Per Israelsson

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde i Bölen, Junsele

Noteringar:

nämnd 1644-1653

Familj/Make/Maka: Okänd. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Josef Grelsson. Josef (son till Grels Josefsson och Merit) föddes cirka 1629 i Mo, Junsele; dog efter 1670. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Erik Olofsson. Erik föddes 1656 i Mo, Junsele; dog 1730 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Daniel Kristoffersson. Daniel (son till Kristoffer Danielsson och Ingeborg) föddes cirka 1640 i Krånge, Junsele; dog cirka 1679. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Abrahams andel i arvet utlöstets av syskonen1682. Året före figurerar han i en mycket invecklad fastighetsaffär, där en Hustru Märtha Erichsdotter i Eden drar fallet inför rätten och protesterar mot Abraham Josephsons köp av 5 Sel jord i Mo och som hon på sina barns vägnar söker få köpet att gå tillbaka. Både Märtha och Abraham kan uppvisa div. andlingar-men i Märthas papper finns sådana förbehåll i köpet, att nämnden ger henne rätt.
Flyttade till Bölen, Junsele.
Information från Olof Stenum i anbytarforum -
Abraham Josefsson i Junsele, f ca 1640, gift med Elisabet Jakobsdotter, f ca 1640. Uppgifterna om dessa makar är mer osäkra. Deras mödrar skulle vara systrar.

Födelse:
nämnd 1682-1702

Familj/Make/Maka: Elisabet Jakobsdotter. Elisabet föddes cirka 1640 i Bölen, Junsele; dog efter 1702 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Tolvman, dvs. nämndeman

Noteringar:

GRELS JOSEPHSON Nr. 2 (av Rune Blomström)
(förekommer i längderna 1670-1712) blev utsedd. till "Tolfman" för Junsele med ett bomärke i form av tre trianglar, som mötas i spetsarna. Som framgår av föregående sida hade Grels flera bröder. Abrahams andel i arvet utlöstets avsyskonen 1682. Året före figurerar han i en mycket invecklad fastighetsaffär, där en Hustru Märtha Erichsdotter i Eden drar fallet inför rätten och protesterar mot Abraham Josephsons köp av 5 Seljord i Mo och som hon på sina barns vägnar söker få köpet att gå tillbaka. Både Märtha och Abraham kan uppvisa div. handlingar-men i Märthas papper finns sådana förbehåll i köpet, att nämnden gerhenne rätt.Grels däremot tager hand om fädernegården och förekommer även han i ett märkligt tingsprotokoll. På nyårsnatten 1698 förövade änkehustrun Ingrid 0lofsdotter från Krånge, på andra sidan av den frusnaÅngermanälven, stölden av en gumse i Grels fähus i Mo och den här historien förekommer i ett av mina radioprogram och lyder så här:
-"och jag har ju tidigare nämnt att det funnits svåra kvinnoöden i Junsele under äldre tid och här skall jag försöka berätta om ett av dem:Fårstölder i Mo 1698
Vintermörkret låg tungt över byarna nyårsnatten 1698-99 och dolde helt den mörkklädde gestalten, som försiktigt spanade åt alla håll och med återhållen andning av rädsla för lättsövda hundar, trevadesig fram mot ladugårdsväggen på Grels Josephsons gård i Mo. Fötterna sattes mjukt i snön och hukande försvann gestalten in genom den låga dörren, som försiktigt åter stängdes. I det svaga ljuset frånfönstret blänkte det till av ett knivstål i några snabba hugg, köttet styckades och sveptes in i fårskinnet, bördan slängdes upp på axeln och med snabba steg tog skepnaden skydd av bodar och härbrenoch försvann i mörkret, ner mot den frusna älven.
Så blev det morgon, den första på det nya året 1699 och Grels Josephson i Mo steg ut på gårdsplanen, sträckte på sig och gäspade och ställde stegen mot ladugården för att se till djuren. Men redanvid dörren anade han oråd, då han såg blodspåren i snön och väl inne såg han till sin häpnad att själva gumsen var borta "va' ända in i helskotta, hocken ha tege sjålva gam-gumsen?"När Grels hämtat sig något från chocken, gick han raka vägen till grannarna Erich Pålson Trygg och Michel Erichson och anmodade dem att följa honom i sökandet efter tjuven och samtidigt tjänstgörasom vittnen. Sagt och gjort, de klädde sig varmt, drogo ner pälsmössorna över öronen, satte näsan ned mot backen och så började jakten på den har tjuvstrykern, nu skulle han få den fanþen! Det varingen större konst att följa spåren i snön man behövde inte ens vara jägare för att se vart de bar ner mot älvbrinken, ut på den frusna älven och upp mot strandslänterna på andra sidan mot Krångeoch där slutade de utanför en gammal stugdörr. Men vad i all världen, av alla kåkar i Junsele, så inte hade de väntat sig det här! De tre kumpanerna glodde på varandra men spåren ledde ju faktiskt hit, så det fanns inget annat att göra än attbanka hårt på den gistna dörren! De fingo bulta flera gånger och de stampade och de svoro långa eder innan dörren sakta svängde upp på gnällande gångjärn och i skumrasket innanför skymtade en gumma,Hustru Ingrid kallad, och hon niger för de breda gubbarna. Lite besvikna kanske, för de ha ju hela tiden varit inställda på att få tampas med en karl.Men här skall det bli husesyn, så gubbarna började vända upp och ned på allt, som fanns i den trånga stugan medan gumman nekade och tjattrade hela tiden om oskuld och oförskämdheter.Men si, när man hade undersökt allt, ja då låter det så här ordagrant i tingsprotokollet:
-"Vi rannsakade Ingrids stuga intill dess vi funno att Hustru Ingrid slaktat fåret, snott köttet in uti skinnet och det gömt op uti Skorstens Muren eller pipan, det hon där satt käppar under,hvarifran det nedertogs, då hustru Ingrid måste tillstå sitt brott och skinnet med köttet sattes till Erich Eliason i Moo tills vidare!" Tills vidare ja, för det måste ju bli anmälan och rättegång om saken och Grels tog grannarna och även Ingrids bror med sig som vittnen till tinget och krävde ersättning och plikt efter lag, menrätten var ganska mild i sin bedömning och deras utlåtande lyder:
-"Hustru Ingrid är visserligen stämd men står intet till svars ty av ortsbor berättas, att hon är så fruktansvart fattig att hon intet ens äger kläder på kroppen att bevara sig med för vintern ochkölden. Hon stal för att överleva ooh straffad blev hon men slapp spöstraff och fästning.Hon dömdes att plikta 9 mkr. S-mynt samt till Grels utgiva 3 Daler kmt., var hon nu skulle taga de pengarna ifrån?Grels behöll skinnet och köttet, men så har efteråt tycker man, att Ingrid åtminstone fått behålla köttet. Grels var valförsedd och saknade ingenting men ibland måste lagen ha sin gång. Detta var också häxprocessernas och rättegångarnas tidevarv framför allt annat. Inte nog med att krigen skapade olyckor, svält och allmän misär religiös hysteri med fanatiska helvetes-predikandepräster skapade en masspsykos bland människorna, som drev grannar och släktingar att angiva varandra för häxeri, Blåkullafärder, barnarov och trolldom i största allmänhet. Ingen gick säker, hustrurkunde angivas av de egna makarna och mutade gossar och flickor ställdes vid kyrkdörren för att peka ut skyldiga besökare. Ångermanland blev oerhårt svårt anfäktat av denna religiösa pest, somresulterade i massavrättningar. I Sollefteå dömdes 6 kvinnor till halshuggning, 17 till spöslitning eller gatlopp. I Härnösand mister 40 personer livet och i Torsåker kommenderas befolkningen ut till"Häxberget", för att se hur ett 70- tal "trollpackor" avrättas i stupstocken. Kyrkans makt var oerhörd, annars skulle inte prästerskapet kunnat få fortsätta efter denna vidriga massaker.En annan märklig notering förekommer den 5 okt. 1700, då Grels upplåter hemmanet till sonen Jöns? Här måste det ha skett en felskrivning av tingsskrivaren och troligen gäller det sonen Joseph, som1703 står för hemmanet. Grels Josephson fick följande barn:
Joseph Grelson, född omkr. 1674- död 1718
Salmon Grelson, född omkr. 1676- död 1759 bosatt i Krånge
Abraham Grelson född omkr. 1691 död 1772 gifter sig med Anna Hindricsdotter i Gafsele, där han sedan verkar som Länsman i Åsele. Hans intressanta livsöde får ett särskilt kapitel längre fram.
Karin Grelsdotter född omkr. 1672 död 1749 gift med Abram Erson Bölen 2

Familj/Make/Maka: Kristoffersdotter. (dotter till Kristoffer Danielsson och Ingeborg) föddes cirka 1640 i Krånge, Junsele; dog i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Abraham Jonsson. Abraham (son till Jon Eliasson och Margareta Danielsdotter) föddes i Krånge, Junsele; dog 1745 i Vallen (Junselevallen), Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Jon Eliasson. Jon föddes 1643 i Lillegård, Junsele; dog den 8 Mar 1713 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Markus Markusson. Markus föddes 1660 i Moflo, Ådals-Liden; dog den 8 Mar 1713 i Östernoret, Åsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Ingeborg gift Erik Olofsson 1689 i Junsele, Ångermanland. Erik föddes 1656 i Mo, Junsele; dog 1730 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Jakob Persson. Jakob föddes 1672 i Bölen, Junsele; dog den 10 Jan 1742 i Bölen, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Födelse:
Krånge 3

Död:
Krånge 3

Familj/Make/Maka: Kerstin Jonsdotter. Kerstin föddes 1698; dog den 26 Mar 1769 i Krånge, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Födelse:
Krånge 3

Familj/Make/Maka: Gertrud Eriksdotter. Gertrud (dotter till Erik Salomonsson) föddes 1683 i Eden, Junsele; dog den 28 Sep 1755 i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Noteringar:

Födelse:
Krånge 3

Noteringar:

Födelse:
Krånge 3

Noteringar:

Födelse:
Mo 5

Död:
Eden 5

Apollonia gift Anders Henriksson 1710 i Junsele, Ångermanland. Anders (son till Henrik Andersson och Kristoffersdotter) föddes 1678 i Eden, Junsele; dog den 10 Mar 1761 i Eden, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Abraham Eriksson. Abraham (son till Erik Eliasson) föddes 1667 i Mo, Junsele; dog den 25 Okt 1752 i Bölen, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde

Noteringar:

JOSEPH GRELSON nr.3. (av Rune Blomström)
Finns i längderna 1674-1718Joseph Grelson nr.3 lever under den besvärliga 40-åriga perioden, då Junsele kyrkoböcker saknas, men finns med i andra handlingar som hemmansägare och tiondevärderare åren 1700-18. Men året därpåstår änkan Dordi Johansdr. för gården och behåller den i sin ägo till 1726, då hon överlämnar ansvaret till äldste sonen Grels Josephson, som blivit gammal nog att fortsätta skötseln. Änkan Dordihade en syster, som flyttat till Eds församling längre ned mot Sollefteå och om det inte finns så mycket att berätta om Joseph nr.3 på grund av hans korta levnad, så finns det desto mer om derasnärmaste och samtida anhöriga.De efterlämnade tre barn, som bilda nya släktgrenar:
- Grels Josephson nr. 3, f. 1704- död 1710 i Mo, övert. gården, se följ.
- Johan " 1707 " 1755 " i vattusjuka
- Karin Josephsdotter 1711 " 1786 " av ålder och svullnad

Födelse:
1670 enligt Johnsson genealogy, http://www.jip.se/geneal.html

Död:
Mo nr 5

Familj/Make/Maka: Dordi Johansdotter. Dordi (dotter till Johan Persson) föddes 1670 i Junsele, Ångermanland; dog den 19 Feb 1757 i Mo, Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Blev bonde på hemmanet Krånge nr 7.

Noteringar:

Salmon Grelson son till Grels Josephson nr.2 (av Rune Blomström)Han blev det s.k. "Oscar Jonsfolkets" stamfader, ägde först gård i Lillegård, men bytte till sig gård i Krånge den 24/5 1703, som han står för t.o.m. 1733.Salmon förekommer i flera tingsmål i rättstvister, där han t.ex. för talan mot Daniel Jonson åren 1702-04, för att Daniel inte betalat överenskommen summa för den pärla Salmon hittat och 1729-33klagar och processar han bl.a tillsammans med andra Krångebönder mot Wallenbönderna, för att de dragit not i Röåfallet och Backsjön på Krånges vatten.
1730 gör Salmon och hustrun en hemställan till tinget med motiveringen :-"att de nu äro över 60 år och så menföra, att de inte orkar bruka hemmanet om 9 3/4 Sel i Krånge med utägor 1 1/2 mil upp i fjället."De vädjar nu, att få ha sina söner Jon och Daniel Salomonson kvar till hjälp. Anledningen till sönernas bortovaro anges ej, men troligen är det frågan om militärtjänst. Ärendet underställesLandshövdingen Greve Karl Gustaf Bielke och 1740 återfinnes åtminstone Daniel i ett av de vackraste och stilistiskt mest välskrivna överlåtelsebrev jag någonsin sett, där den barnlöse Daniel Jonsonmed hustru testamenterar sitt hemman om 9 3/4 Sel. till systersonen Daniel Salomonson och där den gamle Daniel J. dessutom åtager sig att betala allt, som fortfarande resterar för hemmanet, allt föratt Daniel Salm. skall få njuta ett skuldfritt hemman. Givaren Daniel J. dog senare 1762 i lungsot 81 1/2 år gammal och systern Lisa Jonsdr. Salmon Grelsons hustru dog av håll 1756- 77 år gammal.

Död:
"av ålders bräcklighet 83 år gammal."

Familj/Make/Maka: Elisabet Jonsdotter. Elisabet föddes 1679 i Krånge, Ådals-Liden; dog den 20 Apr 1756. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: Länsman
• Bosatt: Gafsele, Åsele

Noteringar:

Bosatt i Gafsele, Åsele.
Hade 10 personer i hushållet. Sidan 156 Richard Gothe, Finnkolonisationen, Saxon & LindströmAbraham Grelson Son till Grels Josephson nr.2 - av Rune Blomström
Det började bli trångt om utrymmet i Mo, gamle Grels Josephson satt fortfarande kvar på gården, äldste sonen Joseph Grelson var utsedd att ta över fädernegården, Salmon tog upp ett hemman först påLillegård sedan i Krånge och Abraham tog vägen uppför älven, för att starta eget i nya marker. Men resan blev inte så lång denna gång, i fortsättningen skulle de bli längre färder. Ty i Gafsele sattHindric Nilson med en fager dotter och det blev Abrahams öde, han blev stannande i Gafsele för all framtid såsom bonde och framdeles såsom Länsman i Åsele. Efter en tid uppförde Abraham en egenbostad ett par hundra meter ovanför landfästet för nya bron på västra älvstranden, där jag med hjälp av en gammal ortsbo återfann den övervuxna och mosstäckta husgrunden på 1960- talet.
Den förste länsmannen hette Ingel Person, som lämnade över uppdraget till Abraham, som skötte sysslan under många år, innan han i sin tur befordrade uppdraget tillbaka till företrädarens son - PerIngelson -Gavelin.
Abraham fick med tiden många spännande och viktiga uppdrag -bl.a. har han blivit omtalad som "Kungens Rengetare"(Renvaktare), då han lär på sina resor till Stockholm ha medfört några renar, som hanskänkt Fredrik den förste - inte alls omöjligt, då en liknande händelse inträffade på Erik XIV:s tid.' Dock veta vi bestämt, att han skänkt renkött till hovet och lovat tillsyn och ansvar för ettantal s.k. "Lej-renar" hos lapparna, som kungen skulle få avkastningen av. Sådana "skötesrenar" hade samerna länge i sina hjordar också för präster och bönder. Abraham gjorde ofta resor tillKungl.Hovet i Stockholm, varifrån han bl.a. brukade köpa och hemföra en kagge "Piccardo-vin" till Åselekyrkan. Som belöning lär han ha fått både uniform och en fin åksläde - en s.k. "Herrsväng".Lustigt nog vet man hur han såg ut - tack vare det öknamn som samerna satt på honom. De kallade honom "Tjykkne" - för att han hade "knylig rygg". Han övertog också "Lapp-uppbördsmannens" roll fråntidigare Junsele och Anundsjö-indrivarna och fogade denna syssla till sina övriga åtaganden som länsman i Åsele och Lappmarken.
Ovanför Åsele var landet okänt för kolonisterna. År 1739 hände dock att en livstidsfånge rymde norröver till Norge. Lapparna anklagades för att ha låtit släppa igenom rymlingen och slutligen måsteAbraham uppbåda några nybyggare att följa honom i jakten på rymlingen. I protokollet står, att man varit 12-15 mil norröver från Åsele kyrka, på andra sidan den stora Malgomajsjön.
-"Där kommo de på ett land emellan wille granskogen och bergen - eller fjällarne till 4 milers bredd och emellan Tåsjöån, som är vid södra ändan däraf. Landet var av den beskaffenhet, att detöverallt består av hårdvall och becksvart jordmån, som de befunnit ansenligt bevuxen med wäpling och andra dylika hårdvallsväxter, hvaribland äfven åkerbär funnits, något större än här neder. Här ochhvar hafva de funnit små frodig björk och ahlskog. Inga sumpiga myrar skola där finnas, utan av fast och stadig grund, som äfven varit beväxte och har detsamme wäxt ovanligt stora hjortron. Å helatracten finns Kultsjön, Litsjön, twenne af det namnet Marsiön, Hornsiön, i vilka alla finnas stenbit eller foreller, men om inget annat fiskslag kunde de giva någon underrättelse."Abraham var en färgstark och företagsam man och mån om sin egendom och sitt yrke. Det fick en "kraftkvinna" - Barbro Grelsdotter från Mo och svägerska erfara - då hon ville behålla några ägor, somhon själv uppodlat av fadershemmanet. Abraham beklagade sig över detta vid tinget och fick henne "avhyst" från den jordbiten.
Han förekommer Åsele-länsman i åtskilliga ting, liksom gästgivarna i Mo, som i flera hundra år fungerade som valda ombud vid tingen i Junsele, Sollefteå, Resele och Ramsele. Abraham bidrog också tillframgången för släktingen Grels Abrahamson -"Sjömannen och Indienfararen" från Bölen i Junsele, som i en av de märkligaste rättegångarna i övre Norrlands, historia medverkade till den slutligagränsdragningen mellan Junsele och Åsele Lappmark samt landskapsgränsen Ångermanland - Västerbotten. Denna rättegång, som spände över hela tre- år, har jag skildrat i en bok om två delar - "Legendenom Gunhild Sniella" samt "Indienfararen", som finns i min ägo och i Hembygdsgårdens arkiv, Junsele.
Av Abrahams hustru - Anna Hindricsdotter - får man en ögonblicksbild i protokollet från tinget 1730, som visar hennes temperament och lojalitet med maken. Länsman Abraham G. hade beslagtagit en kaggebrännvin, som en löjtnant från Ådalen fört med sig för att sälja på marknaden. Löjtnanten ville inte lämna ifrån sig kaggen och så ryckte de åt var sitt håll, medan länsmannen skrek åt åskådarna ,att de skulle hjälpa honom. Ingen rörde sig - utom Anna, som rusade fram för att bistå sin man - "och blev då slagen ett stort blåmärke av löjtnanten!"
Vad brännvin beträffar - så var det tyvärr Abrahams svaga sida. Fast han som länsman skulle svara för ordningen på trakten - blev han själv fälld en gång för fylleri! Abraham och Anna förblevobarnlösa och de började tidigt se sig om efter en fosterson och medhjälpare på gården. De gjorde några trevare bland släktingar i Junsele, men överläto slutligen gården till Daniel Markusson frånÖstnoret. Till Abraham kommer senare våra ungdomar Hans och Dordi från Junsele, att flytta på sin första etapp mot Warpsjö i norr.
Jag har berättat om Abraham Grelson, därför att vi råka veta så mycket om honom - något mycket ovanligt för 1600- talet.

Abraham gift Anna Henriksdotter den 28 Feb 1713 i Åsele, Lappland. Anna föddes i Gafsele, Åsele; dog 1748. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Familj/Make/Maka: Lisbeta Jakobsdotter. Lisbeta föddes den 1 Okt 1695 i Bölen, Junsele; dog 1784. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Andra Händelser och Attribut:

• Yrke: bonde i Vallen, Junsele

Erik gift Ingrid Eliasdotter 1737. Ingrid (dotter till Elias Eriksson och Elisabet Persdotter) föddes Jan 1715 i Mo, Junsele; dog den 3 Mar 1791 i Vallen (Junselevallen), Junsele. [Familjeöversikt] [Familjediagram]

Brita gift Olof Andersson den 13 Okt 1758. Olof (son till Anders Hansson och Karin Andersdotter) föddes 1725 i Ruske, Junsele; dog den 22 Dec 1829 i Åsele, Lappland. [Familjeöversikt] [Familjediagram]