|
SLÄKTEN
släkten
Olof och Erika Lindh
släkten Gustaf och Ingeborg Larsson
hela databasen
TÅSJÖ
Tåsjömål
|
|
När man släktforskar
stöter man ju alltid på personer man känner till, eller personer som på något
sätt blivit kända i sin tid, eller "för evigt".
Lite "veckotidnings information" måste man väl ha för att väcka
intresse också, så jag tänker här berätta om några "kändisar" i
släkten. Känner du till någon till får du gärna höra av dig!
|
KULTUR
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Yngve Gamlin,
regissör, skådespelare, humorist, filmmakare m.m.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hjalmar Strömer, författare, astronom och folkbildare
från Kärrnäset, Ström
Kerstin Thorvall, svensk författare, illustratör och
journalist.
|
|
|
SPORT
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
POLITIK
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
BROTT
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
SPORT
Ingemar
Stenmark,
skidåkare.
Mer information
finns på t.ex. wikipedia
Han är släkt på
farfars sida, jag har ännu ingen anknytning på morfar/mormors sida.
Jan Ingemar
Stenmark är farmors farfars morbrors sonsons sonsons dottersons sonson
till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels
Johan (1827 - 1896)
mor: Grelsdotter,
Brita Stina (1796 - 1885)
far: Hansson,
Grels (1769 - 1842)
far: Nilsson, Hans (1735 - 1772)
mor: Hansdotter, Barbro (1693 - 1776)
bror: Hansson, Jakob
son: Jakobsson, Erik (1715 - 1791)
son: Eriksson,
Jakob (1751 - 1796)
son: Jakobsson,
Jakob (1796 - 1877)
son: Berglund, Jakob
Jakobsson (1830 - 1919)
dotter: Berglund, Inga Johanna (1862 -
1905)
son: Stenmark, Fredrik Artur (1893 - )
son: Stenmark, Erik Gustav (1931 - )
son: Stenmark, Jan Ingemar (1956 - )
Helena
Jonsson,
skidskytt
Världsmästare i jaktstart, silver i
mixedstafetten och brons i masstarten i Pyongchang Korea 2009 och Guld i
mixedstafett 2007 i Anterselva. Världscupsegrar: Masstart 2007 i
Chanty-Mansijsk, distans 15 km i Östersund 2008.
Hanna Helena
Jonsson är morfars mormors morfars morbrors sonsons sonsons sondotters
sonsons dotterdotter till
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
far: Jönsson, Per (Petrus) (1816 - 1856)
mor: Persdotter, Maja Lisa (1793 - 1864)
mor: Larsdotter, Karin (1752 - 1834)
mor: Ingelsdotter, Kerstin
(1709 - 1776)
far: Persson, Ingel
(1670 - 1723)
mor: Mårtensdotter,
Kerstin (~1656 - )
bror: Mårtensson,
Anders (~1650 - 1714)
son: Andersson, Bertil
(1699 - 1740)
son: Bertilsson, Nils (~1726 -
1757)
son: Nilsson, Jon (1753 - 1808)
son: Jonsson, Per (1789 - 1865)
son: Persson, Mikael (1827 - 1915)
dotter: Mikaelsdotter, Anna Dorotea (1856 - )
son: Månström, Per Artur (1897 - 1986)
son: Månström, Jean Urban (1924 - )
dotter: Månström, Ewa Marianne (1957 - )
dotter: Jonsson, Hanna Helena (1984 - )
Billan och
Håkan Westin,
skidåkande syskon
 
Marie-Helene Östlund
skidade sig in det svenska folkets hjärta som "Billan" Westin. Vid
VM i Oberstdorf 1987 i längdskidor blev Marie-Helen Sveriges första
världsmästare sedan Toni Gustafsson 1968. Prestationen gav henne
utmärkelserna Jerringpriset, Årets Idrottskvinna, Årets Stjärnskott.
Ångermanländskan fick även dela 1987 års Bragdguld med Tre Kronor som hade
tagit VM-guld i ishockey. Mer information om Billan finns på t.ex. wikipedia
Håkan är flerfaldig
världsmästare inom långlopp, med två Vasaloppssegrar som kronan på verket. Se
också hans egen hemsida
De är närmast släkt
på farmors sida -
Billan (och Håkan) Vestin är
mormors systersons dottersons sondotter till
Olofsdotter, Erika Andrietta (1876 -
1931)
mor: Nilsdotter, Anna Kajsa
(1837 - 1920)
mor: Hansdotter,
Anna Greta (1806 - 1884)
syster: Hansdotter,
Katarina (1796 - 1889)
son: Olofsson, Hans (1824 -
1911)
dotter: Hansdotter, Brita Greta (1860 -
1940)
son: Vestin, Per Erik (1895 - 1970)
son: Vestin, Berndt Håkan (1937 - )
dotter: Vestin, Marie Helene (Billan) (1966 - )
men även släkt på
morfars sida -
Marie Helene (Billan)
Vestin är morfars morfars farfars brorsons dotterdotters sondotters
dottersons sondotter till
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria
Erika (1851 - 1921)
far: Vikström,
Petrus Jönsson (1816 - 1856)
mor: Persdotter,
Magdalena (Malin) (1788 - 1849)
far: Svensson, Per (1743 - 1805)
far: Eriksson, Sven (1700 - 1783)
far: Eriksson, Erik (1670 - 1739)
bror: Eriksson, Sven (1655 - 1726)
son: Svensson, Sven (1693 - 1772)
dotter: Svensdotter, Emerentia (1727 - 1765)
dotter:
Olofsdotter, Brita (1758 - 1837)
son: Eliasson,
Olof (1794 - 1852)
dotter: Olofsdotter, Anna
Stina (1833 - 1910)
dotter: Hansdotter, Brita Greta (1860 -
1940)
son: Vestin, Per Erik (1895 - 1970)
son: Vestin, Berndt Håkan (1937 - )
dotter: Vestin, Marie Helene (Billan) (1966 - )
Sigge
Ericsson,
skridskoåkare
John Sigvard
"Sigge" Ericsson, född 17 juli 1930 i Alanäs, Jämtland, är en svensk
före detta skridskoåkare. Han tävlade för IF Castor i Östersund och vann
sammanlagt 16 SM-Guld, 11 individuella och 5 i stafett under åren 1952-1962
- 11 individuella SM-Guld
på distanser från 1 500 m - 10 000 m.
- EM 1954 - sammanlagt
brons i Davos
- VM 1954 - sammanlagd 4:a
i Sapporo
- EM 1955 - sammanlagt
guld i Falun
- VM 1955 - sammanlagt
guld i Moskva
- EM 1956 - sammanlagt
brons i Helsingfors
- Olympiska vinterspelen
1956 – silver på 5 000 m.
- Olympiska vinterspelen
1956 – guld på 10 000 m.
fick Svenska Dagbladets
guldmedalj eller bragdguldet 1955
Källa: wikipedia
Han är närmast släkt
på morfars sida -
Johan Sigvard (Sigge)
Eriksson är farmors farfars farfars brorsdotters sonsons sondotters son
till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf
(1879 - 1967)
far: Andersson, Lars
Gustaf (1840 - 1886)
mor: Persdotter, Kerstin
(Stina) (1820 - 1885)
far: Göransson, Per
(1789 - 1878)
far: Persson, Göran
(1755 - 1842)
far: Esping, Per
Persson (1714 - 1756)
far: Jönsson,
Per (1682 - 1748)
bror: Jönsson,
Jon (1695 - 1743)
dotter: Jonsdotter,
Märeta (1720 - 1808)
son: Persson, Johan
(1759 - 1839)
son: Johansson, Olof
(1818 - 1902)
son: Olofsson, Johan (1847
- )
dotter: Johansdotter, Ingeborg Erika (1890 - 1969)
son: Eriksson, Johan Sigvard (Sigge) (1930 - )
Han är också släkt
på farfars sida –
Johan Sigvard (Sigge)
Eriksson är farfars mormors morfars brorsdotters sonsons sondotters
dotterdotters son till Olof Grelsson Lindh:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels
Johan (1827 - 1896)
far: Svensson,
Henrik (1799 - 1869)
mor: Henriksdotter,
Maria (1773 - 1842)
mor: Hansdotter,
Brita (1736 - 1817)
mor: Isaksdotter,
Maria (1718 - 1813)
far: Persson,
Isak (1659 - 1745)
bror: Persson,
Per (1656 - 1725)
dotter: Persdotter,
Märeta (1680 - 1745)
son: Zakrisson, Per
(1707 - 1779)
son: Persson,
Zakris (1731 - 1801)
son: Holmberg, Johan
Zakrisson (1784 - 1860)
dotter: Johansdotter,
Maja Lisa (1820 - )
dotter: Olofsdotter, Maria
Katarina (1846 - )
dotter: Johansdotter, Ingeborg
Erika (1890 - 1969)
son: Eriksson, Johan Sigvard (Sigge) (1930 - )
Jens
Byggmark,
alpin skidåkare
Jens Pontus
Byggmark, född 22 augusti 1985 i Örebro, är en svensk alpin skidåkare
uppvuxen i Tärnaby och tävlande för Tärna IK Fjällvinden.
Byggmark tog sin
första världscupseger när han vann slalomtävlingen i Kitzbühel 27 januari
2007. Den andra segern kom redan dagen därpå, också den i slalom. Han hade
sedan tidigare tre segrar i Europacupen (2005/06), och en sjätte plats i
storslalom i junior-VM 2005.
Byggmark deltog i VM
i Åre 2007. Han tävlade i den individuella slalomtävlingen där han körde ur.
Dessutom ingick han i det svenska silverlaget i lagtävlingen där han bidrog
med en fjärde plats med sitt slalomåk.
Han tog sin första
individuella VM-medalj under VM 2011 i Garmisch-Partenkirchen. Det blev en
silvermedalj.
Källa: wikipedia
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Jens Pontus Byggmark är mormors
systersons dottersons dotterson till Olof Grelsson Lindh:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
mor: Olofsdotter,
Brita Lisa (1833 - 1917)
mor: Nilsdotter,
Anna Dorotea (Dordie) (1802 - 1881)
syster: Nilsdotter,
Märta Johanna (1813 - 1877)
son: Matsson, Jakob
(1836 - 1924)
dotter: Jakobsdotter, Märta
Erika (1871 - 1953)
son: Brattsell, Mattias Valter
(1914 - 1998)
dotter: Brattsell, Karin
Gunvor Birgitta (1955 - )
son: Byggmark, Jens Pontus (1985 - )
men även släkt på
morfars sida -
Jens Pontus Byggmark är farfars
mormors halvbrors sonsons dotterdotters dottersons dotterson till Gustaf
Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars
Gustaf (1840 - 1886)
far: Larsson,
Anders (1812 - 1896)
mor: Israelsdotter,
Kristina (1770 - 1850)
mor: Johansdotter,
Anna (1739 - 1771)
halvbror: Göransson,
Jöns (1716 - 1807)
son: Jönsson,
Jöns (1754 - 1822)
son: Jönsson,
Erik (1790 - )
dotter: Eriksdotter,
Eva Erika (1826 - 1890)
dotter: Kristoffersdotter,
Lisa Erika (1849 - 1912)
dotter: Jakobsdotter, Märta
Erika (1871 - 1953)
son: Brattsell, Mattias Valter
(1914 - 1998)
dotter: Brattsell, Karin
Gunvor Birgitta (1955 - )
son: Byggmark, Jens Pontus (1985 - )
Robin
Bryntesson, skidåkare
Robin Bryntesson,
född 17 oktober 1985, Rossön, är en svensk
längdåkare. Han tävlar för Sollefteå SK (tidigare Rossöns
IF).
Bryntesson har 3
stycken junior-VM-guld på meritlistan (Junior-VM 2004, U-23VM 2007 och 2008).
I världscupen har han en seger i lagsprint 2009 i Vancouver med Emil Jönsson.
Han har också SM-guld och SM-silver i lagsprint. På grund av hård konkurrens
i det svenska sprintlandslaget missade Bryntesson att kvalificera sig till
den svenska OS-truppen 2010.
http://bryntes.se/
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Kjell Magnus Robin
(Brynte) Bryntesson är farmors brorsdotters dotterdotters sondotters son
till Olof Grelsson Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
mor: Grelsdotter, Brita Stina (1796 - 1885)
bror: Grelsson, Elias (1802 - 1876)
dotter: Eliasdotter,
Greta Johanna (1829 - )
dotter: Salomonsdotter, Eva Erika (1869 - 1908)
dotter: Vest, Frida Maria (1902 - 1988)
son: Östman, Kjell
Gustav (1927 - 1970)
dotter: Östman, Kristina Lenita
(1963 - )
son: Bryntesson, Kjell Magnus Robin (Brynte) (1985 - )
men även släkt på
morfars sida -
Kjell Magnus Robin
(Brynte) Bryntesson är morfars morfars
systerdotters sonsons dottersons dotterson till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
far: Jönsson, Per
(Petrus) (1816 - 1856)
mor: Persdotter, Maja Lisa (1793 - 1864)
far: Svensson, Per (1743
- 1805)
syster: Svensdotter,
Maria (1752 - 1826)
dotter: Eliasdotter,
Magdalena (1780 - 1852)
son: Olofsson,
Olof (1808 - 1884)
son: Vest, Elias Olofsson (1858 - 1949)
dotter: Vest, Frida Maria (1902 - 1988)
son: Östman, Kjell
Gustav (1927 - 1970)
dotter: Östman, Kristina Lenita
(1963 - )
son: Bryntesson, Kjell Magnus Robin (Brynte) (1985 - )
KULTUR
Allan
Edvall,
skådespelare, författare, musiker m.m.
Mer information
finns på t.ex. wikipedia
Han är närmast släkt
på farmors sida -
John Allan Edvall är mormors mosters dotterdotters sondotters son
till
Olofsdotter, Erika
Andrietta (1876 - 1931)
mor: Nilsdotter,
Anna Kajsa (1837 - 1920)
mor: Hansdotter, Anna Greta (1806 - 1884)
mor: Jönsdotter, Brita (1767 - 1851)
syster: Jönsdotter, Lisa (1769 - 1858)
dotter: Eriksdotter, Anna Brita (1806 - 1882)
dotter: Matsdotter,
Brita Lisa (1828 - )
son: Jonsson, Johan August
(1869 - )
dotter: Jonsson, Magdalena Elisabet (1901 -
1989)
son: Edvall, John Allan (1924 - 1997)
men även släkt på
morfars sida -
John Allan
Edvall är morfars farmors farfars systersons sonsons sondotters dotterson
till
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
far: Vikström, Petrus Jönsson (1816 -
1856)
far: Vikström, Jöns Jönsson
(1783 - 1859)
mor: Eliasdotter,
Lisa (1759 - 1846)
far: Karlsson,
Elias (1727 - 1808)
far: Mårtensson, Karl (Mård) (1703 - 1742)
syster: Mårtensdotter, Sara (1701 - 1776)
son: Eriksson,
Elias (1724 - 1792)
son: Eliasson,
Elias (1771 - 1820)
son: Eliasson, Elias (1818
- )
son: Eliasson, Elias (1841 - )
dotter: Eliasdotter, Sara Regina (1869 - )
dotter: Jonsson, Magdalena Elisabet (1901 - 1989)
son: Edvall, John Allan (1924 - 1997)
Lars
Molin,
författare, filmregissör
Mera information
finns på t.ex. wikipedia
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Lars Fredrik Molin är morfars
farfars farmors systerdotters dottersons dotterdotters dottersons son
till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 -
1917)
far: Persson, Olof (1798 -
1849)
far: Olofsson,
Per (1774 - 1855)
far: Persson,
Olof (1751 - 1778)
far: Nilsson, Per (1711 - 1758)
mor: Olofsdotter, Margareta (1672 - 1756)
syster: Olofsdotter, Kerstin (1676 - 1757)
dotter: Eriksdotter, Karin (1723 - 1814)
dotter:
Andersdotter, Sara (1755 - 1842)
son: Persson,
Nils (1786 - )
dotter: Nilsdotter, Märta
(1818 - )
dotter: Persdotter, Märta Johanna (1843
- )
dotter: Söderqvist, Anna Kristina (1874 - )
son: Molin, Johan Fredrik (1909 - 1990)
son: Molin, Lars Fredrik (1942 - 1999)
men även släkt på
mormors sida -
Lars Fredrik Molin är farfars
mormors farmors systerdotters dottersons dotterdotters dottersons son
till
Larsdotter, Ingeborg (1883 - 1962)
far: Eriksson, Lars Olof (Ersson) (1853
- 1925)
far: Johansson, Erik (1824
- 1863)
mor: Olofsdotter,
Magdalena (1783 - 1839)
mor: Johansdotter,
Barbro (1746 - )
far: Eriksson, Johan (1718 - 1786)
mor: Olofsdotter, Maria (1687 - 1741)
syster: Olofsdotter, Kerstin (1676 - 1757)
dotter: Eriksdotter, Karin (1723 - 1814)
dotter:
Andersdotter, Sara (1755 - 1842)
son: Persson,
Nils (1786 - )
dotter: Nilsdotter, Märta
(1818 - )
dotter: Persdotter, Märta Johanna (1843
- )
dotter: Söderqvist, Anna Kristina (1874 - )
son: Molin, Johan Fredrik (1909 - 1990)
son: Molin, Lars Fredrik (1942 - 1999)
Yngve
Gamlin,
regissör, skådespelare, humorist, konstnär, filmmakare m.m.
Han blev också Jämtlands förste President.
fr v: Ewert Ljusberg, Moltas Eriksson, Yngve Gamlin
Teckning: Stefan Kauppi
Mera information
finns på t.ex. wikipedia
och denna hyllningssida.
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Yngve Daniel Petrus Gamlin är farfars
farfars farmors farmors brorsons dotterdotters dottersons dottersons sonson
till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
far: Eriksson, Sven
(Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson,
Erik (1741 - 1772)
far: Eriksson,
Sven (1700 - 1783)
mor: Israelsdotter, Anna (Elin?) (1673 - 1717)
far: Larsson, Israel (- 1704)
mor: Israelsdotter, Elisabet (1621 - 1679)
bror: Israelsson, Anders (1620 - 1705)
son: Andersson, Israel (1650 - 1705)
dotter: Israelsdotter, Märta (1672 - 1756)
dotter:
Isaksdotter, Sara (1710 - 1793)
dotter: Matsdotter,
Marita (1746 - )
son: Olofsson, Mathias
(Mats) (1778 - 1828)
dotter: Matsdotter, Anna (1807 - )
son: Jönsson, Jöns (1843 - )
son: Jönsson, Petrus (1891 - 1957)
son: Gamlin, Yngve Daniel Petrus (1926 - 1995)
men även släkt på
morfars sida -
Yngve Daniel Petrus Gamlin är morfars
morfars farmors farmors brorsons dotterdotters dottersons dottersons sonson
till
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
far: Vikström, Petrus Jönsson (1816 -
1856)
mor: Persdotter, Magdalena
(Malin) (1788 - 1849)
far: Svensson,
Per (1743 - 1805)
far: Eriksson,
Sven (1700 - 1783)
mor: Israelsdotter, Anna (Elin?) (1673 - 1717)
far: Larsson, Israel (- 1704)
mor: Israelsdotter, Elisabet (1621 - 1679)
bror: Israelsson, Anders (1620 - 1705)
son: Andersson, Israel (1650 - 1705)
dotter: Israelsdotter, Märta (1672 - 1756)
dotter:
Isaksdotter, Sara (1710 - 1793)
dotter: Matsdotter,
Marita (1746 - )
son: Olofsson, Mathias
(Mats) (1778 - 1828)
dotter: Matsdotter, Anna (1807 - )
son: Jönsson, Jöns (1843 - )
son: Jönsson, Petrus (1891 - 1957)
son: Gamlin, Yngve Daniel Petrus (1926 - 1995)
Stig
Grybe, skådespelare
Mera information
finns på t.ex. wikipedia
och Östanbäcks
släktförening
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Stig Rudolf Grybe är farfars
farfars farbrors dottersons sondotters dotterdotters son till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 -
1896)
far: Svensson, Henrik (1799
- 1869)
far: Eriksson,
Sven (Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson,
Erik (1741 - 1772)
far: Eriksson, Sven (1700 - 1783)
bror: Eriksson, Israel (1703 - 1768)
dotter:
Israelsdotter, Anna (1724 - 1786)
son: Abrahamsson,
Josef (1753 - 1792)
son: Josefsson, Josef (1792
- )
dotter: Josefsdotter, Sara Johanna
(1843 - )
dotter: Åkerstedt, Kajsa Johanna (1874 - 1963)
dotter: Näsström, Hilma Elvira (1900 - 1987)
son: Grybe, Stig Rudolf (1928 - )
Han är också släkt
på morfars sida -
Stig Rudolf Grybe är morfars
morfars farbrors dottersons sondotters dotterdotters son till
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika
(1851 - 1921)
far: Vikström, Petrus
Jönsson (1816 - 1856)
mor: Persdotter,
Magdalena (Malin) (1788 - 1849)
far: Svensson,
Per (1743 - 1805)
far: Eriksson, Sven (1700 - 1783)
bror: Eriksson, Israel (1703 - 1768)
dotter:
Israelsdotter, Anna (1724 - 1786)
son: Abrahamsson,
Josef (1753 - 1792)
son: Josefsson, Josef (1792
- )
dotter: Josefsdotter, Sara Johanna
(1843 - )
dotter: Åkerstedt, Kajsa Johanna (1874 - 1963)
dotter: Näsström, Hilma Elvira (1900 - 1987)
son: Grybe, Stig Rudolf (1928 - )
Pia
Johansson,
skådespelerska, föreläsare och moderator
Pia forskade efter
sina anor i TV programmet "Vem
tror du att du är" När jag skriver detta kan man fortfarande
titta på avsnittet i SVT Play.
Mera information finns på t.ex. wikipedia
Hon är närmast släkt
på morfars sida -
Pia Ann-Kristin Johansson är farfars
mormors halvsysters sondotters sonsons dotterdotters dotterdotter till:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars Gustaf (1840 -
1886)
far: Larsson, Anders (1812 - 1896)
mor: Israelsdotter, Kristina
(1770 - 1850)
mor: Johansdotter, Anna
(1739 - 1771)
halvsyster: Göransdotter,
Kerstin (1718 - 1799)
son: Matsson, Jonas (1754 - 1844)
dotter: Jonsdotter, Kristina (1775 -
1860)
son: Olofsson, Jonas (1812 - 1887)
son: Jonsson, Jonas Olof (1844 - )
dotter: Jonsdotter, Hilma Antoietta (1874 - )
dotter: Salomonsdotter, Betty Maria (1902 - 1996)
dotter: Persson, Ulla Birgitta (1933 - )
dotter: Johansson, Pia Ann-Kristin (1960 - )
Hon är också släkt
på farfars sida -
Pia Ann-Kristin Johansson är farfars
mormors morfars brorsons dottersons sonsons dottersons dotterdotter till:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
mor: Henriksdotter, Maria (1773 - 1842)
mor: Hansdotter, Brita (1736 - 1817)
mor: Isaksdotter, Maria (1718
- 1813)
far: Persson, Isak (1659
- 1745)
bror: Persson, Elias
(~1660 - 1704)
son: Eliasson, Erik (1699 -
1754)
dotter: Eriksdotter, Anna (1721 -
1762)
son: Adamsson, Hans (1760 - 1849)
son: Hansson, Hans (1793 - )
son: Hansson, Daniel (1824 - 1887)
dotter: Danielsdotter, Brita Vilhelmina Elisabet (1864 - )
son: Persson, Per Esbjörn (1901 - 1978)
dotter: Persson, Ulla Birgitta (1933 - )
dotter: Johansson, Pia Ann-Kristin (1960 - )
Manfred
Björkquist, Biskop
och initiativtagaren till Sigtunastiftelsen
Mera information
finns på t.ex. wikipedia
och Sigtunastiftelsen.
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Manfred Björkquist
är farfars farfars farbrors sondotters sonsons sonson till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
far: Eriksson, Sven
(Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson,
Erik (1741 - 1772)
far: Eriksson,
Sven (1700 - 1783)
bror: Eriksson,
Erik (1698 - 1761)
son: Eriksson,
Erik (1725 - 1810)
dotter: Eriksdotter, Lisa
(1752 - 1810)
son: Eriksson, Jonas (1783 - 1865)
son: Plan, Per Jonas Jonsson (1815 - 1891)
son: Björkqvist, Jonas Erik (1845 - 1921)
son: Björkquist, Manfred (1884 - 1985)
Han är också släkt
på morfars sida -
Manfred Björkquist
är morfars morfars farbrors sondotters sonsons sonson
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
far: Vikström, Petrus Jönsson (1816 -
1856)
mor: Persdotter, Magdalena
(Malin) (1788 - 1849)
far: Svensson,
Per (1743 - 1805)
far: Eriksson,
Sven (1700 - 1783)
bror: Eriksson,
Erik (1698 - 1761)
son: Eriksson,
Erik (1725 - 1810)
dotter: Eriksdotter, Lisa
(1752 - 1810)
son: Eriksson, Jonas (1783 - 1865)
son: Plan, Per Jonas Jonsson (1815 - 1891)
son: Björkqvist, Jonas Erik (1845 - 1921)
son: Björkquist, Manfred (1884 - 1985)
Helmer
Grundström, författare
från Svanavattnet, Svanabyn
Mer information
finns på t.ex. Helmer
Grundströmsällskapet, och wikipedia
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Johan Helmer
Grundström är farmors brorsons sonsons son till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 -
1896)
mor: Grelsdotter, Brita
Stina (1796 - 1885)
bror: Grelsson, Hans (1794
- 1880)
son: Hansson, Erik (1820 - 1894)
son: Eriksson, Jonas (1851 - )
son: Grundström, Erik (1874 - 1966)
son: Grundström, Johan Helmer (1904 - 1986)
Han är också släkt
på morfars sida -
Johan Helmer
Grundström är farfars mormors halvbrors sondotters sonsons sonson till
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars Gustaf
(1840 - 1886)
far: Larsson, Anders (1812
- 1896)
mor: Israelsdotter,
Kerstin (Kristina) (1770 - 1850)
mor: Johansdotter,
Anna (1739 - 1771)
halvbror: Göransson, Jöns (1716 - 1807)
son: Jönsson,
Erik (1752 - 1827)
dotter: Eriksdotter, Brita
(1787 - 1876)
son: Hansson, Erik (1820 - 1894)
son: Eriksson, Jonas (1851 - )
son: Grundström, Erik (1874 - 1966)
son: Grundström, Johan Helmer (1904 - 1986)
Gustav
Hedenvind-Eriksson, författare
från Gubbhögen, Alanäs
Mera information
finns på t.ex. wikipedia
och Hedenvind-sällskapet
Han är närmast släkt
på morfars sida -
Gustaf Hedvin
Hedenvind-Eriksson är mormors fasters dottersons son till:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
mor: Eriksdotter, Märta Greta (1810 - 1897)
far: Jonsson, Erik (1775 - 1829)
syster: Jonsdotter, Kristina (1787 - 1868)
dotter: Adamsdotter, Kristina Erika (1818 - 1864)
son: Gustafsson, Erik Håkan (1851 - 1922)
son: Hedenvind-Eriksson, Gustaf Hedvin (1880 - 1967)
Han är också släkt
på farfars sida -
Gustaf Hedvin
Hedenvind-Eriksson är farfars morfars systersons sonsons dotterson
till:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
mor: Henriksdotter, Maria (1773 - 1842)
far: Mickelsson, Henrik (1730 - 1820)
syster: Mickelsdotter, Margareta (1735 - 1805)
son: Persson, Mickel (1763 - )
son: Mickelsson, Per (1789 - 1855)
son: Persson, Mickel (1820 - 1908)
dotter: Mickelsdotter, Juliana (1858 - 1940)
son: Hedenvind-Eriksson, Gustaf Hedvin (1880 - 1967)
Hjalmar
Strömer, författare,
astronom och folkbildare från Kärrnäset, Ström
Mera information
finns på t.ex. wikipedia
Han är närmast släkt
på morfars sida -
Nils Hjalmar
Strömer är farmors morfars fars halvsysters sondotters son till:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars Gustaf (1840 - 1886)
mor: Persdotter, Kerstin (Stina) (1820 - 1885)
mor: Svensdotter, Märta (1796 - 1871)
far: Larsson, Sven (1771 - 1797)
far: Strandberg, Lars Svensson (1742 - 1789)
halvsyster: Svensdotter, Märeta (1726 - 1787)
son: Mickelsson, Sven (1764 - 1842)
dotter: Svensdotter, Ingeborg (1811 - 1866)
son: Strömer, Nils Hjalmar (1849 - 1886)
Han är också släkt
på farfars sida -
Nils Hjalmar
Strömer är farfars mormors morfars brorsdotters sondotters dottersons son:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
mor: Henriksdotter, Maria (1773 - 1842)
mor: Hansdotter, Brita (1736 - 1817)
mor: Isaksdotter, Maria (1718 - 1813)
far: Persson, Isak (1659 - 1745)
bror: Persson, Per (1656 - 1725)
dotter: Persdotter, Märeta (1680 - 1745)
son: Zakrisson, Zakris (1708 - 1786)
dotter: Zakrisdotter, Brita (1742 - 1801)
dotter: Svensdotter, Karin (1782 - 1870)
son: Löf, Nils Nilsson (1814 - 1907)
son: Strömer, Nils Hjalmar (1849 - 1886)
Kerstin
Thorvall, svensk
författare, illustratör och journalist.
Mera information
finns på t.ex. wikipedia
Hon är närmast släkt
på morfars sida -
Kerstin Hilma Margareta Thorvall är farmors
farfars systerdotters dottersons dotterdotter till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars
Gustaf (1840 - 1886)
mor: Persdotter,
Kerstin (Stina) (1820 - 1885)
far: Göransson, Per
(1789 - 1878)
far: Persson,
Göran (1755 - 1842)
syster: Persdotter,
Sigrid (1751 - )
dotter: Larsdotter,
Gölin (1793 - 1858)
dotter: Jönsdotter,
Gölin (Juliana) (1826 - 1867)
son: Strömstedt, Kristian
Andersson (1862 - 1943)
dotter: Christianson, Thora
Juliana (1898 - 1980)
dotter: Thorvall, Kerstin Hilma Margareta (1925 - 2010)
Hon är också släkt
på farfars sida -
Kerstin Hilma Margareta Thorvall är farfars
farfars systersons dotterdotters dotterdotters dotter till Olof Grelsson
Lindh:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels
Johan (1827 - 1896)
far: Svensson,
Henrik (1799 - 1869)
far: Eriksson,
Sven (Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson,
Erik (1741 - 1772)
syster: Svensdotter,
Karin (1736 - 1818)
son: Larsson,
Johan (1771 - 1845)
dotter: Johansdotter,
Kajsa Stina (1800 - 1878)
dotter: Nilsdotter,
Sara Margareta (1841 - 1927)
dotter: Naeselius, Selma
Margareta (1876 - 1966)
dotter: Christianson, Thora
Juliana (1898 - 1980)
dotter: Thorvall, Kerstin Hilma Margareta (1925 - 2010)
Rune
Joelsson, Meteorolog
”Meteorolog Rune
Joelsson, Norrköping, har efter en kortare tids sjukdom avlidit i en ålder av
73 år. Han var bördig från Ormsjö, Dorotea, och tog studenten i Umeå. Under
flera decennier var han meteorolog i tv-rutan. Den dominerande delen av en
mer än 40-årig anställning hos SMHI bestod i prognostjänst först i Stockholm
och sedan i Norrköping. De sista tjänsteåren var han marknadsförare och
informatör för Rossby Centre, en forskningsenhet vid SMHI.” (Norrköpings
Tidningar)
Han är närmast släkt
på morfars sida -
Erik Rune
Joelsson är farfars morbrors dottersons sonsons son till Gustaf
Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars
Gustaf (1840 - 1886)
far: Larsson, Anders
(1812 - 1896)
mor: Israelsdotter,
Kristina (1770 - 1850)
bror: Israelsson,
Samuel (1767 - 1857)
dotter: Samuelsdotter,
Gertrud Brita (1809 - )
son: Salomonsson, Joel
(1844 - 1885)
son: Joelsson, Johan
Vilhelm (1881 - 1965)
son: Joelsson, Anders Vilhelm
(1912 - 1990)
son: Joelsson, Erik Rune (1936 - 2010)
Han är också släkt
på farfars sida -
Erik Rune
Joelsson är farfars farfars brorsons sondotters sonsons son till Olof
Grelsson Lindh:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels
Johan (1827 - 1896)
far: Svensson,
Henrik (1799 - 1869)
far: Eriksson, Sven (Ersson) (1771 -
1841)
far: Svensson,
Erik (1741 - 1772)
bror: Svensson,
Per (1743 - 1805)
son: Persson,
Erik (1795 - 1875)
son: Eriksson,
Petrus (Petter) (1820 - 1891)
dotter: Persdotter, Brita
Gunilla (1849 - 1940)
son: Joelsson, Johan
Vilhelm (1881 - 1965)
son: Joelsson, Anders Vilhelm
(1912 - 1990)
son: Joelsson, Erik Rune (1936 - 2010)
BROTT
Olof
Salomonsson,
född 1817-10-06 Älgsjö, Åsele,
död genom halshuggning 1842-11-16
"Den avrättning
som med säkerhet var den sista i Västerbottens lappmark, var när drängen Olof
Salomonsson från Älgsjö i Åsele halshöggs den 16 november 1842." Olof
Salomonsson var "född av ägta säng 1817 den 6te october utaf Föräldrarne
för Bonden Salomon Christoffersson och dess hustru Gertrud Hansdotter i
Elgsjö by" och han mördade bondesonen Jon Svensson från Västra Gensjön i
ett båthus på norra sidan av Ångermanälven mitt emot Åsele kyrko- och marknadsplats.
Jon Svensson var född den 30 augusti 1812 och på tredje året var gift med
Märta Andersdotter. Sin fader var Sven Jonsson.
"Måndagen den 3 januari hade Olof bytt hästar... och erlagt löfte om
snar återbetalning lånat 45 riksdaler av Sven Jonsson i Sör-Åsele och 5
riksdaler av Henric Eriksson i Älgsjön. Olof såg dock ingen möjlighet att
betala tillbaka dessa pengar, varför han på tisdagsmorgonen fattade sitt
beslut, att mörda och råna Jon Svensson, som han känt sedan 5-6 år och
förmodade ha mycket pengar."
Häftet Lappmarkens sista avrättning 1842 är skrivit av Birger Grundström,
Grundfors, Grunnarn.
Han är släkt på
farfars sida, jag har ännu ingen anknytning på morfar/mormors sida.
Olof Salomonsson är farmors
farmors farfars morbrors sonsons sondotters son till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
mor: Grelsdotter, Brita Stina (1796 - 1885)
far: Hansson, Grels (1769 - 1842)
mor: Grelsdotter, Dorotea
(Dordi) (1738 - 1819)
far: Josefsson,
Grels (1704 - 1770)
far: Grelsson,
Josef (1674 - 1718)
mor: Kristoffersdotter, (1640 - )
bror: Kristoffersson, Erik (- 1698)
son: Eriksson,
Hans (1693 - 1785)
son: Hansson,
Erik (1718 - 1801)
son: Eriksson, Hans (1758 -
1825)
dotter: Hansdotter, Gertrud (1786 - 1845)
son: Salomonsson, Olof (1817 - 1842)
Magdalena
Svensdotter,
barnamörderska,
född 1836-02-26 i Sunnansjö,
död 1915-10-04 i Stenviksstrand, Ramsele.
SVAR i Ramsele har
tagit fram ett häfte kallat "Handledning för forskning i
domstolsarkiv". I denna finns ett antal verkliga exempel på vad som man
kan finna.
Den 4 oktober 1915 avled i byn Stenvikstrand i Ramsele socken i Ångermanland
änkan Magdalena Svensdotter i en ålder av 79 år. I dödboken står att hon hade
varit fullt frisk till kl 11 på förmiddagen då hon plötsligt blev häftigt
sjuk och dog kl 3 samma eftermiddag av hjärtfel.
Magdalena hade i sitt liv hunnit med två äktenskap men hade endast fött ett
överlevande barn i det första giftet, dotter Anna Kristina förr 1869.
Noteringarna i husförhörslängderna visar att Magdalena levt kristligt och
skött sig väl, utom vid ett tillfälle i sin ungdom, och skulle vi inte ha
uppmärksammat denna notering i husförhörslängden skulle hon säkert inte
fångat vårt intresse. Hon var nämligen dömd för barnamord.
Magdalena Svensdotter föddes den 26 fenruari 1836 i byn Sunnansjö i Fjällsjö
socken som oäkta dotter till pigan Ingrid Israelsdotter. I november samma år
gifte sig modern med en Sven Persson i samma by, och förmodligen var denne
Magdalenas far.
Året därefter blev familjen torpare i byn Sil i samma församling, och där
fick Magdalena en syster vid namn Märta Greta år 1838. Modern dog genom
drunkning 1839 och fadern gifte om sig efter tre år med en kvinna vid namn
Märta Stina Matsdotter [ana]. Efter ytterligare två år flyttade familjen som
nybyggare till byn Edsta och med tiden fick Magdalena sju halvsyskon.
Det är vid denna tidpunkt som vi i kyrkböckerna för Fjällsjö församling får
veta att pigan Magdalena Svensdotter blivit dömd för barnamord. I
husförhörslängderna står noterat "Straffad Arbetsfängelse å Norrmalm.
Straffad för barnamord med 5 års tukthus, frigifven d. 27/8 63."
Genom den rika källa som domböcker, fångrullor och andra arkiv erbjuder kan
man få fram rena deckarromaner eller thrillers, och så är även fallet med
Magdalena Svensdotter.
I förhörsprotokollen får vi reda på att Magdalena från 1856 tjänat piga hos
en inspektor Gustaf Hamnquist i byn Backe, där hon natten mot den 13 december
1857 framfött ett flickebarn som hon sedan lagt i "lönn". I
förhöret uppges att barnets far skulle ha varit en arbetskarl vid namn
Tunell, vilken vid barnets födelse lämnat orten. Skammen att framföda ett
s.k. oäkta barn efter en så "dålig" person som Tunell och de
problem som det innebar att ensam uppfostra ett barn gjorde att Magdalena
hade försökt fördriva fostret men misslyckats.
På kvällen den 12 december kände hon att förlossningen skulle ske och gick då
ut till ladugården där hon lade sig på golvet för att föda.
I rädsla för att bli upptäckt fattade hon tag om barnets hals, runt vilken
hon även virade navelsträngen, och ströp barnet under det att hon gick
omkring 200 alnar bort och lade fostret i en rishög. Hennes tanke var att
senare bättre gömma fostret, men därefter gick hon in i mansgårdsbyggnaden.
Tidigt på morgonen steg hon upp och bytte kläder för att åter somna, men låg
vaken tills det var dags att gå till ladugården för att sköta om djuren. Där
passade hon på att torka upp en del blod efter förlossningen, men när hon kom
tillbaka in i mansgårdsbyggnaden blev hon tillfrågad om hon visste varför det
fanns blod på golvet i salen. Hon förnekade att hon kände till orsaken, men
då tillkallades en barnmorska för vilken Magdalena till slut berättade om det
som hänt, och hon blev "tagen i förvar".
Gårdsfolket med dräng och arbetskarl förhördes, och alla hade märkt att
Magdalena varit havande. Barnmorskan Östberg berättade att hon efter en
stunds sökande funnit fostret på rishögen med navelsträngen virad två varv
runt halsen. Efterbörden hade hängt fast vid navelsträngen. I förhören
framkom också att man försökt övertala Magdalena att gifta sig med Tunell,
men detta ville hon inte höra på och hade då sagt "vad har jag att göra
med honom", kanske för att förneka att hon var havande.
Förhören är långa och omfattande, och här ges inte plats att relatera allt
som framkommer, men det kan tilläggas att provinsläkare påpekade att barnet
varit fött till livet och hade goda utsikter att ha kunnat leva vidare.
Genom detta blev Magdalena den 20 januari 1858 av Ramsele Tingsrätt dömd till
döden för barnamord och blev förpassad till länsfängelset i Härnösand i
väntan på att domen skulle fastställas av Svea Hovrätt. Även där ansåg man
att Magdalena skulla dömas till döden och halshuggas. Hon vände sig då till
Kungl. Majt. och bad om nåd, vilket slutligen blev beviljat, och hon blev den
17 juli dömd att avtjäna 28 dagars fängelse med vatten och bröd samt 5 års
straffarbete på tukthus i Stockholm.
Genom att studera rullor för Centralarkivet å Norrmalm får vi även veta lite
om Magdalena som person, och i en beskrivning över hennes signalamente kan vi
se att hon var 5 fot och 4 tum lång med medelmåttig kroppsbyggnad, brunt hår,
blå ögon och ovalt ansikte.
Magdalena frigavs den 27 augusti 1863
Hon är närmast släkt
på farfars sida -
Magdalena
Svensdotter är farfars farfars brorsdotters sondotter till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
far: Eriksson, Sven (Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson, Erik (1741 -
1772)
bror: Svensson, Sven (1746 -
1810)
dotter: Svensdotter, Malin (1771 - 1850)
son: Persson, Sven (1804 - 1890)
dotter: Svensdotter, Magdalena (1836 - 1915)
Hon är också släkt
på morfars sida -
Magdalena
Svensdotter är morfars morfars brorsdotters sondotter till
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
far: Vikström, Petrus Jönsson (1816 - 1856)
mor: Persdotter, Magdalena (Malin) (1788 -
1849)
far: Svensson, Per (1743 -
1805)
bror: Svensson, Sven (1746 -
1810)
dotter: Svensdotter, Malin (1771 - 1850)
son: Persson, Sven (1804 - 1890)
Petrus
Karlsson,
född 1820-09-09 i Svedje, Tåsjö, död genom avrättning 1840-10-17.
Vid
avrättningsplatsen på gränsen mellan Ramsele och Fjällsjö socknar avrättades
lördagen den 17 oktober kl 12.00 "brodermördaren" Pehr Carlsson
från Tåsjö. Exekutionen verkställdes av länets skarprättaren Magnus Jarl.
Karl Magnus Karlsson
mördad av sin bror Petrus vid Lövvikens fäbodar. I Tåsjö dödbok står det
"genom tvenne yxslag åt huvudet och ett knivstyng i halsen åt strupen
mördad av sin broder Per Karlsson. Gud avböje en dylik ryslig händelse!"
(Karl Magnus var bara 10 år !!)
Han är närmast släkt
på morfars sida -
Petrus Karlsson är morfars
morbrors son till
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
far: Vikström, Petrus Jönsson (1816 - 1856)
mor: Persdotter, Magdalena (Malin) (1788 -
1849)
bror: Persson, Karl (1790 - 1869)
son: Karlsson, Petrus (1820 - 1840)
Han är också släkt
på farfars sida -
Petrus Karlsson är farfars
farfars brorsons son till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
far: Eriksson, Sven (Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson, Erik (1741 -
1772)
bror: Svensson, Per (1743 -
1805)
son: Persson, Karl (1790 - 1869)
son: Karlsson, Petrus (1820 - 1840)
Lars
Andersson Kompass,
Dömd 1830 för medhjälp till mordförsök
Följande berättelse
har Barbro Sjödahl, Sollefteå museum och Göran Stenmark, Junsele hembygdsförening
m.fl. tagit fram -
Lars föddes den 23
mars 1783 i Åsele. Kanske var han av samiskt ursprung, då han ibland kallats
"Lapp-Lasse". Annars vet vi inget om hans första år.
16 år gammal kommer han till Junsele. (1789) Där försörjer han sig som dräng
hos olika bönder. En ny plats nästan varje år.
Kanske lessnade Lars på att flytta runt från husbonde till husbonde, utan
egen bostad och egen familj. Kanske var det därför han tog arbete som soldat
(båtsman) mitt under brinnande krig mot Ryssland. Ett krig där många båtsmän
dog och där vi förlorade Finland.
Båtsmannen på rote Nr 116 Kompass hade nyss dött i Stockholm och en ny
båtsman måste anställas av bönderna i byn. En båtsman var nästan som en
marinsoldat idag. Han skulle gå ut i krig i stället för de bönder som
betalade honom hans lön. De sk. Rusthållarna eller rotebönderna.
Det fanns vissa krav för att få bli båtsman. Han skulle vara
" Mellan 16 och 35 år gammal
" Skötsam
" Fullkomlig till växten. Dvs. han fick inte vara kort
" Hurtig
" Frisk och sund
" Ha hår och ämne till skäggväxt.
När en båtsman antogs fick han ett båtsmansnamn. Namnet följde torpet. Från
början fick många båtsmän sina namn efter personliga egenskaper. En ljushårig
döptes kanske till Vitlock, en små dum till Enfaldig. De kunde även få namn
efter platser, växter, djur, vapen eller skeppsdetaljer. Som vår Kompass.
Detta hade den nu 26 årige Lars, som skriver på ett kontrakt med sina
rotebönder där han lovar att gå ut i krig i deras ställe.
Så är lät hans kontrakt:
Med en fri och otvungen wilja, samt ?? eget betänkande, gifwer jag Lars
Andersson mig i Kronans tjenst, uti senare Rotan N:o 116, att tjena Kong.
Maj:ts och Kronan så länge hälsan och livstiden tillåter för en Legopenning
Trettiotvå Skilling Banko, och när jag blir Laglien inskriven skall jag
åtnjuta i huvudstånd Trettiotvå Riksdaler 32 Skilling i samma mynt, och om
min livstid så länge varar, att jag tjänar Kronan i 10 år, skall min hustru i
hela sin livstid det nu upplåtne Torpstället bibehålla och wederbörande Rotehållare
börjar wid nästa sommar att Torpet Laga ordning och gott stånd sätta, men
skulle förenämnda Lars Andersson, under tio års förlopp genom döden avgå,
tillhörer Torpet de vilka nu upplåten i Lillegårdsby som skedde i Junsele och
Lillegård d. Juni 1809.
Som ni märker så har Rotebönderna i kontraktet lovat att försörja båtsmannens
änka efter hans död. Detta kunde bli väldigt dyrt för dem. Därför såg de
helst sådana gånger att den nye båtsmannen var ogift och kunde gifta sig med
sin föregångares änka eller en dotter i lämplig ålder. Så var fallet med Lars
som gifter sig med sin föregångares änka. Den 13 år äldre(41 åriga) Christina
Israelsdotter. Hon hade fem söner sedan sitt första äktenskap. Göran 21 år,
Israel 17 år, Olof 15 år, Samuel 9 år och Johan 3 år gammal.
Eftersom Christina är så pass gammal när de gifter sig får de bara ett
gemensamt barn. Anders f. 1812, inom ett år efter att de gift sig.
Förutom sitt torp och sin lön fick båtsmannen dessutom de kläder som han
skulle ha som båtsman, kappsäck, en hängmatta och ett täcke eller rya.
Ryorna spreds i Norden under 1400- 1500-talen. De användes då främst som
fälltäcken - sk slitryor- och ersatte till stor del djurfällen i sängen. Ryan
var lättare och behagligare än skinnfällen. Den var mjuk och varm och hade
den stora fördelen att den stod emot väta utan att bli stel och ohanterlig.
Den var också lätt att torka.
Slitryorna användes med bottenväven vänd uppåt och den luggiga nocksidan
nedåt. De var oftast vävda av svart , grå eller vit ull och påminde om
djurfällar.
Bottnarna var oftast vävda i tuskaft med ripseffekt. Färgerna var fåtaliga.
Ryorna ingick i båtsmännens utrustning fr o m 1600-talets slut (1683) och
ingick bland de inventarier som båtsmannen hade rätt att kräva av sin
rotebonde.
Ryan fanns i båtsmansutrustningen fram till 1820-talet.
Kläderna syddes upp av byns skräddare efter fastställda mönster. Först när de
var utslitna fick båtsmannen använda dom som han ville. Fram till dess hölls
de inlåst i en kista hemma hos någon av rotebönderna fram tills det var dags
att ge sig ut i krig eller på övning nere i Stockholm eller Karlskrona.
Strax efter att Lars blivit båtsman ingås fred med Ryssland (17 sept. 1809)
men i ställe går vi in i krig mot England (fred 18 juli 1812) och mot
Frankrike- Danmark (fred 1814 då vi får Norge). Det var en orolig tid som
Lars var båtsman och låg han inte ute i krig var han ofta på övning nere i
Stockholmstrakten.
Nästan varje år skulle båtsmannen åka ner till Stockholm för att antingen
arbeta/öva eller för att fara vidare ut i kriget till sjöss. Då lästes
uppfodringen upp i kyrkan som talade om att nu var det dags att ge sig av.
Rusthållaren tog fram kistan med kläderna och skulle sedan skjutsa kistan och
matsäcken till den bestämda mötesplatsen, som för Lars var gästgiveriet i
Hullsta i Sollefteå socken. Ibland kunde han få åka med ner till Sollefteå
annars var det bara att traska den 10-12 mil långa vägen ner till Sollefteå.
Från mötesplatsen gick sedan resan vidare ner till Stockholm (eller
Karlskrona)
Lars var ofta hemifrån i långa perioder och hans hustru och familj fick klara
sig så gott de kunde hemma på torpet. Kanske är det inte så underligt att
Lars tillslut rymmer från sin tjänstgöring i Stockholm (1822-06-17) och beger
sig hemåt. För detta blir han straffad med prygel och avskedas .
Det finns en gammal sägen med i boken "Ur Öfre Ådalens folklif" som
berättar om vad denna Lars Andersson Kompass gjorde när han var på rymmen. Om
den är sann vet vi inte men kanske. Den låter så här:
En båtsman, Lasse Kompass, och en kamrat till honom rymde från sin
tjänstgöring i Stockholm och begåfvo sig uppåt Ångermanland, under vägen
uppehållande sig i skogen, rövande och stjälande. Så kommo de ända upp till
Junsele, där de stannade vid en sjö Åkersjön kallad, belägen ett par
kilometer från byn Böhlen. Här beslöt de att dela rovet och sedan skiljas.
Sedan de delat, började Kompass att tänka, att om han finge alltsammans, vore
det ju så mycket bättre.
En natt sedan kamraten somnat, slog Kompass ihjäl denne med en yxa och sänkte
ner honom i Åkersjön. Begav sig till bygden och tog till sist plats som dräng
hos en bonde. På hösten, sedan det blivit mörkt på kvällarna, började det att
vid Åkersjön skrika och jämra, alldeles som någon vore i livsfara. Det skreks
så högt, att det hördes både till Bölens och Mo byar.
Att börja med sprang folk dit, troende att någon människa vore i fara; men
när de komma till sjön, blev allt tyst. Då de komma hem, skreks det på samma
sätt. Till sist torde Kompassens samvete vaknat, och det berättas, att han
hade gått till sockenprästen Erik Forssén och i tysthet biktat sig för honom,
hvarpå de båda följts åt till Åkersjön, där prästen givit den döde anden ro.
Sedan har ej hörts något skrik vid sjön. Detta skall ha hänt omkring 1826.
Efter att Kompass avskedats försörjde han sig och sin familj med allehanda
ströjobb. Samt ett eget småbruk på båtsmanstorpet som de fick behålla trots
att han rymt. Eftersom hustrun varit änka efter en annan båtsman som
tjänstgjort i mer än tio år och därför hade rätt att behålla torpet på
livstid.
Detta var dock inte det enda som hände denne man. Han och en kamrat försökte
att döda en annan människa. Så här gick det till enligt domboksprotokollet
och SVAR:s databas om frigivna straffångar.
På den här tiden bodde på hemmanet nr 1 i Krånge en bonde som hette Eric
Ersson. När han inte längre orkade driva sitt jordbruk sålde han det till den
en Eric Eliasson från Fjällsjö socken. I köpet ingick att Eric Ersson togs
födoråd, dvs. ett undantag med rätt att få bo kvar på gården med vissa
förmåner i husrum, mat och andra tjänster. Den tidens pension. Det blev
mycket betungande för de nytillträdda ägaren.
En dag när Compass var hos Eliasson för att hjälpa till med att sätta upp en
grindstolpe, började de att prata. Eliasson beklagade sig och efter några
supar hade idén om att undanröja födorådstagaren tagit rot. Man kan se att
Compass inte var med på planen från början, men efter ytterligare några supar
och löfte om att inte behöva hålla i bössan var även denne med på dådet. Hur gick
det då till ?
Den 23 maj 1829 skulle Eric Ersson fara till hemmanets skvaltkvarn i Kvarnån
för att mala och vägen dit var ganska lång. Först måste han gå ner till älven
och ro över vid Stennäset och sedan var det ca 1 km att gå upp till kvarnen.
Väl framme började Eric att mala och efter en stund fick han besök av den
avskedade Kronbåtsmannen Lars Andersson Compass som erbjöd sin hjälp med
malningen. Eric tackade nej och undrade för sig själv varför Compass dök upp
så plötsligt. Efter en liten stund återkom Compass och erbjöd sig denna gång
att bära hem mjölsäcken som Eric hade fyllt. Compass bar säcken i ca 25 meter
innan han ställde ner den och sprang därifrån. Just när Eric skulle lyfta upp
säcken ljöd ett gevärsskott i skogen och en kula träffade Eric genom armen
och in i bröstet. Kompass i sin tur sprang i cirklar i skogen och träffade
till slut åter på skadeskjutne Eric Ersson, vilken lyckats ta sig till en
sten ca 1 km från skottplatsen.
"-Är det du Lasse? Gif mig igen min yxa!" sade Eric, men fick
endast till svar
"- Gud så du ser ut!"
varefter Compass åter sprang iväg ner till älven där hans kumpan nämndemannen
Eric Eliasson väntade. Det var Eliasson som hade avlossat skottet mot sin
egen födorådstagare för att bli kvitt denne och hans omkostnader. De båda
kumpanerna gömde nu Eric Erssons båt i fall denne skulle överleva och komma
ikapp dem.
Ovanstående uppgifter är direkt tagna ur tingsprotokollen men det finns en
muntliga tradition som nedtecknats där det sägs att Eliasson och Compass sökt
efter Eric Ersson för att se om denne överlevt, men Eric skall ha gömt sig
under ett överhäng i nipkanten mot älven. När kumpanerna kom dit flög några
änder upp från älven, och de menade då att där kunde inte Eric ha gömt sig
eftersom de inte flugit upp tidigare.
När Eric tidigare på dagen rott över älven för att ta sig till kvarnen hade
han lånat en båt av bonden Per Persson och då lovat att denne skulle få igen
båten efter verkställd malning. När Persson gick ner till älven följande
morgon var båten fortfarande borta, men han fick då se Eric Ersson sittande
på andra sidan älven och ropa efter båt. Per Persson tog då en annan båt och
fann Eric sittande med ena handen för bröstet och kläderna genomdränkta av
blod. Persson förde sedan hem Eric för att få honom under vård.
Både Lars Andersson Kompass och Eric Eliasson hade bl.a. observerats när de
båda rodde tillbaka över älven och med vittnesmålen från den skadeskjutne
Ericsson, ställdes de båda in för rätta och dömdes för mordförsök.
Från juni och under hela rättegången sätt de på landsfängelset i Härnösand.
Kronhäktet i Härnösand var en liten stenbyggnad i stadens utkant med åtta
fångrum. I varje rum kunde det sitta upp till 15 - 20 personer. Vistelsen där
verkade nedbrytande på alla sätt och fungerade oftast som en förbrytarskola.
Andra tider rådde och 1840-41 antogs ett nytt fängelsesystem. Det s.k.
Philadelphia systemet. Det innebar att fångarna skulle nu förvaras i enskilda
celler för att fostras till ett laglydigt liv. År 1861 togs det nya
länsfängelset i Härnösand i bruk. Det s.k. cellfängelset med 56 celler.
Vad fick de då för straff:
Lars Andersson Compass för delaktighet i Mord.
dömd till böter 56 Rd. 32 s Bco och ett års fästning. Kunde han inte betala,
vilket han givetvis inte kunde skulle han istället bli avstraffas med 24 par
spö, ett års arbete å Fästning och Edsöre brott 4 månader
Förre Nämndemannen Eric Eliasson för delaktig i mord
Dömd likadant som Compass samt dessutom fick han även böta för lytes bot 50
Daler och för det han rest vapen mot annan 20 Daler. I brist af tillgångar
skulle han bestraffas med 40 par spö (vilket var det högsta)ett års arbete
samt 4 månader för Edsörebrott å Christianstads fästing . Vilket betydde
ytterligare 4 månader till på fästningen.
Det var ett vanligt system på den här tiden att de dömdes till böter och att
om de inte hade råd att betala böterna så fick de istället spöstraff. Lars
som inte hade råd att betala sin böter fick 24 par spö med tre av paret,
vilket betydde 3*24 slag (72 stycken) den 10 november 1830 innan han
skickades till Kristianstads fästning.
På fästningen fick han stanna i ett år och fyra månader och borde därför ha
släppts ut någon gång på våren 1832. Vi vet att han är tillbaks i Junsele i
november 1832 då han tar nattvarden.
Han och hustrun Christina bor ensam i en backstuga, ett litet uselt torp.
Lars försörjer sig och sin hustru så gått han kan på varjehanda ströjobb. Han
ansågs väldigt duktig på not och nätlagning samt att binda fiskeredskap, men
den säsongen var inte lång. Ekonomin är urusel och makarna fattig.
När hustrun dör 81 år gammal, den 12 september 1851, så får han det ännu
sämre. Han tvingas då att flytta från det lilla torpet som hustrun fick på
livstid, från sin förste make. Ingen av hans styvsöner eller hans egen son
verkar lyfta minsta finger för att ta hand om honom, eller för att underlätta
för honom på ålderns höst. Utan det är upp till bönderna i byn. En by där han
varit med och försökt döda en av dem. Han begär minst två gånger om att få
hjälp av sin förra rote, men de vägrar. De anser att det är hela byns
angelägenhet och inte bara deras. Socknens bönder anser dock att han som f.d.
båtsman skall få hjälp av roten. Tillslut enas man dock om att Lars har rätt
till fattighjälp som fattighjon där han fick gå runt på socken.
Junsele var en egen socken. Sockengemenskapen är av medeltida ursprung.
Förutom att man hade hand om kyrkan så hade man också hand om undervisning
och fattigvård.
Från och med 1863 skiljer man på de kyrkliga och de borgerliga (socknarna)
uppgifterna.
Fattigvården överförs då till socknen (senare kommunen). Skolan hade kyrkan
hand om långt fram på 1900-talet (omkring 1930)
I början och mitten av 1800-talet ansvarade kyrkan för fattigvården. Men
verkligheten var sån att byarna eller rotarna skötte till stor del om sina
fattiga och sjuka själva.
Om man var fattig, sjuk eller inte kunde försörja sig så fanns det tre olika
sätt som man kunde få "hjälp".
" om man kunde hjälpa till med något så var det självklart att man
gjorde det och som betalning för den hjälpen så kunde man få mat och husrum
under en kort tid.
" Om man var sjuk så var det ett gemensamt ansvar för alla i byn att
efter förmåga hjälpa till med skötseln av den sjuka. Då gjorde man en lista
där alla som ägde en gård eller ett torp fanns med och den som var sjuk
flyttades mellan dom gårdarna.
" Man kunde bli utackorderad och det betyder att man blev såld på
auktion. Barn och fattiga
såldes då oftast till den som betalade minst. Utackorderingsprotokoll kan man
hitta i kommunarkivet ända fram på 1930-talet.
Det var väldigt viktigt att dom som behövde hjälp inte gick utanför sitt
"rote" . Man skulle hålla sig hemma! Gick man utanför eller
flyttade utan att ha en bostad så blev man en "Kringstrykare" eller
"lösdrivare". Att ta hand om en sådan person straffades med böter.
Man fick inte ens hjälpa och ta hand om till exempel föräldralösa barn under
de tider när det var som fattigast i Sverige.
Från och med år 1863 så skulle alltså socknen eller kommunen ta hand om de
fattiga. Det vanligaste var ända att man fortsatte med rotegång. I många
socknar skötte man fattigvården ganska dåligt. Någon kanske har läst om när
Emil i Lönneberga hjälpte fattighjonen med mat på julafton. Den beskrivningen
om hur det var i fattigstugan stämmer nog ganska väl med verkligheten.
1863-12-29 Dör han, 80 år gammal. Totalt utfattig.
Till sist vill jag knyta ihop denna berättelse med en annan händelse som kan
ses som final på hela historien. Den inträffade ca 50 år senare och bonden
Anders Henriksson Molin i Mo by skulle reparera en gammal lada vid en slått
inte långt från där dådet hade utspelat sig. När han tog upp golvet i ladan
fann han en rostig gammal gevärspipa med uppruttnad kolv och stock. Han tog
med sig pipan hem för att smida ett par gångjärn till ett härbre på sin gård.
Pipan lades på ässjan i smedjan för att värmas upp och smidas ut, men när
Molin gick ut ur smedjan en kort stund small det och flisor flög ur smedjans
väggar. Pipan hade varit laddad när den gömts under ladans golv och
exploderat när den värmdes. Då kom Molin att tänka på den händelse som
utspelat sig när man försökte mörda födorådstagaren Eric Ersson i Krånge och
hade han inte hört att gärningsmännen laddat om geväret samt gömt undan det.
Av pipan smiddes sedan ett grovt handtag till en vindsbytta och detta hänger
nu på en vägg i Junsele hembygdsgård som ett minne av denna händelse.
Lars Andersson
Kompass är farfars far till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars Gustaf (1840 - 1886)
far: Larsson, Anders (1812 - 1896)
far: Kompass, Lars Andersson (1783 - 1863)
Eva Magdalena Jonsdotter, född 1841-05-01 i Lajksjö,
Dorotea.
Eva Magdalena gick
ett dystert öde till mötes. Hon dog vid 27 års ålder. Enligt kyrkoböckerna dog
hon i typhus på kvinnofängelset å Norrmalm i Stockholm. Hon avtjänade straff
för barnamord. Hon hade fött sitt barn nattetid i ladugården och kvävt det
samt tagit in det och gömt det i en kista. Hennes bror Mikael anmälde det när
de på morgonen träffade henne och förstod att något hänt. Hon hade inte
tvättat sig, utan var fortfarande blodig om händerna. Hon var ogift och
ogifta mödrar hade det inte lätt på den tiden.
Därför var sådana händelser ganska vanliga som man kan se i
domstolsprotokollen. Vid domstolsförhandlingarna kom aldrig frågan upp vem
som var fader till barnet.
Eva Magdalena
Jonsdotter är farmors farmors farfars morbrors sonsons dotterdotters
dotter till Olof Grelsson Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
mor: Grelsdotter, Brita Stina (1796 - 1885)
far: Hansson, Grels (1769 - 1842)
mor: Grelsdotter, Dorotea (Dordi) (1738 - 1819)
far: Josefsson, Grels (1704 - 1770)
far: Grelsson, Josef (1674 - 1718)
mor: Kristoffersdotter, (1640 - )
bror: Kristoffersson, Erik (- 1698)
son: Eriksson, Hans (1693 - 1785)
son: Hansson, Adam (1721 - 1804)
dotter: Adamsdotter, Ingrid (1767 - 1840)
dotter: Mikaelsdotter, Magdalena (1803 - 1860)
dotter: Jonsdotter, Eva Magdalena (1841 - 1868)
Sara
Märta Henriksdotter,
född 1805-11-22 i Västertåsjö, Tåsjö
Ännu ett fall av
barnamord, och här rekommenderar jag en läsning för dig som vill veta mera.
Sara Märta verkar ha
levt ett händelserikt liv, dömd för barnamord och emigrerade slutligen till
Nordamerika. (Jag borde försöka finna hur det gick)
Nedanstående är en kort sammanfattning ur en avhandling
som ni bör läsa.
Akademiska avhandlingar vid Sociologiska institutionen
Umeå Universitet
No 46 2006
Synderskan
och Lagen
Barnamord i tre Norrlandslän 1830-1870
av Gun-Britt Johansson
Åsele lappmarks tingslag hade samlat sig till urtima ting i ”socknastufvan”
vid Vilhelmina kyrka den 21 och 22 juni år 1837. Ärendet gällde
pigan Sara Märta Henricsdotter från Bäsksele, vilken var misstänkt för
barnamord. Länsmannen Elias Rhen hade av pastorsadjunkten Uno Sundelin
fått information om att Sara Märta Henricsdotter skulle ha fött barn
och sedan ”afdagatagit” det.
Den tilltalade, Sara Märta, hade för grannen Gudrun Maria Johansdotter
och för Pastor P.O. Grönlund erkänt att hon den 25e februari hade fött ett
barn som hon efter förlossningen uppbränt. Fjärdingsmannen Eric Jarleman
i Nästansjö hade då låtit häkta henne efter det att Sara Märtas grannhustrur
undersökt henne. Sara Märta var vid häktningstillfället 31 år
gammal. Hon var född i Tåsjö socken i Ångermanlands län. Hennes far,
förgångsmannen Henric Jonsson som var över 90 år, levde ännu och vis-
tades i byn Väster Tåsjö. Sara Märtas mor hade dött för ungefär ett år
sedan. Sara Märta hade tjänat piga på olika ställen sedan 18 års ålder.
Först hade hon flyttat till sin gifta syster Catharina Henricsdotter i
Afvaträsk
och stannat där i tre år. Sedan hade hon tjänat i tre år hos nämndemannen
Peter Jonsson i samma by. Därefter tjänade hon hos bonden Nils
Ersson i två år och slutligen hos sin bror, bonden Johan Henricsson i
Rönnäs i två år. Hennes nuvarande husbonde bodde i Bäsksele och hos
honom hade hon varit i snart varit i tre år.
Man uppmanade nu Sara Märta ”alfvarligen” att ”utgifva fullständig och
sanningsenlig berättelse”. Hon berättade att hon blivit havande ungefär en
månad före mikaelihelgen förra året och att barnets far var drängen Jon
Svensson Galant från Fatsjön. Tre veckor efter nyår hade Sara Märta
börjat känna fosterrörelser vilka hon hade känt av ända till sin förlossning
som ägde rum omkring klockan sex eller sju lördagsaftonen den 25e februari.
Förlossningsplågorna hade börjat omkring klockan tre på eftermiddagen
samma dag. Hon hade under tiden varit inne hos sin husbonde men också
varit ute i fähuset ”hvaraf ingen således kunnat förmärka hennes sjuka
tillstånd”. När förlossningen närmade sig uppehöll hon sig i det så kallade
varmhuset, som man höll för att värma vatten till kreaturen. Där hade hon
blivit så ”vanmäktig” (hjälplös) att hon ställt sig ner på knä och medan
hon hållit i sig fast i en gammal bytta födde hon barnet. Men barnet var
dött, och Sara Märta som strax därpå tog upp barnet och höll det mellan
händerna en stund för att betrakta det, hade inte märkt att barnet ”visat
ringaste tecken till lif”.
Sara Märta hade då lagt barnet i en bytta som stod på golvet och lagt över
barnet med lite foder. Sedan gick hon tillbaka in i stugan. När hon kom in
dit fanns hennes husbonde Sehlqvist där och han hade sällskap av en man
vid namn Gustaf Nathanaelsson från Pauträsk. Sara Märta berättade inte
något om vad som hänt för dem, utan hon hämtade ett ljus som hon tände
och sedan gick hon tillbaka till fähuset och gjorde upp en eld och i den
lade hon sitt nyligen framfödda foster och eldade upp det. Hon gick in i
stugan medan det brann och när hon kom tillbaka på morgonen såg hon
inga rester av barnet, utom några små ben och aska. Dessa rester hade
Sara Märta sopat upp och därefter satt en gryta på spisen för att värma
vatten till kreaturen.
Först omkring tre veckor efter förlossningen börjar man misstänka att
Sara Märta fött barn. Hon erkände senare att hon fött ett dödfött gossebarn
för grannhustrun Maria Johansdotter och ”åtskilliga” andra. Samma
hustru hade frågat Sara Märta några veckor innan förlossningen om hon
var havande, men Sara Märta hade nekat till det och svarat att hon var
”lika vis”228om ”hvad åkåmma hon fått”. Sara Märta hade nämligen trott
att hon var sjuk ända till dess att fostret började röra på sig. Åklagaren
ville nu veta anledningen till Sara Märtas ”förfarande och dess omänskliga,
oerhörda åtgärd att barnet uppbränna”. Hon kunde inte lämna någon
annan förklaring än att hon varit rädd för sin husbonde.
I avhandlingen kan man sedan läsa mycket om vad som hände i domstolen och
slutligen domen -
Slutligen, när allt är upprepat,
meddelas Sara Märtas dom. Sara Märta Henricsdotter döms enligt
Missgärningsbalkens 16 kap.1-2 och Kungl. Förordningen den 20 januari
1779, samt Kungl. Majt:s Nådiga rescript af den 12 oktober 1787 för
detta sitt ”grofva brott”att straffas med 24 par ris, och en söndag undergå
uppenbar kyrkoplikt i Vilhelmina församlingskyrka, samt att därefter
hållas i fängelse och till arbete i tukthus i 2 år. Utslaget underställdes
Svea Hovrätts prövning och rannsakningen avslutades.
Sara Märta transporterades till länshäktet i Umeå för att invänta utslaget
från Svea Hovrätt. Utslaget ankom den 16e oktober, och hovrätten hade
ändrat häradsrättens utslag till 24 dagars fängelse vid vatten och bröd (i
stället för piskstraffet), enskild skrift, samt att till kyrkan böta 32 sk.
Sara
Märta förklarade sig nöjd med utslaget men länsman Rhen var däremot
inte nöjd utan överklagade domen till Kungl. Mjt. Den 1 februari 1838
ankom Kungl. Mjt:s utslag som fastställde hovrättens utslag. Sara Märta
genomgick vatten och brödstraffet liksom den enskilda skriften, men av
någon anledning så släpps hon inte på fri fot förrän den 24 mars och då
med förehavande att inom en månad skaffa sig laga förvar.
Sara Märta
Henriksdotter är farfars farfars halvsysters dotter till Ingeborg
Larsdotter:
Larsdotter, Ingeborg
(1883 - 1962)
far: Eriksson, Lars Olof (1853 - 1925)
far: Johansson, Erik (1824 - 1863)
far: Johansson, Johan (1795 - 1877)
far: Persson, Johan (1736 - 1810)
halvsyster: Eriksdotter, Brita (1755 - 1836)
dotter: Henriksdotter, Sara Märta (1805 - )
Sara Märta
Henriksdotter är morfars farfars farbrors sondotter till Olof Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
far: Persson, Olof (1798 - 1849)
far: Olofsson, Per (1774 - 1855)
far: Persson, Olof (1751 - 1778)
far: Nilsson, Per (1711 - 1758)
bror: Nilsson, Jonas (1719 - 1787)
son: Jonsson, Henrik (1749 - 1841)
dotter: Henriksdotter, Sara Märta (1805 - )
POLITIK
Gunnar
Hedlund,
partiordförande, inrikesminister
Mer information
finns på t.ex. Helgums
hembygdsförenings sida, och wikipedia
Han är släkt på
farmors sida, jag har ännu ingen anknytning på morfar/mormors sida.
Gunnar Hedlund är mormors
mormors morfars brorsons dottersons dottersons dottersons son till
Olofsdotter, Erika Andrietta (1876 - 1931)
mor: Nilsdotter, Anna Kajsa (1837
- 1920)
mor: Hansdotter, Anna
Greta (1806 - 1884)
mor: Jönsdotter,
Brita (1767 - 1851)
mor:
Persdotter, Karin (1738 - 1783)
mor:
Andersdotter, Karin (1704 - 1754)
far:
Persson, Anders (1675 - 1734)
bror:
Persson, Pål (1655 - 1711)
son:
Pålsson, Elias (1707 - 1789)
dotter:
Eliasdotter, Anna (1734 - 1808)
son: Westerlund,
Erik Andersson (1761 - 1820)
dotter: Westerlund, Brita
Greta Eriksdotter (1793 - 1871)
son: Hedström, Håkan (1818 - 1892)
dotter: Hedström, Greta Magdalena (1846 -
1933)
son: Hedlund, Jonas Hakvin (1876 - 1974)
son: Hedlund, Gunnar (1900 - 1989)
Ingegerd
Troedsson,
riksdagens första kvinnliga talman, moderat riksdagsledamot
Mer information
finns på t.ex. wikipedia
Hon är släkt på
farfars sida, jag har ännu ingen anknytning på morfar/mormors sida.
Ingegerd Cederlöf är
farmors farmors farfars morfars brorsons dotterdotters dotterdotters
dotterdotters dotterdotters dotterdotter till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels
Johan (1827 - 1896)
mor: Grelsdotter,
Brita Stina (1796 - 1885)
far: Hansson,
Grels (1769 - 1842)
mor: Grelsdotter, Dorotea (Dordi) (1738 - 1819)
far: Josefsson, Grels (1704 - 1770)
far: Grelsson, Josef (1674 - 1718)
mor: Kristoffersdotter, (1640 - )
far: Danielsson, Kristoffer (1612 - 1679)
bror: Danielsson, Johan (- 1629)
son: Johansson, Måns (1629 - 1701)
dotter: Månsdotter, Helena (1678 - 1753)
dotter: Eriksdotter, Margareta (1701 - 1777)
dotter: Henriksdotter, Helena (1735 - 1808)
dotter:
Edbom, Magdalena (1771 - 1820)
dotter: Hellgren,
Maria Albertina (1807 - 1853)
dotter: Söderberg, Selma
Johanna Albertina (1830 - 1913)
dotter: Godtknecht, Alma Helena
Albertina (1854 - 1940)
dotter: Amundsson, Thyra Alma Charlotta (1872 -
1946)
dotter: Wibom, Gerd (1899 - 1966)
dotter: Cederlöf, Ingegerd (1929 - )
Anita
Gradin,
utrikeshandelsminister 1986-91 m.m.
Anita Gradin, född
12 augusti 1933 i Hörnefors, Västerbottens län (Ångermanland), svensk
politiker (socialdemokrat), riksdagsledamot 1968-92.
Gradin var ordförande i Svenska Kommittén för Vietnam och medlem i Förbundet Sverige-Sovjetunionen.
1977 hyllade hon Sovjetunionens "målmedvetna arbete för fred och
samförstånd".
Gradin var statsråd 1982-91: i arbetsmarknadsdepartementet (invandrar- och
jämställdhetsminister) 1982-86, utrikeshandelsminister 1986-91.
Mellan 1995 och 1999 var Anita Gradin under Jacques Santers ledning den
första svenska ledamoten av Europeiska kommissionen. I kommissionen ansvarade
hon bland annat för migrations- och justitiefrågor.
Källa: wikipedia
Anita Gradin är morfars
mormors systerdotters dotterdotters dotterdotters sondotter till Olof
Grelsson Lindh:
Lindh,
Olof Grelsson (1867 - 1943)
mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
far: Persson, Olof (1798 - 1849)
mor: Mårtensdotter, Ingrid (1774 - 1862)
mor: Nilsdotter, Sara (1739 - )
syster: Nilsdotter, Kerstin (1737 -
1825)
dotter: Ingelsdotter, Kerstin (1764 -
1823)
dotter: Nilsdotter, Kristina (1787 - 1839)
dotter: Adamsdotter, Sara Agata (1815 - 1892)
dotter: Jakobsdotter, Erika Agata (1845 - )
dotter: Danielsdotter, Selma Olivia (1883 - )
son: Gradin, Frans Johan Ossian (1910 - )
dotter: Gradin, Anita (1933 - )
Anita Gradin är morfars
mormors systersons sonsons dottersons dotter till Gustaf Larsson:
Larsson,
Gustaf (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
far: Jönsson, Per (Petrus) (1816 - 1856)
mor: Persdotter, Maja Lisa (1793 - 1864)
mor: Larsdotter, Karin (1752 - 1834)
syster: Larsdotter, Elisabet (1746 - 1834)
son: Danielsson, Lars (1781 - 1858)
son: Larsson, Lars (1806 - 1868)
son: Larsson, Daniel Erik (1847 - )
dotter: Danielsdotter, Selma Olivia (1883 - )
son: Gradin, Frans Johan Ossian (1910 - )
dotter: Gradin, Anita (1933 - )
|
|