä i vatten, och Sigurd ungefärligen vetat klockslaget, hade det inte varit svårt för honom att säga var solen stod. Hur det kunnat stråla frånstenen är en annan fråga, antagligen har sagoberättaren velat förse den med speciellt mystiska egenskaper för att göra historien bättre.
(Källa: Vikingen, Nordbok 1975)Sigurd var den siste småkongen i Norge. Han var konge på Opplandene, hadde gårdsbruk på Ringerike og bodde etter et gammelt sagn på gården Bønsnes. Han skildres som en fredsommelig mann som bestlikte å stelle på gården. Derfor fikk ha navnet 'Syr', dvs. so eller purke. Forøvrig var han forstandig, sindig og måteholden. Han hjalp sin stesønn Olav den Hellige til å vinne overherredømmet etterslaget ved Nesjar.
(Källa: Tore Nygaard, Linköping)Sigurd 'Syr', (d.v.s. svin), född cirka 960, död cirka år 1018, småkung i Ringerike, sonson av Harald 'Hårfagers' son Sigurd 'Rise', styvfar till Olav Haraldsson och far till Harald 'Hårdråde'.Sigurd var den siste småkungen i Norge. Han var kung på Opplandene, hade gårdsbruk på Ringerike och bodde efter en gammal sägen på gården Bönsnes. Han skildras som en fridsam man, som bäst tyckte omatt vara på gården. Därför fikk ha navnet 'Syr', d.v.s. so eller purke. Förövrigt var han förståndig, sinnlig och måttfull. Han hjälpte sin styvson Olav 'den helige' att vinna herradömet efter slagetvid Nesjar.
(Källa: Kjell Høyer, Norge)Av Hårfagreætten var også småkongen Sigurd (Halfdansson) Syr (965/970-1018) vel 100 år senere. Han fikk tilnavnet Syr - gris - fordi han gikk og stelte med jordene sine på Stein - noe som var uvanligi de tider - framfor å bli en virkelig konge. Han giftet seg med dronning Aasta Gudbrandsdotter, enken etter Harald Grenske (han var sønn til Halfdan Grå og sønnesønn til Sigurd Rise, hvis far varHarald Hårfagre). Harald var far til Olav, men han døde før Olav ble født. Gjennom ekteskapet med Aasta ble Sigurd Syr stefar til Olav, den senere kjente St. Olav og far til Harald Hardråde.
(Källa: De fire konger, Per Mandt, Norge)

--------------------------------------------------------------------------------
Källor
1) Tom Björnstad, Norge (webbplats)
2) Erling Dolenius, Frösön
3) Tore Nygaard, Linköping

Födelse:
Oppland, Hadaflyke

Död:
Buskerud, Hole, Stein

Familj/Make/Maka: Asta Gudbrandsdotter. Asta föddes cirka 978 i Norge; dog cirka 1045 i Norge. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Kung i Norge 1046-1066

Noteringar:

Slutför samlingen och kristnandet av Norge. 1050.
Grundlägger enligt sagan Oslo och bygger en kyrka och kungsgård i staden. Grundläggandet är ett led i kungens försök att säkra kontrollen i Viken och på Opplandene, och staden utgör samtidigt enutgångspunkt för hans krigståg till Danmark. 1066.
Med en stor flotta angriper han England från den engelska nordöst- kusten, men faller i ett slag vid Stamford Bridge nära York. Hans söner den 18-årige Magnus II Haraldsson och den ca två år yngreOlav III Haraldsson "Kyrre", ärver Norge. Källa: Rosborn-Schimanski. Deltog med sin halvbror Olav den helige i slaget vid Stiklastad 1030, och for efter nederlaget där till Holmgård och Bysans, var som officer i den kejserliga livvakten med i flera strider bland annatpå Sicilien.Efter 1043 återvände han till Norden med stora rikedomar, gästade svenske kungen i Sigtuna och kom till Norge och delade med sig av sin rikedom till kung Magnus och blev ensam kung 1047efter Magnus död.Efter stider med danske kungen Sven
Estridsson, som var norsk tronpretendent blev det en uppgörelse där Harald erkändes som kung i Norge. Ett visst övervälde utövades på Island. Inrikes hävdade han kungamakten mot aristokratin ochlokala myndigheter, kyrkligt motarbetade han inflytandet från ärkebiskopen i Hamburg och lät viga sina biskopar i England och Normandie. Efter Edvard Bekännarens död drog Harald på krigståg tillEngland och stupade där i slaget mot Harald Godvinson vid
Stanfordbridge.

Död:
Stamford Bridge, England Stupade i slaget mot Harald Godvinson vid Stanfordbridge.

Familj/Make/Maka: Ellisif (Elizabeth) av Kiev. Ellisif (dotter till Jaroslav I (den vise) Kiev och Ingegerd (Irina) Olofsdotter) föddes cirka 1032 i Kiev, Ukraina; dog efter 1070 i Danmark. [Familjeöversikt] [Familjediagram]