|
SLÄKTEN
släkten
Olof och Erika Lindh
släkten Gustaf och Ingeborg Larsson
hela databasen
TÅSJÖ
Tåsjömål
|
|
När man
släktforskar stöter man ju alltid på personer man känner till, eller personer
som på något sätt blivit kända i sin tid, eller "för evigt".
Lite "veckotidnings information" måste man väl ha för att väcka
intresse också, så jag tänker här berätta om några "kändisar" i släkten.
Känner du till någon till får du gärna höra av dig!
|
KULTUR
|
|
|
·
Allan
Edvall, skådespelare, författare, musiker m.m.
·
Yngve
Gamlin, regissör, skådespelare, humorist, filmmakare m.m.
·
Stig
Grybe, skådespelare
·
Pia
Johansson, skådespelerska, föreläsare och moderator
·
Manfred
Björkqvist, Biskop och initiativtagaren till Sigtunastiftelsen
·
Helmer
Grundström, författare från Svanavattnet, Svanabyn
·
Gustav
Hedenvind-Eriksson, författare från Gubbhögen, Alanäs
·
Hjalmar
Strömer, författare, astronom och
folkbildare från Kärrnäset, Ström
·
Kerstin
Thorvall, svensk författare, illustratör och journalist.
·
Rune
Joelsson, Meteorolog som vi kommer ihåg från TV.
·
Kjell
Höglund, sångare, författare, låtskrivare.
·
Kim
Anderzon, skådespelare
·
Siewert
Öholm, journalist
·
Anna-Lisa
(Lapp-Lisa) Öst, sångerska
|
|
|
|
|
|
|
SPORT
|
|
|
·
Ingemar
Stenmark, presentation överflödig?
·
Helena
Jonsson, skidskytt
·
Billan och
Håkan Westin, skidåkare
·
Sigge
Eriksson, skridskoåkare
·
Jens
Byggmark, alpin skidåkare
·
Robin
Bryntesson, skidåkare
·
Anja Pärson,
alpin skidåkare
·
Thommy
Abrahamsson, ishockeyspelare
·
Christer Abris, ishockeyspelare
·
Sixten
Jernberg, skidåkare
·
Lars
Frölander, simmare
·
Sandra Näslund,
skidåkare
|
|
|
|
POLITIK
|
|
|
·
Gunnar
Hedlund, partiordförande, inrikesminister
·
Ingegerd
Troedsson (född Cederlöf), riksdagens talman, moderat ledamot
·
Anita Gradin,
utrikeshandelsminister 1986-91 m.m.
|
|
|
BROTT
|
|
|
|
|
SPORT
Ingemar
Stenmark,
skidåkare.
Mer information finns
på t.ex. wikipedia
Han är släkt på
farfars sida, jag har ännu ingen anknytning på morfar/mormors sida.
Jan Ingemar Stenmark
är farmors farfars morbrors sonsons sonsons
dottersons sonson till
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
mor: Grelsdotter, Brita Stina (1796 - 1885)
far: Hansson,
Grels (1769 - 1842)
far: Nilsson, Hans (1735 - 1772)
mor: Hansdotter, Barbro (1693 - 1776)
bror: Hansson, Jakob
son: Jakobsson, Erik (1715 - 1791)
son: Eriksson,
Jakob (1751 - 1796)
son: Jakobsson,
Jakob (1796 - 1877)
son: Berglund, Jakob
Jakobsson (1830 - 1919)
dotter: Berglund, Inga Johanna (1862 -
1905)
son: Stenmark, Fredrik Artur (1893 - )
son: Stenmark, Erik Gustav (1931 - )
son: Stenmark, Jan Ingemar (1956 - )
Helena
Jonsson,
skidskytt
Världsmästare i jaktstart, silver i mixedstafetten
och brons i masstarten i Pyongchang Korea 2009 och
Guld i mixedstafett 2007 i Anterselva. Världscupsegrar:
Masstart 2007 i Chanty-Mansijsk, distans 15 km i
Östersund 2008.
Hanna Helena
Jonsson är morfars mormors morfars morbrors sonsons sonsons
sondotters sonsons dotterdotter till
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria
Erika (1851 - 1921)
far: Jönsson, Per (Petrus) (1816 - 1856)
mor: Persdotter,
Maja Lisa (1793 - 1864)
mor: Larsdotter, Karin (1752 - 1834)
mor: Ingelsdotter,
Kerstin (1709 - 1776)
far: Persson, Ingel (1670 - 1723)
mor: Mårtensdotter, Kerstin (~1656 - )
bror: Mårtensson,
Anders (~1650 - 1714)
son: Andersson, Bertil (1699
- 1740)
son: Bertilsson, Nils (~1726 -
1757)
son: Nilsson, Jon (1753 - 1808)
son: Jonsson, Per (1789 - 1865)
son: Persson, Mikael (1827 - 1915)
dotter: Mikaelsdotter, Anna
Dorotea (1856 - )
son: Månström, Per Artur (1897 -
1986)
son: Månström, Jean Urban (1924 - )
dotter: Månström, Ewa Marianne (1957 - )
dotter: Jonsson, Hanna Helena (1984 - )
Billan och
Håkan Westin,
skidåkande syskon
 
Marie-Helene Östlund
skidade sig in det svenska folkets hjärta som "Billan" Westin. Vid
VM i Oberstdorf 1987 i längdskidor blev Marie-Helen Sveriges första
världsmästare sedan Toni Gustafsson 1968. Prestationen gav henne
utmärkelserna Jerringpriset, Årets Idrottskvinna, Årets Stjärnskott.
Ångermanländskan fick även dela 1987 års Bragdguld med Tre Kronor som hade
tagit VM-guld i ishockey. Mer information om Billan finns på t.ex. wikipedia
Håkan är flerfaldig
världsmästare inom långlopp, med två Vasaloppssegrar
som kronan på verket. Se också hans egen hemsida
De är närmast släkt på
farmors sida -
Billan (och Håkan) Vestin är mormors systersons dottersons sondotter
till
Olofsdotter, Erika
Andrietta (1876 - 1931)
mor: Nilsdotter, Anna Kajsa
(1837 - 1920)
mor: Hansdotter,
Anna Greta (1806 - 1884)
syster: Hansdotter,
Katarina (1796 - 1889)
son: Olofsson, Hans (1824 -
1911)
dotter: Hansdotter, Brita Greta (1860 -
1940)
son: Vestin, Per Erik
(1895 - 1970)
son: Vestin, Berndt Håkan (1937 - )
dotter: Vestin, Marie Helene (Billan)
(1966 - )
men även släkt på
morfars sida -
Marie Helene (Billan)
Vestin är morfars morfars
farfars brorsons dotterdotters sondotters dottersons sondotter till
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
mor: Persdotter,
Maria Erika (1851 - 1921)
far: Vikström,
Petrus Jönsson (1816 - 1856)
mor: Persdotter, Magdalena (Malin) (1788 - 1849)
far: Svensson, Per (1743 - 1805)
far: Eriksson, Sven (1700 - 1783)
far: Eriksson, Erik (1670 - 1739)
bror: Eriksson, Sven (1655 - 1726)
son: Svensson, Sven (1693 - 1772)
dotter: Svensdotter, Emerentia (1727 - 1765)
dotter:
Olofsdotter, Brita (1758 - 1837)
son: Eliasson,
Olof (1794 - 1852)
dotter: Olofsdotter,
Anna Stina (1833 - 1910)
dotter: Hansdotter, Brita Greta (1860 -
1940)
son: Vestin, Per Erik
(1895 - 1970)
son: Vestin, Berndt Håkan (1937 - )
dotter: Vestin, Marie Helene (Billan)
(1966 - )
Sigge Ericsson, skridskoåkare
John Sigvard
"Sigge" Ericsson, född 17 juli 1930 i Alanäs,
Jämtland, är en svensk före detta skridskoåkare. Han tävlade för IF Castor i
Östersund och vann sammanlagt 16 SM-Guld, 11 individuella
och 5 i stafett under åren 1952-1962
- 11 individuella SM-Guld på distanser från 1 500 m - 10 000 m.
- EM 1954 - sammanlagt brons
i Davos
- VM 1954 - sammanlagd 4:a i Sapporo
- EM 1955 - sammanlagt guld
i Falun
- VM 1955 - sammanlagt guld
i Moskva
- EM 1956 - sammanlagt brons
i Helsingfors
- Olympiska vinterspelen
1956 – silver på 5 000 m.
- Olympiska vinterspelen
1956 – guld på 10 000 m.
fick Svenska
Dagbladets guldmedalj eller bragdguldet 1955
Källa: wikipedia
Han är närmast släkt
på morfars sida -
Johan Sigvard (Sigge)
Eriksson är farmors farfars farfars brorsdotters
sonsons sondotters son till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879
- 1967)
far: Andersson, Lars
Gustaf (1840 - 1886)
mor: Persdotter,
Kerstin (Stina) (1820 - 1885)
far: Göransson, Per
(1789 - 1878)
far: Persson, Göran
(1755 - 1842)
far: Esping, Per
Persson (1714 - 1756)
far: Jönsson,
Per (1682 - 1748)
bror: Jönsson,
Jon (1695 - 1743)
dotter: Jonsdotter,
Märeta (1720 - 1808)
son: Persson, Johan
(1759 - 1839)
son: Johansson, Olof
(1818 - 1902)
son: Olofsson, Johan (1847
- )
dotter: Johansdotter,
Ingeborg Erika (1890 - 1969)
son: Eriksson, Johan Sigvard (Sigge) (1930 - )
Han är också släkt på
farfars sida –
Johan Sigvard (Sigge)
Eriksson är farfars mormors morfars brorsdotters sonsons sondotters
dotterdotters son till Olof Grelsson Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
far: Svensson,
Henrik (1799 - 1869)
mor: Henriksdotter, Maria (1773 - 1842)
mor: Hansdotter,
Brita (1736 - 1817)
mor: Isaksdotter, Maria (1718 - 1813)
far: Persson,
Isak (1659 - 1745)
bror: Persson,
Per (1656 - 1725)
dotter: Persdotter, Märeta (1680 -
1745)
son: Zakrisson,
Per (1707 - 1779)
son: Persson, Zakris (1731 - 1801)
son: Holmberg, Johan Zakrisson
(1784 - 1860)
dotter: Johansdotter, Maja Lisa (1820 - )
dotter: Olofsdotter, Maria Katarina (1846 - )
dotter: Johansdotter,
Ingeborg Erika (1890 - 1969)
son: Eriksson, Johan Sigvard (Sigge) (1930 - )
Jens
Byggmark,
alpin skidåkare
Jens Pontus Byggmark, född
22 augusti 1985 i Örebro, är en svensk alpin skidåkare uppvuxen i Tärnaby och
tävlande för Tärna IK Fjällvinden.
Byggmark tog sin
första världscupseger när han vann slalomtävlingen i Kitzbühel 27 januari
2007. Den andra segern kom redan dagen därpå, också den i slalom. Han hade
sedan tidigare tre segrar i Europacupen (2005/06), och en sjätte plats i
storslalom i junior-VM 2005.
Byggmark deltog i VM i
Åre 2007. Han tävlade i den individuella slalomtävlingen där han körde ur.
Dessutom ingick han i det svenska silverlaget i lagtävlingen där han bidrog
med en fjärde plats med sitt slalomåk.
Han tog sin första
individuella VM-medalj under VM 2011 i Garmisch-Partenkirchen. Det blev en
silvermedalj.
Källa: wikipedia
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Jens Pontus Byggmark är mormors
systersons dottersons dotterson till Olof Grelsson
Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
mor: Nilsdotter, Anna
Dorotea (Dordie) (1802 - 1881)
syster: Nilsdotter,
Märta Johanna (1813 - 1877)
son: Matsson, Jakob
(1836 - 1924)
dotter: Jakobsdotter, Märta Erika (1871 - 1953)
son: Brattsell,
Mattias Valter (1914 - 1998)
dotter: Brattsell,
Karin Gunvor Birgitta (1955 - )
son: Byggmark, Jens Pontus (1985 - )
men även släkt på
morfars sida -
Jens Pontus Byggmark är farfars
mormors halvbrors sonsons dotterdotters dottersons dotterson till Gustaf
Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars
Gustaf (1840 - 1886)
far: Larsson,
Anders (1812 - 1896)
mor: Israelsdotter,
Kristina (1770 - 1850)
mor: Johansdotter, Anna (1739 - 1771)
halvbror: Göransson,
Jöns (1716 - 1807)
son: Jönsson,
Jöns (1754 - 1822)
son: Jönsson,
Erik (1790 - )
dotter: Eriksdotter, Eva Erika (1826 - 1890)
dotter: Kristoffersdotter, Lisa Erika (1849 - 1912)
dotter: Jakobsdotter, Märta Erika (1871 - 1953)
son: Brattsell,
Mattias Valter (1914 - 1998)
dotter: Brattsell,
Karin Gunvor Birgitta (1955 - )
son: Byggmark, Jens Pontus (1985 - )
Robin
Bryntesson,
skidåkare
Robin Bryntesson, född
17 oktober 1985, Rossön, är en svensk längdåkare.
Han tävlar för Sollefteå SK (tidigare Rossöns IF).
Bryntesson har 3 stycken junior-VM-guld på meritlistan (Junior-VM 2004,
U-23VM 2007 och 2008). I världscupen har han en seger i lagsprint 2009 i
Vancouver med Emil Jönsson. Han har också SM-guld och SM-silver i lagsprint.
På grund av hård konkurrens i det svenska sprintlandslaget missade Bryntesson
att kvalificera sig till den svenska OS-truppen 2010.
http://bryntes.se/
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Kjell Magnus Robin
(Brynte) Bryntesson är farmors brorsdotters dotterdotters sondotters son
till Olof Grelsson Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
mor: Grelsdotter, Brita Stina (1796 - 1885)
bror: Grelsson,
Elias (1802 - 1876)
dotter: Eliasdotter,
Greta Johanna (1829 - )
dotter: Salomonsdotter, Eva Erika (1869 - 1908)
dotter: Vest, Frida Maria (1902 - 1988)
son: Östman, Kjell
Gustav (1927 - 1970)
dotter: Östman, Kristina Lenita
(1963 - )
son: Bryntesson, Kjell Magnus Robin (Brynte) (1985 - )
men även släkt på
morfars sida -
Kjell Magnus Robin
(Brynte) Bryntesson är morfars morfars
systerdotters sonsons dottersons dotterson till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
far: Jönsson, Per
(Petrus) (1816 - 1856)
mor: Persdotter, Maja Lisa (1793 - 1864)
far: Svensson,
Per (1743 - 1805)
syster: Svensdotter,
Maria (1752 - 1826)
dotter: Eliasdotter,
Magdalena (1780 - 1852)
son: Olofsson,
Olof (1808 - 1884)
son: Vest, Elias Olofsson (1858 - 1949)
dotter: Vest, Frida Maria (1902 - 1988)
son: Östman, Kjell
Gustav (1927 - 1970)
dotter: Östman, Kristina Lenita
(1963 - )
son: Bryntesson, Kjell Magnus Robin (Brynte) (1985 - )
Anja
Pärson, alpin
skidåkare
Anja Sofia Tess Pärson, född 25 april 1981 i Tärna församling, Lappland, är en svensk före detta alpin skidåkare.
Efter bronsmedaljen på lagtävlingen
under VM 2011 i Garmisch-Partenkirchen blev Pärson historisk och bäst genom
tiderna i modern tid med 13 VM-medaljer. När
Pärson avslutade sin skidkarriär 2012 hade hon bland annat 42
världscupssegrar, 1 OS-guld, 7 VM-guld och totalt 19 mästerskapsmedaljer. Pärson tävlade för IK Fjällvinden i Tärnaby,
en klubb som även bland andra Ingemar Stenmark och Stig Strand tidigare
representerat.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Anja_P%C3%A4rson
Hon är närmast släkt
på morfars sida -
Anja Sofia Tess Pärson är mormors
fasters sonsons dotterdotters sondotter till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
mor: Eriksdotter, Märta Greta (1810 - 1897)
far: Jonsson,
Erik (1775 - 1829)
syster: Jonsdotter,
Marget (1790 - 1873)
son: Abrahamsson, Gideon
(1823 - 1913)
son: Gideonsson,
Johan (1850 - 1932)
dotter: Johansdotter, Johanna Petronella (1888 - 1938)
dotter: Magnusson, Tekla
Eleonora (1922 - 2005)
son: Pärson, Anders
Roger (1950 - )
dotter: Pärson, Anja Sofia Tess (1981 - )
Men är också släkt på
farfars sida –
Anja Sofia Tess Pärson är mormors
morfars fasters dotterdotters sonsons dotterdotters sondotter till Olof Grelsson Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
mor: Nilsdotter,
Anna Dorotea (Dordie) (1802 - 1881)
mor: Olofsdotter, Maria (1767 - 1847)
far: Nilsson,
Olof (1726 - 1768)
far: Olofsson,
Nils (1697 - 1748)
syster: Olofsdotter, Anna (1707 - 1788)
dotter: Persdotter, Kerstin (1749 - 1826)
dotter: Jonsdotter,
Marget (1790 - 1873)
son: Abrahamsson,
Gideon (1823 - 1913)
son: Gideonsson,
Johan (1850 - 1932)
dotter: Johansdotter, Johanna Petronella (1888 - 1938)
dotter: Magnusson, Tekla
Eleonora (1922 - 2005)
son: Pärson, Anders
Roger (1950 - )
dotter: Pärson, Anja Sofia Tess (1981 - )
Thommy
Abrahamsson,
ishockeyspelare
Ulf Thommy Abrahamsson, född den 8 april 1947 i
Holmsund i Västerbotten, är en före detta svensk ishockeyspelare och tvillingbror
till den före detta ishockeymålvakten Christer Abris,
född Abrahamsson.
Abrahamssons
moderklubb är Godtemplarnas IF i Falun. Abrahamsson debuterade i A-laget i
dåvarande division 5 redan som 15-åring. Efter tre år gick han vidare och
spelade för Leksands IF 1964–1974 samt 1977–1980 och vann SM i ishockey tre
gånger; 1969, 1973 och 1974. Han fick Guldpucken för säsongen 1972-1973 såsom varande säsongens främste spelare i
Division 1 och svenska landslaget. Han spelade professionellt i WHA och New
England Whalers 1974–1977. Säsongen 1980-1981 spelade han 32 matcher för Hartford Whalers i NHL och två för Binghamton Whalers
i AHL. Vid återkomsten till svensk ishockey inför säsongsstart 1981/1982
valde han spel med Timrå IK som var nykomlingar i Elitserien. Efter att Timrå
slutat sist och degraderats till division 1 spelade han en ytterligare säsong
innan han slutade. Efter karriären har Abrahamsson försörjt sig som fiskare i
Medelpad och Blekinge.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Thommy_Abrahamsson
Han är närmast släkt
på mormors sida -
Ulf Thommy Abrahamsson
är farmors mormors brorsdotters
dotterdotters dotterdotters sonson till
Ingeborg Larsdotter:
Larsdotter, Ingeborg (1883 - 1962)
far: Eriksson, Lars Olof (1853 - 1925)
mor: Larsdotter, Eva Jonata (1825 -
1902)
mor: Jonsdotter, Märta (1787 - 1867)
mor: Nilsdotter, Märta (1753 - 1839)
bror: Nilsson, Sven (1760 - 1808)
dotter: Svensdotter, Magdalena (1793 - 1884)
dotter: Jönsdotter, Anna Kajsa (1822 - 1898)
dotter: Jonsdotter, Anna Greta (1847 - 1926)
dotter:
Hahlin, Ida Karolina (1874 - 1963)
dotter:
Johansdotter, Dagny Helena (1902 - 1994)
son:
Abrahamsson, Kurt Sören (1924 - 2012)
son: Abrahamsson, Ulf Thommy (1947
- )
Men är också släkt på
farfars sida –
Ulf Thommy Abrahamsson
är morfars farmors mosters
dotterdotters sonsons sonsons son till Olof Grelsson
Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
mor:
Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
far: Persson, Olof (1798 - 1849)
far: Olofsson, Per (1774 - 1855)
mor: Andersdotter, Kerstin (1754 - 1826)
mor: Nilsdotter, Märta (1713 - 1797)
syster: Nilsdotter, Kerstin (1726 - )
dotter: Jakobsdotter, Katarina (1762 -
1841)
dotter: Andersdotter, Katarina (1788 - 1865)
son: Johansson, Nils (1814 - 1883)
son:
Nilsson, Abraham Oskar (1862 - 1936)
son:
Abrahamsson, Karl Oskar (1901 - 1990)
son: Abrahamsson,
Kurt Sören (1924 - 2012)
son: Abrahamsson,
Ulf Thommy (1947 - )
Christer Abris, ishockeyspelare
Christer Abris, född
Kurt Christer Abrahamsson 8 april 1947 i Holmsund i Västerbotten, är en före
detta svensk ishockeymålvakt. Han är tvillingbror till den före detta
ishockeyspelaren Thommy Abrahamsson.
Christer Abrahamsson spelade för Leksands IF
1965–1974 och 1977–1982 och vann SM i ishockey tre gånger; 1969, 1973, och
1974. Han fick Guldpucken för säsongen 1973-1974
såsom varande säsongens främste spelare i Elitserien i ishockey och Sveriges
herrlandslag i ishockey. Han spelade professionellt i WHA och New England Whalers 1974–1977.
Han spelade VM fem gånger och vann två silver
(1973 och 1981) samt två brons (1972 och 1974). Han deltog i de olympiska
vinterspelen 1972 i Sapporo.
Efter
den aktiva karriären tränade han ett antal ishockeylag, bland annat Leksands
IF och Skellefteå AIK på 1980- och 1990-talen.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Christer_Abris
Han är närmast släkt på
mormors sida -
Kurt Christer
Abrahamsson är farmors mormors
brorsdotters dotterdotters dotterdotters sonson
till Ingeborg Larsdotter:
Larsdotter, Ingeborg (1883 - 1962)
far: Eriksson, Lars Olof (1853 - 1925)
mor: Larsdotter, Eva Jonata (1825 -
1902)
mor: Jonsdotter, Märta (1787 - 1867)
mor: Nilsdotter, Märta (1753 - 1839)
bror: Nilsson, Sven (1760 - 1808)
dotter: Svensdotter, Magdalena (1793 - 1884)
dotter: Jönsdotter, Anna Kajsa (1822 - 1898)
dotter: Jonsdotter, Anna Greta (1847 - 1926)
dotter:
Hahlin, Ida Karolina (1874 - 1963)
dotter:
Johansdotter, Dagny Helena (1902 - 1994)
son:
Abrahamsson, Kurt Sören (1924 - 2012)
son: Abrahamsson, Curt Christer
(1947 - )
Men är också släkt på
farfars sida –
Kurt Christer
Abrahamsson är morfars farmors mosters
dotterdotters sonsons sonsons son till Olof Grelsson
Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
mor:
Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
far: Persson, Olof (1798 - 1849)
far: Olofsson, Per (1774 - 1855)
mor:
Andersdotter, Kerstin (1754 - 1826)
mor: Nilsdotter, Märta (1713 - 1797)
syster: Nilsdotter, Kerstin (1726 - )
dotter: Jakobsdotter, Katarina (1762 -
1841)
dotter: Andersdotter, Katarina (1788 - 1865)
son: Johansson, Nils (1814 - 1883)
son:
Nilsson, Abraham Oskar (1862 - 1936)
son:
Abrahamsson, Karl Oskar (1901 - 1990)
son:
Abrahamsson, Kurt Sören (1924 - 2012)
son: Abrahamsson, Kurt Christer
(1947 - )
Sixten
Jernberg,
skidåkare
Sixten Jernberg föddes
i Lima 1929 och växte upp under fattiga förhållanden i en barnaskara på nio.
Han fick sju års skolgång och började arbeta i smedja redan som tolvåring.
Snart skulle han dock istället söka sig till arbete
i skogen. Det hårda arbetet kombinerat med skidåkandet fram och tillbaka till
jobbet gav resultat på tävlingarna. Han slog igenom som 20-åring då han 1949
vann Dalarnas junior-DM.
Sixten Jernbergs
första medalj i ett internationellt mästerskap kom vid VM i Falun 1954, då
han deltog i det svenska stafettlaget som tog brons. Vid OS i Cortina 1956
kom det riktigt stora genombrottet med fyra medaljer varav det på 50
kilometer var av ädlaste valör. Detta ledde också till att han samma år
tilldelades Svenska Dagbladets guldmedalj delat med femkamparen Lars Hall.
Jernberg segrade i
Vasaloppet 1955 och 1960.
Karriären avslutades
1964 med bland annat två OS-guld. Sixten Jernberg hade därmed tagit 15 OS-
och VM-medaljer, vilket gör honom till Sveriges främsta skidåkare genom
tiderna.
I SM-sammanhang var
han sammanlagt inblandad i 32 guld. Han blev svensk mästare på 15 kilometer
1955–1961, på 30 kilometer 1957, 1960 och 1961 samt på 50 kilometer 1955–1957
och 1960 och 1961. Han ingick i Lima IF:s svenska mästarlag i stafett 1956,
1957, 1959, 1960 och 1964
källa: Wikipedia
Han är närmast släkt
på morfars sida –
Edy Sixten Jernberg är farfars
mormors halvbrors sondotters sondotters dottersons
son till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars
Gustaf (1840 - 1886)
far: Larsson, Anders
(1812 - 1896)
mor: Israelsdotter,
Kristina (1770 - 1850)
mor: Johansdotter, Anna (1739 - 1771)
halvbror: Göransson,
Jöns (1716 - 1807)
son: Jönsson,
Erik (1752 - 1827)
dotter: Eriksdotter, Märet (1776 -
1865)
son: Nilsson, Bertil
(1815 - 1892)
dotter: Bertilsdotter, Märta Kajsa (1842 - 1913)
dotter: Larsdotter, Brita
Erika (1868 - 1948)
son: Jernberg, Karl Gustaf
Einar (1898 - 1966)
son: Jernberg, Edy Sixten (1929 -
2012)
men även släkt på
farfars sida -
Edy Sixten Jernberg är morfars
farfars fasters sonsons sondotters dottersons son till Olof Grelsson Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
far: Persson, Olof
(1798 - 1849)
far: Olofsson,
Per (1774 - 1855)
far: Persson,
Olof (1751 - 1778)
far: Nilsson,
Per (1711 - 1758)
syster: Nilsdotter,
Sara (1720? - 1796)
son: Persson,
Bertil (1742 - 1827)
son: Bertilsson,
Nils (1790 - 1880)
son: Nilsson, Bertil
(1815 - 1892)
dotter: Bertilsdotter, Märta Kajsa (1842 - 1913)
dotter: Larsdotter, Brita
Erika (1868 - 1948)
son: Jernberg, Karl Gustaf
Einar (1898 - 1966)
son: Jernberg, Edy Sixten (1929 -
2012)
Lars Frölander, simmare
Frölanders första stora
framgång som internationell simmare kom 1992, när han var med om att ta
silver på 4x200 frisim vid sommar-OS i Barcelona. Efter det kom framgångarna
tätt och han utvecklades till en av Sveriges främsta simmare genom tiderna.
År 2000 noterades han för världsrekord på 100 meter fjärilsim i kortbana med
tiden 50,44, och tog OS-guld i samma gren i Sydney i september.
Efter OS 2004 i Aten där han endast ställde upp i lagkappen 4x100 meter
frisim hade Frölander tänkt sluta med simningen. Men vid EM i Budapest meddelade
han att han skulle satsa vidare på simning till åtminstone OS i Peking 2008.
I OS 2008 i Peking ställde Frölander återigen upp i 100 meter fjärilsim men
blev utslagen i försöken och slutade på 18:e plats, en tiondels sekund från
semifinalen.
källa: Wikipedia
Han är släkt på
farfars sida -
Lars Arne Frölander är farfars farfars systerdotters dotterdotters dotterdotters
dottersons son till Olof Grelsson Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
far: Svensson,
Henrik (1799 - 1869)
far: Eriksson, Sven
(Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson,
Erik (1741 - 1772)
syster: Svensdotter,
Anna (1734 - 1818)
dotter: Salomonsdotter, Sara Kristina (1776 - )
dotter: Johansdotter,
Brita Kajsa (1807 - 1886)
dotter: Persdotter, Sara Magdalena (1828 - 1915)
dotter: Johansdotter, Brita Johanna (1855 - 1942)
dotter: Jonsdotter,
Beda Karolina (1890 - 1981)
dotter: Henriksson, Maria
Ottilia (1924 - 2006)
son: Frölander, Nils Arne
(1945 - 2012)
son: Frölander, Lars Arne (1974 - )
men även släkt på
morfars sida –
Lars Arne Frölander är morfars morfars systerdotters dotterdotters dotterdotters
dottersons son till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
far: Jönsson,
Per (Petrus) (1816 - 1856)
mor: Persdotter, Maja Lisa (1793 - 1864)
far: Svensson,
Per (1743 - 1805)
syster: Svensdotter,
Anna (1734 - 1818)
dotter: Salomonsdotter, Sara Kristina (1776 - )
dotter: Johansdotter, Brita Kajsa (1807 - 1886)
dotter: Persdotter, Sara Magdalena (1828 - 1915)
dotter: Johansdotter, Brita Johanna (1855 - 1942)
dotter: Jonsdotter,
Beda Karolina (1890 - 1981)
dotter: Henriksson, Maria
Ottilia (1924 - 2006)
son: Frölander, Nils Arne
(1945 - 2012)
son: Frölander, Lars Arne (1974 - )
Sandra
Näslund, skidåkare
2010 började Sandra
Näslund åka skicross. Fyra år senare var Sveriges
yngsta deltagare
vid vinter-OS i Sotji, där hon nådde femte plats. Hon debuterade i
världscupen ett år
tidigare. Under decenniet kom hon sedan att ta över som främsta svenska skicrossåkare,
efter skadedrabbade Anna Holmlund.
Vid Idrottsgalan 2015 fick Sandra Näslund både Lilla Bragdguldet och priset
som Årets
nykomling. Under sin juniorkarriär 2014–2017 tog hon totalt två VM-guld och
ett VM-silver.
Hon blev Sveriges första världsmästare i skicross
då hon vann VM-guld vid VM i skicross
2017 i Sierra Nevada i Spanien. Hon vann ytterligare ett VM-guld på hemmaplan
i Idre
2021.
Säsongen 2017–2018 vann hon både skicross- och
freestylevärldscuperna för damer.
Säsongen 2019/2020 vann hon skicross-världscupen.
Näslund var en stark medaljkandidat vid 2022 års vinter-OS-tävlingar i
Peking. Näslund höll
för favorittrycket och vann OS-guld den 17:e februari 2022, efter att ha lett
finalen från
start till mål.
Källa: Wikipedia
Hon är släkt på
farfars sida -
Sandra Catrin Näslund är morfars
brorsdotters sonsons dottersons dotter till Olof Grelsson
Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
far: Persson,
Olof (1798 - 1849)
bror: Persson,
Nils (1812 - 1890)
dotter: Nilsdotter,
Sara Kristina (1854 - 1936)
son: Persson, Nils
Elias (1878 - 1971)
son: Persson, Per Edon (1909 - 1998)
dotter: Persson, Britta
Margareta (1947 - )
son: Näslund, Stig Patrik
(1969 - )
dotter: Näslund, Sandra Catrin (1996 - )
men även släkt på mormors
sida –
Sandra Catrin Näslund är farmors
mosters dotterdotters sonsons sonsons dotter
till Ingeborg Larsdotter:
Larsdotter, Ingeborg (1883 -
1962)
far: Eriksson,
Lars Olof (1853 - 1925)
mor: Larsdotter,
Eva Jonata (1825 - 1902)
mor: Jonsdotter,
Märta (1787 - 1867)
syster: Jonsdotter,
Sara (1794 - 1885)
dotter: Larsdotter,
Märta Johanna (1824 - 1874)
dotter: Eriksdotter, Ulrika Sara Johanna (1845 - )
son: Näslund, Erik
Johannes (1877 - 1961)
son: Näslund, Sigfrid
Emanuel (1906 - 1993)
son: Näslund, Stig Östen
(1941 - )
son: Näslund, Stig Patrik
(1969 - )
dotter: Näslund, Sandra Catrin (1996 - )
KULTUR
Allan
Edvall,
skådespelare, författare, musiker m.m.
Mer information finns
på t.ex. wikipedia
Han är närmast släkt
på farmors sida -
John Allan Edvall är mormors mosters
dotterdotters sondotters son till
Olofsdotter,
Erika Andrietta (1876 - 1931)
mor: Nilsdotter,
Anna Kajsa (1837 - 1920)
mor: Hansdotter, Anna Greta (1806 - 1884)
mor: Jönsdotter, Brita (1767 - 1851)
syster: Jönsdotter, Lisa (1769 - 1858)
dotter: Eriksdotter, Anna Brita (1806 - 1882)
dotter: Matsdotter,
Brita Lisa (1828 - )
son: Jonsson, Johan August
(1869 - )
dotter: Jonsson, Magdalena Elisabet (1901 -
1989)
son: Edvall, John Allan (1924 - 1997)
men även släkt på
morfars sida -
John Allan Edvall är morfars farmors farfars systersons sonsons
sondotters dotterson till
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria
Erika (1851 - 1921)
far: Vikström, Petrus Jönsson (1816 -
1856)
far: Vikström, Jöns Jönsson
(1783 - 1859)
mor: Eliasdotter,
Lisa (1759 - 1846)
far: Karlsson,
Elias (1727 - 1808)
far: Mårtensson, Karl (Mård) (1703 - 1742)
syster: Mårtensdotter, Sara (1701 - 1776)
son: Eriksson,
Elias (1724 - 1792)
son: Eliasson,
Elias (1771 - 1820)
son: Eliasson, Elias (1818
- )
son: Eliasson, Elias (1841 - )
dotter: Eliasdotter, Sara Regina (1869 - )
dotter: Jonsson, Magdalena Elisabet (1901 - 1989)
son: Edvall, John Allan (1924 - 1997)
Lars
Molin,
författare, filmregissör
Mera information finns
på t.ex. wikipedia
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Lars Fredrik Molin är morfars
farfars farmors systerdotters dottersons dotterdotters dottersons son
till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
mor: Olofsdotter,
Brita Lisa (1833 - 1917)
far: Persson, Olof (1798 -
1849)
far: Olofsson,
Per (1774 - 1855)
far: Persson,
Olof (1751 - 1778)
far: Nilsson, Per (1711 - 1758)
mor: Olofsdotter, Margareta (1672 - 1756)
syster: Olofsdotter, Kerstin (1676 - 1757)
dotter: Eriksdotter, Karin (1723 - 1814)
dotter:
Andersdotter, Sara (1755 - 1842)
son: Persson,
Nils (1786 - )
dotter: Nilsdotter, Märta
(1818 - )
dotter: Persdotter,
Märta Johanna (1843 - )
dotter: Söderqvist, Anna Kristina (1874 - )
son: Molin, Johan Fredrik (1909 - 1990)
son: Molin, Lars Fredrik (1942 - 1999)
men även släkt på
mormors sida -
Lars Fredrik Molin är farfars
mormors farmors systerdotters dottersons dotterdotters dottersons son
till
Larsdotter, Ingeborg (1883 - 1962)
far: Eriksson, Lars Olof (Ersson) (1853
- 1925)
far: Johansson, Erik (1824
- 1863)
mor: Olofsdotter, Magdalena (1783 - 1839)
mor: Johansdotter, Barbro (1746 - )
far: Eriksson, Johan (1718 - 1786)
mor: Olofsdotter, Maria (1687 - 1741)
syster: Olofsdotter, Kerstin (1676 - 1757)
dotter: Eriksdotter, Karin (1723 - 1814)
dotter:
Andersdotter, Sara (1755 - 1842)
son: Persson,
Nils (1786 - )
dotter: Nilsdotter, Märta
(1818 - )
dotter: Persdotter,
Märta Johanna (1843 - )
dotter: Söderqvist, Anna Kristina (1874 - )
son: Molin, Johan Fredrik (1909 - 1990)
son: Molin, Lars Fredrik (1942 - 1999)
Yngve
Gamlin,
regissör, skådespelare, humorist, konstnär, filmmakare m.m.
Han blev också Jämtlands förste President.
fr v: Ewert Ljusberg, Moltas
Eriksson, Yngve Gamlin
Teckning: Stefan Kauppi
Mera information finns
på t.ex. wikipedia
och denna hyllningssida.
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Yngve Daniel Petrus Gamlin är farfars
farfars farmors farmors
brorsons dotterdotters dottersons dottersons sonson
till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels
Johan (1827 - 1896)
far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
far: Eriksson, Sven
(Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson,
Erik (1741 - 1772)
far: Eriksson,
Sven (1700 - 1783)
mor: Israelsdotter, Anna (Elin?) (1673 - 1717)
far: Larsson, Israel (- 1704)
mor: Israelsdotter, Elisabet (1621 - 1679)
bror: Israelsson, Anders (1620 - 1705)
son: Andersson, Israel (1650 - 1705)
dotter: Israelsdotter, Märta (1672 - 1756)
dotter:
Isaksdotter, Sara (1710 - 1793)
dotter: Matsdotter,
Marita (1746 - )
son: Olofsson, Mathias
(Mats) (1778 - 1828)
dotter: Matsdotter, Anna (1807 - )
son: Jönsson, Jöns (1843 - )
son: Jönsson, Petrus (1891 - 1957)
son: Gamlin, Yngve Daniel Petrus (1926 - 1995)
men även släkt på
morfars sida -
Yngve Daniel Petrus Gamlin är morfars
morfars farmors farmors
brorsons dotterdotters dottersons dottersons sonson
till
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria
Erika (1851 - 1921)
far: Vikström, Petrus Jönsson (1816 -
1856)
mor: Persdotter,
Magdalena (Malin) (1788 - 1849)
far: Svensson,
Per (1743 - 1805)
far: Eriksson,
Sven (1700 - 1783)
mor: Israelsdotter, Anna (Elin?) (1673 - 1717)
far: Larsson, Israel (- 1704)
mor: Israelsdotter, Elisabet (1621 - 1679)
bror: Israelsson, Anders (1620 - 1705)
son: Andersson, Israel (1650 - 1705)
dotter: Israelsdotter, Märta (1672 - 1756)
dotter:
Isaksdotter, Sara (1710 - 1793)
dotter: Matsdotter,
Marita (1746 - )
son: Olofsson, Mathias
(Mats) (1778 - 1828)
dotter: Matsdotter, Anna (1807 - )
son: Jönsson, Jöns (1843 - )
son: Jönsson, Petrus (1891 - 1957)
son: Gamlin, Yngve Daniel Petrus (1926 - 1995)
Stig
Grybe,
skådespelare
Mera information finns
på t.ex. wikipedia
och Östanbäcks
släktförening
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Stig Rudolf Grybe är farfars farfars farbrors dottersons sondotters dotterdotters son
till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels
Johan (1827 - 1896)
far: Svensson, Henrik (1799
- 1869)
far: Eriksson,
Sven (Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson,
Erik (1741 - 1772)
far: Eriksson, Sven (1700 - 1783)
bror: Eriksson, Israel (1703 - 1768)
dotter:
Israelsdotter, Anna (1724 - 1786)
son: Abrahamsson,
Josef (1753 - 1792)
son: Josefsson, Josef (1792
- )
dotter: Josefsdotter, Sara Johanna
(1843 - )
dotter: Åkerstedt, Kajsa Johanna (1874 - 1963)
dotter: Näsström, Hilma Elvira (1900 - 1987)
son: Grybe, Stig Rudolf (1928 - )
Han är också släkt på
morfars sida -
Stig Rudolf Grybe är morfars morfars farbrors dottersons sondotters dotterdotters son
till
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
mor: Persdotter,
Maria Erika (1851 - 1921)
far: Vikström, Petrus
Jönsson (1816 - 1856)
mor: Persdotter, Magdalena (Malin) (1788 - 1849)
far: Svensson,
Per (1743 - 1805)
far: Eriksson, Sven (1700 - 1783)
bror: Eriksson, Israel (1703 - 1768)
dotter:
Israelsdotter, Anna (1724 - 1786)
son: Abrahamsson,
Josef (1753 - 1792)
son: Josefsson, Josef (1792
- )
dotter: Josefsdotter, Sara Johanna
(1843 - )
dotter: Åkerstedt, Kajsa Johanna (1874 - 1963)
dotter: Näsström, Hilma Elvira (1900 - 1987)
son: Grybe, Stig Rudolf (1928 - )
Pia
Johansson,
skådespelerska, föreläsare och moderator
Pia forskade efter
sina anor i TV programmet "Vem
tror du att du är" När jag skriver
detta kan man fortfarande titta på avsnittet i SVT Play.
Mera information finns på t.ex. wikipedia
Hon är närmast släkt
på morfars sida -
Pia Ann-Kristin Johansson är farfars
mormors halvsysters sondotters sonsons dotterdotters dotterdotter till:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars Gustaf (1840 -
1886)
far: Larsson, Anders (1812 - 1896)
mor: Israelsdotter, Kristina
(1770 - 1850)
mor: Johansdotter,
Anna (1739 - 1771)
halvsyster: Göransdotter, Kerstin (1718 - 1799)
son: Matsson, Jonas (1754 - 1844)
dotter: Jonsdotter, Kristina (1775 -
1860)
son: Olofsson, Jonas (1812 - 1887)
son: Jonsson, Jonas Olof (1844 - )
dotter: Jonsdotter, Hilma Antoietta
(1874 - )
dotter: Salomonsdotter, Betty
Maria (1902 - 1996)
dotter: Persson, Ulla Birgitta (1933 - )
dotter: Johansson, Pia Ann-Kristin (1960 - )
Hon är också släkt på
farfars sida -
Pia Ann-Kristin Johansson är farfars
mormors morfars brorsons dottersons sonsons dottersons dotterdotter till:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan
(1827 - 1896)
far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
mor: Henriksdotter,
Maria (1773 - 1842)
mor: Hansdotter, Brita (1736 - 1817)
mor: Isaksdotter,
Maria (1718 - 1813)
far: Persson, Isak (1659
- 1745)
bror: Persson, Elias
(~1660 - 1704)
son: Eliasson, Erik (1699 -
1754)
dotter: Eriksdotter,
Anna (1721 - 1762)
son: Adamsson, Hans (1760 - 1849)
son: Hansson, Hans (1793 - )
son: Hansson, Daniel (1824 - 1887)
dotter: Danielsdotter, Brita
Vilhelmina Elisabet (1864 - )
son: Persson, Per Esbjörn (1901 - 1978)
dotter: Persson, Ulla Birgitta (1933 - )
dotter: Johansson, Pia Ann-Kristin (1960 - )
Manfred
Björkquist, Biskop
och initiativtagaren till Sigtunastiftelsen
Mera information finns
på t.ex. wikipedia
och Sigtunastiftelsen.
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Manfred Björkquist är farfars
farfars farbrors sondotters sonsons sonson till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels
Johan (1827 - 1896)
far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
far: Eriksson, Sven
(Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson,
Erik (1741 - 1772)
far: Eriksson,
Sven (1700 - 1783)
bror: Eriksson,
Erik (1698 - 1761)
son: Eriksson,
Erik (1725 - 1810)
dotter: Eriksdotter,
Lisa (1752 - 1810)
son: Eriksson, Jonas (1783 - 1865)
son: Plan, Per Jonas Jonsson (1815 - 1891)
son: Björkqvist, Jonas Erik (1845 - 1921)
son: Björkquist, Manfred (1884 - 1985)
Han är också släkt på
morfars sida -
Manfred Björkquist är morfars
morfars farbrors sondotters sonsons sonson
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria
Erika (1851 - 1921)
far: Vikström, Petrus Jönsson (1816 -
1856)
mor: Persdotter,
Magdalena (Malin) (1788 - 1849)
far: Svensson,
Per (1743 - 1805)
far: Eriksson,
Sven (1700 - 1783)
bror: Eriksson,
Erik (1698 - 1761)
son: Eriksson,
Erik (1725 - 1810)
dotter: Eriksdotter,
Lisa (1752 - 1810)
son: Eriksson, Jonas (1783 - 1865)
son: Plan, Per Jonas Jonsson (1815 - 1891)
son: Björkqvist, Jonas Erik (1845 - 1921)
son: Björkquist, Manfred (1884 - 1985)
Helmer
Grundström, författare
från Svanavattnet, Svanabyn
Mer information finns
på t.ex. Helmer
Grundströmsällskapet, och wikipedia
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Johan Helmer
Grundström är farmors brorsons sonsons son till
Lindh, Olof Grelsson (1867 -
1943)
far: Henriksson, Grels
Johan (1827 - 1896)
mor: Grelsdotter,
Brita Stina (1796 - 1885)
bror: Grelsson,
Hans (1794 - 1880)
son: Hansson, Erik (1820 - 1894)
son: Eriksson, Jonas (1851 - )
son: Grundström, Erik (1874 - 1966)
son: Grundström, Johan Helmer (1904 - 1986)
Han är också släkt på
morfars sida -
Johan Helmer
Grundström är farfars mormors halvbrors sondotters sonsons sonson till
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars Gustaf
(1840 - 1886)
far: Larsson, Anders (1812
- 1896)
mor: Israelsdotter,
Kerstin (Kristina) (1770 - 1850)
mor: Johansdotter, Anna (1739 - 1771)
halvbror: Göransson, Jöns (1716 - 1807)
son: Jönsson,
Erik (1752 - 1827)
dotter: Eriksdotter,
Brita (1787 - 1876)
son: Hansson, Erik (1820 - 1894)
son: Eriksson, Jonas (1851 - )
son: Grundström, Erik (1874 - 1966)
son: Grundström, Johan Helmer (1904 - 1986)
Gustav
Hedenvind-Eriksson, författare
från Gubbhögen, Alanäs
Mera information finns
på t.ex. wikipedia och Hedenvind-sällskapet
Han är närmast släkt på
morfars sida -
Gustaf Hedvin Hedenvind-Eriksson är mormors fasters
dottersons son till:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851
- 1921)
mor: Eriksdotter, Märta Greta (1810 -
1897)
far: Jonsson, Erik (1775 - 1829)
syster: Jonsdotter, Kristina (1787 - 1868)
dotter: Adamsdotter, Kristina Erika
(1818 - 1864)
son: Gustafsson, Erik Håkan (1851 - 1922)
son: Hedenvind-Eriksson, Gustaf Hedvin (1880 -
1967)
Han är också släkt på
farfars sida -
Gustaf Hedvin Hedenvind-Eriksson är farfars morfars
systersons sonsons dotterson till:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 -
1896)
far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
mor: Henriksdotter, Maria
(1773 - 1842)
far: Mickelsson, Henrik (1730 - 1820)
syster: Mickelsdotter, Margareta (1735 - 1805)
son: Persson, Mickel (1763 - )
son: Mickelsson, Per (1789 - 1855)
son: Persson, Mickel (1820 - 1908)
dotter: Mickelsdotter, Juliana (1858 - 1940)
son: Hedenvind-Eriksson, Gustaf Hedvin (1880 -
1967)
Hjalmar
Strömer,
författare, astronom och folkbildare från
Kärrnäset, Ström
Mera information finns
på t.ex. wikipedia
Han är närmast släkt
på morfars sida -
Nils Hjalmar Strömer är farmors morfars fars halvsysters sondotters
son till:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars Gustaf (1840 - 1886)
mor: Persdotter, Kerstin (Stina) (1820 -
1885)
mor: Svensdotter, Märta (1796 - 1871)
far: Larsson, Sven (1771 - 1797)
far: Strandberg, Lars Svensson (1742 - 1789)
halvsyster: Svensdotter, Märeta
(1726 - 1787)
son: Mickelsson, Sven (1764 - 1842)
dotter: Svensdotter, Ingeborg (1811 - 1866)
son: Strömer, Nils Hjalmar (1849
- 1886)
Han är också släkt på
farfars sida -
Nils Hjalmar Strömer är farfars mormors morfars brorsdotters
sondotters dottersons son:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 -
1896)
far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
mor: Henriksdotter, Maria (1773 -
1842)
mor: Hansdotter, Brita (1736 - 1817)
mor: Isaksdotter,
Maria (1718 - 1813)
far: Persson, Isak (1659 - 1745)
bror: Persson, Per (1656 - 1725)
dotter: Persdotter, Märeta (1680 - 1745)
son: Zakrisson, Zakris (1708
- 1786)
dotter: Zakrisdotter, Brita (1742
- 1801)
dotter: Svensdotter, Karin (1782 - 1870)
son: Löf, Nils Nilsson (1814 - 1907)
son: Strömer, Nils Hjalmar (1849 - 1886)
Kerstin
Thorvall, svensk
författare, illustratör och journalist.
Mera information finns
på t.ex. wikipedia
Hon är närmast släkt
på morfars sida -
Kerstin Hilma Margareta Thorvall är farmors
farfars systerdotters dottersons dotterdotter till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars
Gustaf (1840 - 1886)
mor: Persdotter, Kerstin (Stina) (1820 - 1885)
far: Göransson, Per
(1789 - 1878)
far: Persson,
Göran (1755 - 1842)
syster: Persdotter, Sigrid (1751 - )
dotter: Larsdotter, Gölin (1793 - 1858)
dotter: Jönsdotter, Gölin (Juliana) (1826 - 1867)
son: Strömstedt, Kristian
Andersson (1862 - 1943)
dotter: Christianson, Thora Juliana (1898 - 1980)
dotter: Thorvall, Kerstin Hilma Margareta (1925 - 2010)
Hon är också släkt på
farfars sida -
Kerstin Hilma Margareta Thorvall är farfars
farfars systersons dotterdotters dotterdotters dotter till Olof Grelsson
Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
far: Svensson,
Henrik (1799 - 1869)
far: Eriksson,
Sven (Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson,
Erik (1741 - 1772)
syster: Svensdotter,
Karin (1736 - 1818)
son: Larsson, Johan
(1771 - 1845)
dotter: Johansdotter, Kajsa Stina (1800 - 1878)
dotter: Nilsdotter,
Sara Margareta (1841 - 1927)
dotter: Naeselius, Selma Margareta (1876 - 1966)
dotter: Christianson, Thora Juliana (1898 - 1980)
dotter: Thorvall, Kerstin Hilma Margareta (1925 - 2010)
Rune
Joelsson, Meteorolog
”Meteorolog Rune
Joelsson, Norrköping, har efter en kortare tids sjukdom avlidit i en ålder av
73 år. Han var bördig från Ormsjö, Dorotea, och tog
studenten i Umeå. Under flera decennier var han meteorolog i tv-rutan. Den
dominerande delen av en mer än 40-årig anställning hos SMHI bestod i
prognostjänst först i Stockholm och sedan i Norrköping. De sista tjänsteåren
var han marknadsförare och informatör för Rossby
Centre, en forskningsenhet vid SMHI.” (Norrköpings Tidningar)
Han är närmast släkt
på morfars sida -
Erik Rune
Joelsson är farfars morbrors dottersons sonsons son
till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars
Gustaf (1840 - 1886)
far: Larsson, Anders
(1812 - 1896)
mor: Israelsdotter,
Kristina (1770 - 1850)
bror: Israelsson,
Samuel (1767 - 1857)
dotter: Samuelsdotter, Gertrud Brita (1809 - )
son: Salomonsson, Joel
(1844 - 1885)
son: Joelsson, Johan
Vilhelm (1881 - 1965)
son: Joelsson, Anders Vilhelm
(1912 - 1990)
son: Joelsson, Erik Rune (1936 - 2010)
Han är också släkt på
farfars sida -
Erik Rune Joelsson
är farfars farfars brorsons sondotters sonsons son till Olof Grelsson
Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
far: Svensson,
Henrik (1799 - 1869)
far: Eriksson,
Sven (Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson,
Erik (1741 - 1772)
bror: Svensson,
Per (1743 - 1805)
son: Persson,
Erik (1795 - 1875)
son: Eriksson,
Petrus (Petter) (1820 - 1891)
dotter: Persdotter, Brita Gunilla (1849 - 1940)
son: Joelsson, Johan
Vilhelm (1881 - 1965)
son: Joelsson, Anders Vilhelm
(1912 - 1990)
son: Joelsson, Erik Rune (1936 - 2010)
Kjell Höglund, sångare, författare,
låtskrivare.
Höglund bodde först i
Klövsjö i södra Jämtland, men växte huvudsakligen upp i Rossön,
fyra mil öster om Strömsund, och gick realskolan i Backe. Han kom slutligen
till Strömsundsgymnasiet, numera Hjalmar Strömerskolan,
i mitten av 1960-talet där han bodde på ett elevhem och bildade ett
gitarrband, Elevhemsgänget eller The Fairlines, som
spelade musik av The Shadows, The Spotnicks och liknande grupper.
År 1971 gav Höglund ut
skivan Undran, en låtsamling till enkelt ackompanjemang som följdes upp av
skivan Blomstertid 1972. Båda albumen gavs ut på eget bolag.
Höglunds nästa skiva,
Häxprocess från 1973, gavs ut på skivbolag och skivan utmärkte sig bland
annat på grund av titellåten som var över femton minuter lång. Han etablerade
sig vid den här tiden som en av den svenska musikrörelsens, proggens,
särlingar. Till skillnad från proggens markant vänsterpolitiska budskap
fokuserade han ofta på egna betraktelser präglade av filosofi, litteratur och
andligt sökande.
Under 1980-talet förde
Höglund ett kringflackande liv och hans många resor gav inspiration till nya
teman. Skivorna Vägen mot Shangri-La (1980) och
Tidens tecken (1984) är tydliga tecken på denna inspiration, bland annat med
låten Genesarets sjö.
I början av 1990-talet
fick han en ny och yngre publik, som bland annat ledde till nyinspelningar av
låtarna Jag hör hur dom ligger med varandra i våningen ovanför och Man vänjer
sig. Ett stort folkligt genomslag fick han samtidigt med slagdängan En stor
stark. År 1992 nominerades Kjell Höglund till en Grammis.
Källa Wikipedia, Se också - http://www.kjellhoglund.com/index.html
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Kjell Örjan Höglund är morfars farbrors dottersons sonsons son till Olof Grelsson
Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
far: Persson, Olof
(1798 - 1849)
far: Olofsson,
Per (1774 - 1855)
bror: Olofsson,
Anders (1776 - 1846)
dotter: Andersdotter,
Ingrid (1812 - 1901)
son: Höglund, Anders
Mattias Karlsson (1844 - 1929)
son: Höglund, Jonas Oskar
(1873 - 1947)
son: Höglund, Erik Harald (1916
- 2002)
son: Höglund, Kjell Örjan (1945 - )
Han är också släkt på
morfars sida -
Kjell Örjan Höglund är farfars morfars brorsons sonsons sonsons son
till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars
Gustaf (1840 - 1886)
far: Larsson, Anders
(1812 - 1896)
mor: Israelsdotter,
Kristina (1770 - 1850)
far: Rosenblad,
Israel Samuelsson (1726 - 1778)
bror: Lundblad,
Karl Samuelsson (1723 - 1809)
son: Karlsson, Mattias (Mats) (1782 -
1865)
son: Matsson, Karl
(1811 - 1881)
son: Höglund, Anders
Mattias Karlsson (1844 - 1929)
son: Höglund, Jonas Oskar
(1873 - 1947)
son: Höglund, Erik Harald
(1916 - 2002)
son: Höglund, Kjell Örjan (1945 - )
Kim Anderzon, skådespelare.
Anderzon började redan
som barn att intressera sig för teater då hennes farföräldrar lät henne följa
med till Östersunds gamla teater för att se en operett. Anderzon själv
beskrev senare att detta kom att representera en attraktiv drömvärld som
skilde sig från hennes påvra vardag.
När hon var sexton år
flyttade hon till Stockholm för att utbilda sig till kartritare. Hon arbetade
en tid i yrket innan skådespeleriet tog överhanden. Hon började ta lektioner
för Sten Larsson och senare vid Inge Wærns
teaterstudio. Vid årsskiftet 1968–1969 kom hon till Pistolteatern i samband
med att denna omorganiserades. I början av 1969 gjorde hon sin scendebut i
Direktör Ubu. Efterhand blev hon alltmer
uppmärksammad och fick sitt genombrott i Dario Fo-pjäserna Åh, vad
revolutionen är härlig!!... (1974), Vi betalar inte! Vi betalar inte! (1977)
och En kvinna (1979). Hon stannade hos Pistolteatern till 1984, då hon blev
frilansande skådespelare.
Som sådan rönte hon
framgång med soloframträdanden i föreställningar som Änglasug (1989),
Vivagina (1997)[3], en annan show 1995 och 2003 med
Mae West som tema samt Grymt fett som spelats på Boulevardteatern i
Stockholm.
Anderzon var även
verksam som skådespelare i film och på TV. Debuten skedde i kortfilmen
Frukost (1969), där hon medverkade i en mindre roll. Hon har fått stor uppskattning
för sina roller i den komedivåg som sköljde över svensk film under
1980-talet. Här kan nämnas filmer som Sällskapsresan (1980) och Göta kanal
(1981). 1983 spelade hon huvudrollen som Anna i filmen Andra dansen, för
vilken hon fick motta en Guldbagge för "bästa skådespelerska".
Bland övrig medverkan kan nämnas Saxofonhallicken (1987), Titties
salong (1987) och Rederiet (1994–1996, 2002).
källa: Wikipedia
Hon är närmast släkt
på farfars sida –
Kerstin Kristina
Birgitta (Kim) Anderzon är farfars mormors brorsdotters sondotters
dotterdotters dotterdotter till Olof Grelsson
Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
far: Svensson, Henrik (1799 -
1869)
mor: Henriksdotter, Maria (1773 - 1842)
mor: Hansdotter,
Brita (1736 - 1817)
bror: Hansson,
Mats (1743 - 1804)
dotter: Matsdotter,
Maria (1769 - 1840)
son: Persson,
Salomon (1798 - 1859)
dotter: Salomonsdotter, Katarina Sofia (1835 - 1925)
dotter: Jonsdotter, Eva
Kristina Olivia (1864 - 1925)
dotter: Hansson, Ida
Sofia (1893 - 1968)
dotter: Hansson, Sylvia
Katarina (1920 - 2011)
dotter: Anderzon, Kerstin Kristina Birgitta (Kim) (1943 - )
Hon är också släkt på
morfars sida –
Kerstin Kristina
Birgitta (Kim) Anderzon är mormors farmors farbrors sondotters
dottersons dotterdotters dotter till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
mor: Eriksdotter, Märta Greta (1810 - 1897)
far: Jonsson,
Erik (1775 - 1829)
mor: Persdotter, Kerstin (1749 - 1826)
far: Jakobsson,
Per (1710 - )
bror: Jakobsson,
Erik (1715 - 1791)
son: Eriksson,
Jakob (1751 - 1796)
dotter: Jakobsdotter, Ingeborg (1787 - 1859)
dotter: Mårtensdotter, Stina Erika (1826 - 1890)
son: Eriksson,
Hans-Edvard (1860 - 1930)
dotter: Hansson, Ida
Sofia (1893 - 1968)
dotter: Hansson, Sylvia
Katarina (1920 - 2011)
dotter: Anderzon, Kerstin Kristina Birgitta (Kim) (1943 - )
Siewert Öholm, journalist, programledare.
Öholm utbildade sig
till folkskollärare och var verksam som sådan i Jönköping 1962–1966 och i
Dorotea 1966–1971. År 1971 kom han till Sveriges Radio och övergick snart
till TV-produktion, bland annat för det populära
allsångsprogrammet Hela kyrkan sjunger 1973–1983. Han var därefter
programledare för bland annat Kvällsöppet, Nattcafé och Svar direkt i
Sveriges Television, där han blev känd för sin rapphet som debattledare.
En av de mer berömda debatterna inträffade 1984 och gällde hårdrock, som
beskyllts för satanism.
Källa Wikipedia.
Han är närmast släkt
på farfars sida -
Henrik Siewert
Natanael Öholm är farfars farfars brorsdotters
dotterdotters sonsons son till Olof Grelsson Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
far: Svensson,
Henrik (1799 - 1869)
far: Eriksson,
Sven (Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson, Erik
(1741 - 1772)
bror: Svensson,
Sven (1746 - 1810)
dotter: Svensdotter,
Brita (1769 - 1860)
dotter: Persdotter, Brita Stina (1793 - 1831)
dotter: Henriksdotter, Gunilla Brita (1822 - 1910)
son: Öholm, Henrik August
(1858 - 1931)
son: Öholm, Erik
Gustaf (1893 - 1965)
son: Öholm, Henrik Siewert Natanael (1939 - 2017)
Han är också släkt på
morfars sida –
Henrik Siewert
Natanael Öholm är morfars morfars brorsdotters
dotterdotters sonsons son till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
far: Jönsson, Per (Petrus) (1816 -
1856)
mor: Persdotter, Maja Lisa (1793 - 1864)
far: Svensson,
Per (1743 - 1805)
bror: Svensson,
Sven (1746 - 1810)
dotter: Svensdotter,
Brita (1769 - 1860)
dotter: Persdotter, Brita Stina (1793 - 1831)
dotter: Henriksdotter, Gunilla Brita (1822 - 1910)
son: Öholm, Henrik August
(1858 - 1931)
son: Öholm, Erik
Gustaf (1893 - 1965)
son: Öholm, Henrik Siewert Natanael (1939 - 2017)
Anna-Lisa (Lapp-Lisa) Öst,
sångerska.
Anna-Lisa Öst föddes
1889 som yngst av sex syskon i byn Mark som är belägen 35 kilometer nordväst
om tätorten Vilhelmina i Lappland. Fadern, Olof Jönsson Vikström, var nybyggare
och kronoarrendator på ett litet torp, och familjen levde under knappa omständigheter.
Det var långt till närmaste samhälle och skolgången begränsades till några få
veckor i en ambulerande skola. Modern Tekla Salomonsson, ”Spel-Tekla”, var
musikalisk. Hon fungerade som byns ”klockare” på de andakter som hölls varje
söndag i någon av byns fem gårdar. Hon ledde sången, sjöng psalmer och
läsarsånger och tog till sin hjälp ”spelstocken”, ett psalmodikon som
användes vid husandakter.
Som barn var hon nära
att drunkna 1904 under en båtfärd och lovade då Gud att ge sitt liv åt honom;
1908 tog hon steget och blev frälst. År 1911 började hennes utbildning till
officer i Frälsningsarméns krigsskola i Stockholm och hon verkade sedan som
frälsningsofficer i tolv år. Trots hennes ganska korta skolgång i barndomen
klarade hon utbildningen och blev stationerad i Tierp. Efter några
förflyttningar befordrades hon som löjtnant till Hedemorakåren.
År 1923-1924
gifte sig Anna-Lisa Öst med sitt livs kärlek frälsningssoldaten och lantbrevbäraren
Johan "Jonte" Öst i Hedemora i Dalarna. Detta innebar att Anna-Lisa
Öst, enligt Frälsningsarméns regler, fick ta avsked som frälsningsofficer. I
äktenskapet föddes dottern Siv 1935, som senare ofta sjöng duett med modern.
År 1927 tog paret adoptivdottern Gun. Johan Öst avled 9 mars 1952.
Även efter giftermålet
fortsatte Öst att resa runt i Sverige och övriga Norden. Under den perioden
sjöng hon och höll möten, och hon framförde andliga sånger till gitarr. Även
i USA var hon en återkommande gäst. Hennes repertoar omfattade närmare 800
sånger.
Lapp-Lisas första
skivinspelning gjordes 1929 (eller 1931) när Svenska Journalen lanserade skivmärket
Tal och ton. När Tal och ton upphörde 1934 gjorde hon under närmare tjugo år sina
inspelningar på Sonora-ägda skivmärket Sonata. Under 1940-talets senare år
fick Lapp-Lisa en egen etikett med sitt porträtt på. På 1950-talet inledde
hon ett samarbete med Cupol. Under sin livstid
gjorde hon 450 grammofoninspelningar och många framträdanden i radio samt TV,
bland annat 2 januari 1963 hos Lennart Hyland i TV-programmet Hylands hörna.
Med sången
"Barnatro" blev Öst känd i två världsdelar, och hennes
grammofoninspelning av sången såldes i mer än 100 000 exemplar.
Frälsningsarméns
bönekåta i Fatmomakke är Lapp-Lisas gåva till
bygden. Kåtan byggdes 1946 och bekostades av henne. Vid Lapp-Lisas begravning
1974 kom fyra små buketter med blåviol från
Stockholms musikklasser; "Till vår tant Barnatro" stod det i
hälsningen.
Anna-Lisa Östs grav
finns på Norra Kyrkogården i Hedemora. I hembyn Mark öppnades 2001 ett museum
över hennes gärning och invigdes en staty. Såväl utställningen som statyn
flyttades 2013 in till centrala Vilhelmina.
Källa: Wikipedia
Hon är närmast släkt
på mormors sida –
Anna Lovisa (Anna-Lisa)
(Lapp-Lisa) Wikström är farmors fars halvbrors sonsons dotter till
Ingeborg Larsdotter:
Larsdotter, Ingeborg
(1883 - 1962)
far: Eriksson, Lars Olof
(1853 - 1925)
mor: Larsdotter, Eva
Jonata (1825 - 1902)
far: Jönsson, Lars
(1799 - 1878)
halvbror: Vikström,
Petrus (Per) Jönsson (1773 - 1849)
son: Vikström, Jöns
Persson (1795 - 1876)
son: Wikström, Olof Jönsson
(1839 - 1911)
dotter: Wikström, Anna Lovisa (Anna-Lisa) (Lapp-Lisa) (1889 -
1974)
Hon är också släkt på farfars
sida –
Anna Lovisa (Anna-Lisa)
(Lapp-Lisa) Wikström är farfars mormors brorsons dottersons dotter
till Olof Grelsson Lindh:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
far: Svensson, Henrik
(1799 - 1869)
mor: Henriksdotter, Maria (1773 - 1842)
mor: Hansdotter,
Brita (1736 - 1817)
bror: Hansson, Mats
(1743 - 1804)
son: Matsson, Erik
(1772 - 1864)
dotter: Eriksdotter, Brita Kristina (1803 - 1883)
son: Wikström, Olof Jönsson
(1839 - 1911)
dotter: Wikström, Anna Lovisa (Anna-Lisa) (Lapp-Lisa) (1889 -
1974)
BROTT
Olof
Salomonsson,
född 1817-10-06 Älgsjö, Åsele,
död genom halshuggning 1842-11-16
"Den avrättning
som med säkerhet var den sista i Västerbottens lappmark, var när drängen Olof
Salomonsson från Älgsjö i Åsele halshöggs den 16
november 1842." Olof Salomonsson var "född av ägta
säng 1817 den 6te october utaf
Föräldrarne för Bonden Salomon Christoffersson och
dess hustru Gertrud Hansdotter i Elgsjö by"
och han mördade bondesonen Jon Svensson från Västra Gensjön
i ett båthus på norra sidan av Ångermanälven mitt emot Åsele kyrko- och
marknadsplats. Jon Svensson var född den 30 augusti 1812 och på tredje året
var gift med Märta Andersdotter. Sin fader var Sven Jonsson.
"Måndagen den 3 januari hade Olof bytt hästar... och erlagt löfte om
snar återbetalning lånat 45 riksdaler av Sven Jonsson i Sör-Åsele
och 5 riksdaler av Henric Eriksson i Älgsjön. Olof
såg dock ingen möjlighet att betala tillbaka dessa pengar, varför han på
tisdagsmorgonen fattade sitt beslut, att mörda och råna Jon Svensson, som han
känt sedan 5-6 år och förmodade ha mycket
pengar."
Häftet Lappmarkens sista avrättning 1842 är skrivit av Birger Grundström, Grundfors, Grunnarn.
Han är släkt på
farfars sida, jag har ännu ingen anknytning på morfar/mormors sida.
Olof Salomonsson är farmors
farmors farfars morbrors sonsons sondotters son
till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 -
1896)
mor: Grelsdotter, Brita
Stina (1796 - 1885)
far: Hansson, Grels
(1769 - 1842)
mor: Grelsdotter,
Dorotea (Dordi) (1738 - 1819)
far: Josefsson, Grels (1704 - 1770)
far: Grelsson, Josef (1674 - 1718)
mor: Kristoffersdotter, (1640 - )
bror: Kristoffersson, Erik (- 1698)
son: Eriksson,
Hans (1693 - 1785)
son: Hansson,
Erik (1718 - 1801)
son: Eriksson, Hans (1758 -
1825)
dotter: Hansdotter, Gertrud (1786 - 1845)
son: Salomonsson, Olof (1817 - 1842)
Magdalena
Svensdotter,
barnamörderska,
född 1836-02-26 i Sunnansjö,
död 1915-10-04 i Stenviksstrand, Ramsele.
SVAR i Ramsele har
tagit fram ett häfte kallat "Handledning för forskning i
domstolsarkiv". I denna finns ett antal verkliga exempel på vad som man
kan finna.
Den 4 oktober 1915 avled i byn Stenvikstrand i Ramsele socken i Ångermanland
änkan Magdalena Svensdotter i en ålder av 79 år. I dödboken står att hon hade
varit fullt frisk till kl 11 på förmiddagen då hon
plötsligt blev häftigt sjuk och dog kl 3 samma
eftermiddag av hjärtfel.
Magdalena hade i sitt liv hunnit med två äktenskap men hade endast fött ett
överlevande barn i det första giftet, dotter Anna Kristina förr 1869.
Noteringarna i husförhörslängderna visar att Magdalena levt kristligt och
skött sig väl, utom vid ett tillfälle i sin ungdom, och skulle vi inte ha
uppmärksammat denna notering i husförhörslängden skulle hon säkert inte
fångat vårt intresse. Hon var nämligen dömd för barnamord.
Magdalena Svensdotter föddes den 26 fenruari 1836 i
byn Sunnansjö i Fjällsjö socken som oäkta dotter till pigan Ingrid
Israelsdotter. I november samma år gifte sig modern med en Sven Persson i
samma by, och förmodligen var denne Magdalenas far.
Året därefter blev familjen torpare i byn Sil i samma församling, och där
fick Magdalena en syster vid namn Märta Greta år 1838. Modern dog genom
drunkning 1839 och fadern gifte om sig efter tre år med en kvinna vid namn
Märta Stina Matsdotter [ana]. Efter ytterligare två år flyttade familjen som
nybyggare till byn Edsta och med tiden fick
Magdalena sju halvsyskon.
Det är vid denna tidpunkt som vi i kyrkböckerna för Fjällsjö församling får
veta att pigan Magdalena Svensdotter blivit dömd för barnamord. I
husförhörslängderna står noterat "Straffad Arbetsfängelse å Norrmalm.
Straffad för barnamord med 5 års tukthus, frigifven
d. 27/8 63."
Genom den rika källa som domböcker, fångrullor och andra arkiv erbjuder kan
man få fram rena deckarromaner eller thrillers, och så är även fallet med
Magdalena Svensdotter.
I förhörsprotokollen får vi reda på att Magdalena från 1856 tjänat piga hos
en inspektor Gustaf Hamnquist i byn Backe, där hon
natten mot den 13 december 1857 framfött ett flickebarn som hon sedan lagt i
"lönn". I förhöret uppges att barnets far skulle ha varit en
arbetskarl vid namn Tunell, vilken vid barnets
födelse lämnat orten. Skammen att framföda ett s.k. oäkta barn efter en så
"dålig" person som Tunell och de problem
som det innebar att ensam uppfostra ett barn gjorde att Magdalena hade
försökt fördriva fostret men misslyckats.
På kvällen den 12 december kände hon att förlossningen skulle ske och gick då
ut till ladugården där hon lade sig på golvet för att föda.
I rädsla för att bli upptäckt fattade hon tag om barnets hals, runt vilken
hon även virade navelsträngen, och ströp barnet under det att hon gick
omkring 200 alnar bort och lade fostret i en rishög. Hennes tanke var att
senare bättre gömma fostret, men därefter gick hon
in i mansgårdsbyggnaden.
Tidigt på morgonen steg hon upp och bytte kläder för att åter somna, men låg
vaken tills det var dags att gå till ladugården för att sköta om djuren. Där
passade hon på att torka upp en del blod efter förlossningen, men när hon kom
tillbaka in i mansgårdsbyggnaden blev hon tillfrågad
om hon visste varför det fanns blod på golvet i salen. Hon förnekade att hon
kände till orsaken, men då tillkallades en barnmorska för vilken Magdalena
till slut berättade om det som hänt, och hon blev "tagen i förvar".
Gårdsfolket med dräng och arbetskarl förhördes, och alla hade märkt att
Magdalena varit havande. Barnmorskan Östberg berättade att hon efter en
stunds sökande funnit fostret på rishögen med navelsträngen virad två varv
runt halsen. Efterbörden hade hängt fast vid navelsträngen. I förhören
framkom också att man försökt övertala Magdalena att gifta sig med Tunell, men detta ville hon inte höra på och hade då sagt
"vad har jag att göra med honom", kanske för att förneka att hon
var havande.
Förhören är långa och omfattande, och här ges inte plats att relatera allt
som framkommer, men det kan tilläggas att provinsläkare påpekade att barnet
varit fött till livet och hade goda utsikter att ha kunnat leva vidare.
Genom detta blev Magdalena den 20 januari 1858 av Ramsele Tingsrätt dömd till
döden för barnamord och blev förpassad till länsfängelset i Härnösand i
väntan på att domen skulle fastställas av Svea Hovrätt. Även där ansåg man
att Magdalena skulla dömas till döden och
halshuggas. Hon vände sig då till Kungl. Majt. och
bad om nåd, vilket slutligen blev beviljat, och hon blev den 17 juli dömd att
avtjäna 28 dagars fängelse med vatten och bröd samt 5 års straffarbete på
tukthus i Stockholm.
Genom att studera rullor för Centralarkivet å Norrmalm får vi även veta lite
om Magdalena som person, och i en beskrivning över hennes signalamente
kan vi se att hon var 5 fot och 4 tum lång med medelmåttig kroppsbyggnad,
brunt hår, blå ögon och ovalt ansikte.
Magdalena frigavs den 27 augusti 1863
Hon är närmast släkt
på farfars sida -
Magdalena Svensdotter
är farfars farfars brorsdotters sondotter
till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 -
1896)
far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
far: Eriksson, Sven (Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson, Erik (1741 -
1772)
bror: Svensson, Sven (1746 -
1810)
dotter: Svensdotter, Malin (1771 - 1850)
son: Persson, Sven (1804 - 1890)
dotter: Svensdotter, Magdalena (1836 - 1915)
Hon är också släkt på
morfars sida -
Magdalena Svensdotter
är morfars morfars brorsdotters sondotter
till
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika
(1851 - 1921)
far: Vikström, Petrus Jönsson (1816 - 1856)
mor: Persdotter,
Magdalena (Malin) (1788 - 1849)
far: Svensson, Per (1743 - 1805)
bror: Svensson, Sven (1746 -
1810)
dotter: Svensdotter, Malin (1771 - 1850)
son: Persson, Sven (1804 - 1890)
Petrus
Karlsson, född
1820-09-09 i Svedje, Tåsjö, död genom avrättning
1840-10-17.
Vid avrättningsplatsen
på gränsen mellan Ramsele och Fjällsjö socknar avrättades lördagen den 17
oktober kl 12.00 "brodermördaren" Pehr
Carlsson från Tåsjö. Exekutionen verkställdes av länets skarprättaren Magnus
Jarl.
Karl Magnus Karlsson
mördad av sin bror Petrus vid Lövvikens fäbodar. I Tåsjö dödbok står det
"genom tvenne yxslag åt huvudet och ett knivstyng i halsen åt strupen
mördad av sin broder Per Karlsson. Gud avböje en
dylik ryslig händelse!"
(Karl Magnus var bara 10 år !!)
Han är närmast släkt
på morfars sida -
Petrus Karlsson är morfars
morbrors son till
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria Erika
(1851 - 1921)
far: Vikström, Petrus Jönsson (1816 - 1856)
mor: Persdotter,
Magdalena (Malin) (1788 - 1849)
bror: Persson, Karl (1790 - 1869)
son: Karlsson, Petrus (1820 - 1840)
Han är också släkt på
farfars sida -
Petrus Karlsson är farfars
farfars brorsons son till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 -
1896)
far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
far: Eriksson, Sven (Ersson) (1771 - 1841)
far: Svensson, Erik (1741 -
1772)
bror: Svensson, Per (1743 -
1805)
son: Persson, Karl (1790 - 1869)
son: Karlsson, Petrus (1820 - 1840)
Lars
Andersson Kompass,
Dömd 1830 för medhjälp till mordförsök
Följande berättelse
har Barbro Sjödahl, Sollefteå museum och Göran Stenmark, Junsele
hembygdsförening m.fl. tagit fram -
Lars föddes den 23
mars 1783 i Åsele. Kanske var han av samiskt ursprung, då han ibland kallats
"Lapp-Lasse". Annars vet vi inget om hans första år.
16 år gammal kommer han till Junsele. (1789) Där försörjer han sig som dräng
hos olika bönder. En ny plats nästan varje år.
Kanske lessnade Lars på att flytta runt från
husbonde till husbonde, utan egen bostad och egen familj. Kanske var det
därför han tog arbete som soldat (båtsman) mitt under brinnande krig mot
Ryssland. Ett krig där många båtsmän dog och där vi förlorade Finland.
Båtsmannen på rote Nr 116 Kompass hade nyss dött i Stockholm och en ny
båtsman måste anställas av bönderna i byn. En båtsman var nästan som en
marinsoldat idag. Han skulle gå ut i krig i stället för de bönder som
betalade honom hans lön. De sk. Rusthållarna eller
rotebönderna.
Det fanns vissa krav för att få bli båtsman. Han skulle vara
" Mellan 16 och 35 år gammal
" Skötsam
" Fullkomlig till växten. Dvs. han fick inte vara kort
" Hurtig
" Frisk och sund
" Ha hår och ämne till skäggväxt.
När en båtsman antogs fick han ett båtsmansnamn. Namnet följde torpet. Från
början fick många båtsmän sina namn efter personliga egenskaper. En ljushårig
döptes kanske till Vitlock, en små dum till
Enfaldig. De kunde även få namn efter platser, växter, djur, vapen eller
skeppsdetaljer. Som vår Kompass.
Detta hade den nu 26 årige Lars, som skriver på ett kontrakt med sina
rotebönder där han lovar att gå ut i krig i deras ställe.
Så är lät hans kontrakt:
Med en fri och otvungen wilja, samt ?? eget
betänkande, gifwer jag Lars Andersson mig i Kronans
tjenst, uti senare Rotan
N:o 116, att tjena Kong. Maj:ts och Kronan så länge hälsan och livstiden
tillåter för en Legopenning Trettiotvå Skilling Banko, och när jag blir Laglien inskriven skall jag åtnjuta i huvudstånd
Trettiotvå Riksdaler 32 Skilling i samma mynt, och om min livstid så länge
varar, att jag tjänar Kronan i 10 år, skall min hustru i hela sin livstid det
nu upplåtne Torpstället bibehålla och wederbörande
Rotehållare börjar wid nästa sommar att Torpet Laga
ordning och gott stånd sätta, men skulle förenämnda Lars Andersson, under tio
års förlopp genom döden avgå, tillhörer Torpet de
vilka nu upplåten i Lillegårdsby som skedde i
Junsele och Lillegård d. Juni 1809.
Som ni märker så har Rotebönderna i kontraktet lovat att försörja båtsmannens
änka efter hans död. Detta kunde bli väldigt dyrt för dem. Därför såg de
helst sådana gånger att den nye båtsmannen var ogift och kunde gifta sig med
sin föregångares änka eller en dotter i lämplig ålder. Så var fallet med Lars
som gifter sig med sin föregångares änka. Den 13 år äldre(41
åriga) Christina Israelsdotter. Hon hade fem söner sedan sitt första
äktenskap. Göran 21 år, Israel 17 år, Olof 15 år, Samuel 9 år och Johan 3 år
gammal.
Eftersom Christina är så pass gammal när de gifter sig får de bara ett
gemensamt barn. Anders f. 1812, inom ett år efter att de gift sig.
Förutom sitt torp och sin lön fick båtsmannen dessutom de kläder som han
skulle ha som båtsman, kappsäck, en hängmatta och ett täcke eller rya.
Ryorna spreds i Norden under 1400- 1500-talen. De
användes då främst som fälltäcken - sk slitryor-
och ersatte till stor del djurfällen i sängen. Ryan var lättare och
behagligare än skinnfällen. Den var mjuk och varm och hade den stora fördelen
att den stod emot väta utan att bli stel och ohanterlig. Den var också lätt
att torka.
Slitryorna användes med bottenväven vänd uppåt och den luggiga nocksidan
nedåt. De var oftast vävda av svart , grå eller vit
ull och påminde om djurfällar.
Bottnarna var oftast vävda i tuskaft med ripseffekt. Färgerna var fåtaliga.
Ryorna ingick i båtsmännens utrustning fr o m 1600-talets slut (1683) och
ingick bland de inventarier som båtsmannen hade rätt att kräva av sin
rotebonde.
Ryan fanns i båtsmansutrustningen fram till 1820-talet.
Kläderna syddes upp av byns skräddare efter fastställda mönster. Först när de
var utslitna fick båtsmannen använda dom som han ville. Fram till dess hölls
de inlåst i en kista hemma hos någon av rotebönderna fram tills det var dags
att ge sig ut i krig eller på övning nere i Stockholm eller Karlskrona.
Strax efter att Lars blivit båtsman ingås fred med Ryssland (17 sept. 1809)
men i ställe går vi in i krig mot England (fred 18 juli 1812) och mot
Frankrike- Danmark (fred 1814 då vi får Norge). Det var en orolig tid som
Lars var båtsman och låg han inte ute i krig var han ofta på övning nere i
Stockholmstrakten.
Nästan varje år skulle båtsmannen åka ner till Stockholm för att antingen
arbeta/öva eller för att fara vidare ut i kriget till sjöss. Då lästes
uppfodringen upp i kyrkan som talade om att nu var det dags att ge sig av.
Rusthållaren tog fram kistan med kläderna och skulle sedan skjutsa kistan och
matsäcken till den bestämda mötesplatsen, som för Lars var gästgiveriet i Hullsta i Sollefteå socken. Ibland kunde han få åka med
ner till Sollefteå annars var det bara att traska den 10-12
mil långa vägen ner till Sollefteå. Från mötesplatsen gick sedan resan vidare
ner till Stockholm (eller Karlskrona)
Lars var ofta hemifrån i långa perioder och hans hustru och familj fick klara
sig så gott de kunde hemma på torpet. Kanske är det inte så underligt att
Lars tillslut rymmer från sin tjänstgöring i
Stockholm (1822-06-17) och beger sig hemåt. För detta blir han straffad med
prygel och avskedas .
Det finns en gammal sägen med i boken "Ur Öfre
Ådalens folklif" som berättar om vad denna
Lars Andersson Kompass gjorde när han var på rymmen. Om den är sann vet vi
inte men kanske. Den låter så här:
En båtsman, Lasse Kompass, och en kamrat till honom rymde från sin
tjänstgöring i Stockholm och begåfvo sig uppåt
Ångermanland, under vägen uppehållande sig i skogen, rövande och stjälande.
Så kommo de ända upp till Junsele, där de stannade
vid en sjö Åkersjön kallad, belägen ett par kilometer från byn Böhlen. Här beslöt de att dela rovet och sedan skiljas.
Sedan de delat, började Kompass att tänka, att om han finge alltsammans, vore
det ju så mycket bättre.
En natt sedan kamraten somnat, slog Kompass ihjäl denne med en yxa och sänkte
ner honom i Åkersjön. Begav sig till bygden och tog till sist plats som dräng
hos en bonde. På hösten, sedan det blivit mörkt på kvällarna, började det att
vid Åkersjön skrika och jämra, alldeles som någon vore i livsfara. Det skreks
så högt, att det hördes både till Bölens och Mo
byar.
Att börja med sprang folk dit, troende att någon människa vore i fara; men
när de komma till sjön, blev allt tyst. Då de komma hem, skreks det på samma
sätt. Till sist torde Kompassens samvete vaknat, och det berättas, att han
hade gått till sockenprästen Erik Forssén och i tysthet biktat sig för honom,
hvarpå de båda följts åt till Åkersjön, där prästen
givit den döde anden ro. Sedan har ej hörts något skrik vid sjön. Detta skall
ha hänt omkring 1826.
Efter att Kompass avskedats försörjde han sig och sin familj med allehanda
ströjobb. Samt ett eget småbruk på båtsmanstorpet som de fick behålla trots
att han rymt. Eftersom hustrun varit änka efter en annan båtsman som
tjänstgjort i mer än tio år och därför hade rätt att behålla torpet på
livstid.
Detta var dock inte det enda som hände denne man. Han och en kamrat försökte
att döda en annan människa. Så här gick det till enligt domboksprotokollet
och SVAR:s databas om frigivna straffångar.
På den här tiden bodde på hemmanet nr 1 i Krånge en
bonde som hette Eric Ersson. När han inte längre orkade driva sitt jordbruk
sålde han det till den en Eric Eliasson från Fjällsjö socken. I köpet ingick
att Eric Ersson togs födoråd, dvs. ett undantag med rätt att få bo kvar på
gården med vissa förmåner i husrum, mat och andra tjänster. Den tidens pension.
Det blev mycket betungande för de nytillträdda ägaren.
En dag när Compass var hos Eliasson för att hjälpa till med att sätta upp en
grindstolpe, började de att prata. Eliasson beklagade sig och efter några
supar hade idén om att undanröja födorådstagaren tagit rot. Man kan se att
Compass inte var med på planen från början, men efter ytterligare några supar
och löfte om att inte behöva hålla i bössan var även denne med på dådet. Hur
gick det då till ?
Den 23 maj 1829 skulle Eric Ersson fara till hemmanets skvaltkvarn i Kvarnån för att mala och vägen dit var ganska lång. Först
måste han gå ner till älven och ro över vid Stennäset och sedan var det ca 1
km att gå upp till kvarnen.
Väl framme började Eric att mala och efter en stund fick han besök av den
avskedade Kronbåtsmannen Lars Andersson Compass som erbjöd sin hjälp med
malningen. Eric tackade nej och undrade för sig själv varför Compass dök upp
så plötsligt. Efter en liten stund återkom Compass och erbjöd sig denna gång
att bära hem mjölsäcken som Eric hade fyllt. Compass bar säcken i ca 25 meter
innan han ställde ner den och sprang därifrån. Just när Eric skulle lyfta upp
säcken ljöd ett gevärsskott i skogen och en kula träffade Eric genom armen
och in i bröstet. Kompass i sin tur sprang i cirklar i skogen och träffade
till slut åter på skadeskjutne Eric Ersson, vilken
lyckats ta sig till en sten ca 1 km från skottplatsen.
"-Är det du Lasse? Gif mig igen min yxa!" sade Eric, men fick
endast till svar
"- Gud så du ser ut!"
varefter Compass åter sprang iväg ner till älven där hans kumpan
nämndemannen Eric Eliasson väntade. Det var Eliasson som hade avlossat
skottet mot sin egen födorådstagare för att bli kvitt denne och hans
omkostnader. De båda kumpanerna gömde nu Eric Erssons båt i fall denne skulle
överleva och komma ikapp dem.
Ovanstående uppgifter är direkt tagna ur tingsprotokollen men det finns en muntliga tradition som nedtecknats där det sägs att
Eliasson och Compass sökt efter Eric Ersson för att se om denne överlevt, men
Eric skall ha gömt sig under ett överhäng i nipkanten
mot älven. När kumpanerna kom dit flög några änder upp från älven, och de
menade då att där kunde inte Eric ha gömt sig eftersom de inte flugit upp
tidigare.
När Eric tidigare på dagen rott över älven för att ta sig till kvarnen hade
han lånat en båt av bonden Per Persson och då lovat att denne skulle få igen
båten efter verkställd malning. När Persson gick ner till älven följande
morgon var båten fortfarande borta, men han fick då se Eric Ersson sittande
på andra sidan älven och ropa efter båt. Per Persson tog då en annan båt och
fann Eric sittande med ena handen för bröstet och kläderna genomdränkta av
blod. Persson förde sedan hem Eric för att få honom under vård.
Både Lars Andersson Kompass och Eric Eliasson hade bl.a.
observerats när de båda rodde tillbaka över älven och med vittnesmålen från
den skadeskjutne Ericsson, ställdes de båda in för
rätta och dömdes för mordförsök.
Från juni och under hela rättegången sätt de på landsfängelset i Härnösand. Kronhäktet i Härnösand var en liten stenbyggnad i stadens
utkant med åtta fångrum. I varje rum kunde det
sitta upp till 15 - 20 personer. Vistelsen där verkade nedbrytande på alla
sätt och fungerade oftast som en förbrytarskola.
Andra tider rådde och 1840-41 antogs ett nytt
fängelsesystem. Det s.k. Philadelphia systemet. Det innebar att fångarna skulle nu förvaras i enskilda celler för att fostras till
ett laglydigt liv. År 1861 togs det nya länsfängelset i Härnösand i bruk. Det
s.k. cellfängelset med 56 celler.
Vad fick de då för straff:
Lars Andersson Compass för delaktighet i Mord.
dömd till böter 56 Rd. 32 s Bco
och ett års fästning. Kunde han inte betala, vilket han givetvis inte kunde
skulle han istället bli avstraffas med 24 par spö, ett års
arbete å Fästning och Edsöre brott 4 månader
Förre Nämndemannen Eric Eliasson för delaktig i mord
Dömd likadant som Compass samt dessutom fick han även böta för lytes bot 50
Daler och för det han rest vapen mot annan 20 Daler. I brist af tillgångar skulle han bestraffas med 40 par spö
(vilket var det högsta)ett års arbete samt 4 månader
för Edsörebrott å Christianstads fästing . Vilket betydde ytterligare 4
månader till på fästningen.
Det var ett vanligt system på den här tiden att de dömdes till böter och att
om de inte hade råd att betala böterna så fick de istället
spöstraff. Lars som inte hade råd att betala sin böter
fick 24 par spö med tre av paret, vilket betydde 3*24 slag (72 stycken) den
10 november 1830 innan han skickades till Kristianstads fästning.
På fästningen fick han stanna i ett år och fyra månader och borde därför ha
släppts ut någon gång på våren 1832. Vi vet att han är tillbaks
i Junsele i november 1832 då han tar nattvarden.
Han och hustrun Christina bor ensam i en backstuga, ett litet uselt torp.
Lars försörjer sig och sin hustru så gått han kan på varjehanda ströjobb. Han
ansågs väldigt duktig på not och nätlagning samt att binda fiskeredskap, men
den säsongen var inte lång. Ekonomin är urusel och makarna fattig.
När hustrun dör 81 år gammal, den 12 september 1851, så får han det ännu
sämre. Han tvingas då att flytta från det lilla torpet som hustrun fick på
livstid, från sin förste make. Ingen av hans styvsöner eller hans egen son
verkar lyfta minsta finger för att ta hand om honom, eller för att underlätta
för honom på ålderns höst. Utan det är upp till bönderna i byn. En by där han
varit med och försökt döda en av dem. Han begär minst två gånger om att få
hjälp av sin förra rote, men de vägrar. De anser att det är hela byns
angelägenhet och inte bara deras. Socknens bönder anser dock att han som f.d. båtsman skall få hjälp av roten. Tillslut
enas man dock om att Lars har rätt till fattighjälp som fattighjon där han
fick gå runt på socken.
Junsele var en egen socken. Sockengemenskapen är av medeltida ursprung.
Förutom att man hade hand om kyrkan så hade man också hand om undervisning
och fattigvård.
Från och med 1863 skiljer man på de kyrkliga och de borgerliga (socknarna)
uppgifterna.
Fattigvården överförs då till socknen (senare kommunen). Skolan hade kyrkan
hand om långt fram på 1900-talet (omkring 1930)
I början och mitten av 1800-talet ansvarade kyrkan för fattigvården. Men
verkligheten var sån att byarna eller rotarna skötte
till stor del om sina fattiga och sjuka själva.
Om man var fattig, sjuk eller inte kunde försörja sig så fanns det tre olika
sätt som man kunde få "hjälp".
" om man kunde hjälpa till med något så var det självklart att man
gjorde det och som betalning för den hjälpen så kunde man få mat och husrum
under en kort tid.
" Om man var sjuk så var det ett gemensamt ansvar för alla i byn att
efter förmåga hjälpa till med skötseln av den sjuka. Då gjorde man en lista
där alla som ägde en gård eller ett torp fanns med och den som var sjuk
flyttades mellan dom gårdarna.
" Man kunde bli utackorderad och det betyder att man blev såld på
auktion. Barn och fattiga
såldes då oftast till den som betalade minst. Utackorderingsprotokoll kan man
hitta i kommunarkivet ända fram på 1930-talet.
Det var väldigt viktigt att dom som behövde hjälp inte gick utanför sitt
"rote" . Man skulle hålla sig hemma! Gick
man utanför eller flyttade utan att ha en bostad så blev man en
"Kringstrykare" eller "lösdrivare". Att ta hand om en
sådan person straffades med böter.
Man fick inte ens hjälpa och ta hand om till exempel föräldralösa barn under
de tider när det var som fattigast i Sverige.
Från och med år 1863 så skulle alltså socknen eller kommunen ta hand om de
fattiga. Det vanligaste var ända att man fortsatte med rotegång. I många
socknar skötte man fattigvården ganska dåligt. Någon kanske har läst om när
Emil i Lönneberga hjälpte fattighjonen med mat på julafton. Den beskrivningen
om hur det var i fattigstugan stämmer nog ganska väl med verkligheten.
1863-12-29 Dör han, 80 år gammal. Totalt utfattig.
Till sist vill jag knyta ihop denna berättelse med en annan händelse som kan
ses som final på hela historien. Den inträffade ca 50 år senare och bonden
Anders Henriksson Molin i Mo by skulle reparera en gammal lada vid en slått
inte långt från där dådet hade utspelat sig. När han tog upp golvet i ladan
fann han en rostig gammal gevärspipa med uppruttnad kolv och stock. Han tog
med sig pipan hem för att smida ett par gångjärn till ett härbre på sin gård.
Pipan lades på ässjan i smedjan för att värmas upp och smidas ut, men när
Molin gick ut ur smedjan en kort stund small det och flisor flög ur smedjans
väggar. Pipan hade varit laddad när den gömts under ladans golv och
exploderat när den värmdes. Då kom Molin att tänka på den händelse som
utspelat sig när man försökte mörda födorådstagaren Eric Ersson i Krånge och hade han inte hört att gärningsmännen laddat
om geväret samt gömt undan det.
Av pipan smiddes sedan ett grovt handtag till en vindsbytta och detta hänger
nu på en vägg i Junsele hembygdsgård som ett minne av denna händelse.
Lars Andersson Kompass
är farfars far till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
far: Andersson, Lars Gustaf (1840 - 1886)
far: Larsson, Anders (1812 - 1896)
far: Kompass, Lars Andersson (1783 - 1863)
Eva Magdalena Jonsdotter, född 1841-05-01 i Lajksjö, Dorotea.
Eva Magdalena gick ett
dystert öde till mötes. Hon dog vid 27 års ålder. Enligt kyrkoböckerna dog
hon i typhus på kvinnofängelset å Norrmalm i Stockholm. Hon avtjänade straff
för barnamord. Hon hade fött sitt barn nattetid i ladugården och kvävt det
samt tagit in det och gömt det i en kista. Hennes bror Mikael anmälde det när
de på morgonen träffade henne och förstod att något hänt. Hon hade inte
tvättat sig, utan var fortfarande blodig om händerna. Hon var ogift och
ogifta mödrar hade det inte lätt på den tiden.
Därför var sådana händelser ganska vanliga som man kan se i
domstolsprotokollen. Vid domstolsförhandlingarna kom aldrig frågan upp vem
som var fader till barnet.
Eva Magdalena
Jonsdotter är farmors farmors farfars morbrors
sonsons dotterdotters dotter till Olof Grelsson
Lindh:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 -
1896)
mor: Grelsdotter, Brita Stina (1796 -
1885)
far: Hansson, Grels (1769 - 1842)
mor: Grelsdotter, Dorotea (Dordi) (1738 - 1819)
far: Josefsson, Grels
(1704 - 1770)
far: Grelsson,
Josef (1674 - 1718)
mor: Kristoffersdotter,
(1640 - )
bror: Kristoffersson, Erik (- 1698)
son: Eriksson, Hans (1693 - 1785)
son: Hansson, Adam (1721 - 1804)
dotter: Adamsdotter, Ingrid
(1767 - 1840)
dotter: Mikaelsdotter, Magdalena
(1803 - 1860)
dotter: Jonsdotter, Eva Magdalena (1841 - 1868)
Sara
Märta Henriksdotter, född 1805-11-22 i
Västertåsjö, Tåsjö
Ännu ett fall av barnamord,
och här rekommenderar jag en läsning för dig som vill veta mera.
Sara Märta verkar ha
levt ett händelserikt liv, dömd för barnamord och emigrerade slutligen till
Nordamerika. (Jag borde försöka finna hur det gick)
Nedanstående är en kort sammanfattning ur en avhandling
som ni bör läsa.
Akademiska avhandlingar vid Sociologiska institutionen
Umeå Universitet
No 46 2006
Synderskan
och Lagen
Barnamord i tre Norrlandslän 1830-1870
av Gun-Britt Johansson
Åsele lappmarks tingslag hade samlat sig till urtima ting i ”socknastufvan”
vid Vilhelmina kyrka den 21 och 22 juni år 1837. Ärendet gällde
pigan Sara Märta Henricsdotter från Bäsksele, vilken var misstänkt för
barnamord. Länsmannen Elias Rhen hade av pastorsadjunkten Uno Sundelin
fått information om att Sara Märta Henricsdotter skulle
ha fött barn
och sedan ”afdagatagit” det.
Den tilltalade, Sara Märta, hade för grannen Gudrun Maria Johansdotter
och för Pastor P.O. Grönlund erkänt att hon den 25e februari hade fött ett
barn som hon efter förlossningen uppbränt. Fjärdingsmannen Eric Jarleman
i Nästansjö hade då låtit häkta henne efter det att
Sara Märtas grannhustrur
undersökt henne. Sara Märta var vid häktningstillfället
31 år
gammal. Hon var född i Tåsjö socken i Ångermanlands län. Hennes far,
förgångsmannen Henric Jonsson som var över 90 år,
levde ännu och vis-
tades i byn Väster Tåsjö. Sara Märtas mor hade dött
för ungefär ett år
sedan. Sara Märta hade tjänat piga på olika ställen sedan 18 års ålder.
Först hade hon flyttat till sin gifta syster Catharina Henricsdotter
i Afvaträsk
och stannat där i tre år. Sedan hade hon tjänat i tre år hos nämndemannen
Peter Jonsson i samma by. Därefter tjänade hon hos bonden Nils
Ersson i två år och slutligen hos sin bror, bonden Johan Henricsson i
Rönnäs i två år. Hennes nuvarande husbonde bodde i Bäsksele och hos
honom hade hon varit i snart varit i tre år.
Man uppmanade nu Sara Märta ”alfvarligen” att ”utgifva fullständig och
sanningsenlig berättelse”. Hon berättade att hon blivit havande ungefär en
månad före mikaelihelgen förra året och att barnets
far var drängen Jon
Svensson Galant från Fatsjön. Tre veckor efter nyår
hade Sara Märta
börjat känna fosterrörelser vilka hon hade känt av ända till sin förlossning
som ägde rum omkring klockan sex eller sju lördagsaftonen den 25e februari.
Förlossningsplågorna hade börjat omkring klockan tre på eftermiddagen
samma dag. Hon hade under tiden varit inne hos sin husbonde men också
varit ute i fähuset ”hvaraf ingen således kunnat
förmärka hennes sjuka
tillstånd”. När förlossningen närmade sig uppehöll hon sig i det så kallade
varmhuset, som man höll för att värma vatten till kreaturen. Där hade hon
blivit så ”vanmäktig” (hjälplös) att hon ställt sig ner på knä och medan
hon hållit i sig fast i en gammal bytta födde hon barnet. Men barnet var
dött, och Sara Märta som strax därpå tog upp barnet och höll det mellan
händerna en stund för att betrakta det, hade inte märkt att barnet ”visat
ringaste tecken till lif”.
Sara Märta hade då lagt barnet i en bytta som stod på golvet och lagt över
barnet med lite foder. Sedan gick hon tillbaka in i stugan. När hon kom in
dit fanns hennes husbonde Sehlqvist där och han
hade sällskap av en man
vid namn Gustaf Nathanaelsson från Pauträsk. Sara
Märta berättade inte
något om vad som hänt för dem, utan hon hämtade ett ljus som hon tände
och sedan gick hon tillbaka till fähuset och gjorde upp en eld och i den
lade hon sitt nyligen framfödda foster och eldade upp det. Hon gick in i
stugan medan det brann och när hon kom tillbaka på morgonen såg hon
inga rester av barnet, utom några små ben och aska. Dessa rester hade
Sara Märta sopat upp och därefter satt en gryta på spisen för att värma
vatten till kreaturen.
Först omkring tre veckor efter förlossningen börjar man misstänka att
Sara Märta fött barn. Hon erkände senare att hon fött ett dödfött gossebarn
för grannhustrun Maria Johansdotter och
”åtskilliga” andra. Samma
hustru hade frågat Sara Märta några veckor innan förlossningen om hon
var havande, men Sara Märta hade nekat till det och svarat att hon var
”lika vis”228om ”hvad åkåmma
hon fått”. Sara Märta hade nämligen trott
att hon var sjuk ända till dess att fostret började röra på sig. Åklagaren
ville nu veta anledningen till Sara Märtas ”förfarande och dess omänskliga,
oerhörda åtgärd att barnet uppbränna”. Hon kunde inte lämna någon
annan förklaring än att hon varit rädd för sin husbonde.
I avhandlingen kan man sedan läsa mycket om vad som hände i domstolen och
slutligen domen -
Slutligen, när allt är upprepat,
meddelas Sara Märtas dom. Sara Märta Henricsdotter
döms enligt
Missgärningsbalkens 16 kap.1-2 och Kungl.
Förordningen den 20 januari
1779, samt Kungl. Majt:s Nådiga rescript
af den 12 oktober 1787 för
detta sitt ”grofva brott”att
straffas med 24 par ris, och en söndag undergå
uppenbar kyrkoplikt i Vilhelmina församlingskyrka, samt att därefter
hållas i fängelse och till arbete i tukthus i 2 år. Utslaget underställdes
Svea Hovrätts prövning och rannsakningen avslutades.
Sara Märta transporterades till länshäktet i Umeå för att invänta utslaget
från Svea Hovrätt. Utslaget ankom den 16e oktober, och hovrätten hade
ändrat häradsrättens utslag till 24 dagars fängelse vid vatten och bröd (i
stället för piskstraffet), enskild skrift, samt att till kyrkan böta 32 sk. Sara
Märta förklarade sig nöjd med utslaget men länsman Rhen var däremot
inte nöjd utan överklagade domen till Kungl. Mjt.
Den 1 februari 1838
ankom Kungl. Mjt:s utslag som fastställde
hovrättens utslag. Sara Märta
genomgick vatten och brödstraffet liksom den enskilda skriften, men av
någon anledning så släpps hon inte på fri fot förrän den 24 mars och då
med förehavande att inom en månad skaffa sig laga förvar.
Sara Märta Henriksdotter är farfars farfars
halvsysters dotter till Ingeborg Larsdotter:
Larsdotter, Ingeborg
(1883 - 1962)
far: Eriksson, Lars Olof (1853 - 1925)
far: Johansson, Erik (1824 - 1863)
far: Johansson, Johan (1795 - 1877)
far: Persson, Johan (1736 - 1810)
halvsyster: Eriksdotter,
Brita (1755 - 1836)
dotter: Henriksdotter, Sara
Märta (1805 - )
Sara Märta Henriksdotter är morfars farfars farbrors sondotter
till Olof Lindh:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 -
1917)
far: Persson, Olof (1798 - 1849)
far: Olofsson, Per (1774 - 1855)
far: Persson, Olof (1751 - 1778)
far: Nilsson, Per (1711 - 1758)
bror: Nilsson, Jonas (1719 - 1787)
son: Jonsson, Henrik (1749 - 1841)
dotter: Henriksdotter, Sara
Märta (1805 - )
Per
Emil Berglund,
född 1914-09-16 i Kroknäset, Tåsjö
Petter Inedahl har skrivit en mycket bra artikel om detta tragiska
familjedrama, se https://skarn.se/barnamordaren-i-gubbangen/
Han är släkt på
farfars sida -
Per Emil Berglund är mormors
mors halvsysters sonsons dottersons son till Olof Grelsson
Lindh:
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
mor: Nilsdotter,
Anna Dorotea (Dordie) (1802 - 1881)
mor: Olofsdotter, Maria (1767 - 1847)
halvsyster: Olofsdotter, Anna (1760 - 1826)
son: Johansson, Olof
(1784 - 1831)
son: Olofsson, Johan
Peter (1828 - 1911)
dotter: Johansdotter, Maria Johanna (1854 - 1922)
son: Berglund, Johan
Andreas (1877 - 1955)
son: Berglund, Per Emil (1914 - 1960)
Han är också släkt på
mormors sida -
Per Emil Berglund är farmors
fars halvbrors dotterdotters sonsons son till Ingeborg Larsdotter:
Larsdotter, Ingeborg (1883 -
1962)
far: Eriksson, Lars
Olof (1853 - 1925)
mor: Larsdotter, Eva
Jonata (1825 - 1902)
far: Jönsson,
Lars (1799 - 1878)
halvbror: Wikström,
Andreas Jönsson (1770 - 1853)
dotter: Wikström, Anna
Lisa (1799 - 1889)
dotter: Tåkvist, Maria (Maja) Brita (1822 - 1922)
son: Berglund, Isak Johan
(1846 - 1926)
son: Berglund, Johan
Andreas (1877 - 1955)
son: Berglund, Per Emil (1914 - 1960)
POLITIK
Gunnar
Hedlund,
partiordförande, inrikesminister
Mer information finns
på t.ex. Helgums hembygdsförenings sida, och wikipedia
Han är släkt på
farmors sida, jag har ännu ingen anknytning på morfar/mormors sida.
Gunnar Hedlund är mormors
mormors morfars brorsons dottersons dottersons dottersons son
till
Olofsdotter, Erika Andrietta (1876 - 1931)
mor: Nilsdotter, Anna Kajsa (1837
- 1920)
mor: Hansdotter, Anna
Greta (1806 - 1884)
mor: Jönsdotter,
Brita (1767 - 1851)
mor:
Persdotter, Karin (1738 - 1783)
mor:
Andersdotter, Karin (1704 - 1754)
far:
Persson, Anders (1675 - 1734)
bror:
Persson, Pål (1655 - 1711)
son:
Pålsson, Elias (1707 - 1789)
dotter:
Eliasdotter, Anna (1734 - 1808)
son: Westerlund,
Erik Andersson (1761 - 1820)
dotter: Westerlund,
Brita Greta Eriksdotter (1793 - 1871)
son: Hedström, Håkan (1818 - 1892)
dotter: Hedström, Greta Magdalena (1846 -
1933)
son: Hedlund, Jonas Hakvin (1876 -
1974)
son: Hedlund, Gunnar (1900 - 1989)
Ingegerd
Troedsson,
riksdagens
första kvinnliga talman, moderat riksdagsledamot
Mer information finns
på t.ex. wikipedia
Hon är släkt på
farfars sida, jag har ännu ingen anknytning på morfar/mormors sida.
Ingegerd Cederlöf är farmors
farmors farfars morfars brorsons dotterdotters dotterdotters dotterdotters dotterdotters dotterdotter till
Lindh, Olof Grelsson
(1867 - 1943)
far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
mor: Grelsdotter, Brita Stina (1796 - 1885)
far: Hansson,
Grels (1769 - 1842)
mor: Grelsdotter, Dorotea (Dordi)
(1738 - 1819)
far: Josefsson, Grels (1704 - 1770)
far: Grelsson, Josef (1674 - 1718)
mor: Kristoffersdotter, (1640 - )
far: Danielsson, Kristoffer (1612 - 1679)
bror: Danielsson, Johan (- 1629)
son: Johansson, Måns (1629 - 1701)
dotter: Månsdotter, Helena (1678 - 1753)
dotter: Eriksdotter, Margareta (1701 - 1777)
dotter: Henriksdotter, Helena (1735 - 1808)
dotter:
Edbom, Magdalena (1771 - 1820)
dotter: Hellgren,
Maria Albertina (1807 - 1853)
dotter: Söderberg, Selma
Johanna Albertina (1830 - 1913)
dotter: Godtknecht,
Alma Helena Albertina (1854 - 1940)
dotter: Amundsson, Thyra Alma Charlotta (1872 -
1946)
dotter: Wibom, Gerd (1899 - 1966)
dotter: Cederlöf, Ingegerd (1929 - )
Anita
Gradin,
utrikeshandelsminister 1986-91 m.m.
Anita Gradin, född 12
augusti 1933 i Hörnefors, Västerbottens län (Ångermanland), svensk politiker
(socialdemokrat), riksdagsledamot 1968-92.
Gradin var ordförande i Svenska Kommittén för Vietnam och medlem i Förbundet
Sverige-Sovjetunionen. 1977 hyllade hon Sovjetunionens "målmedvetna
arbete för fred och samförstånd".
Gradin var statsråd 1982-91: i
arbetsmarknadsdepartementet (invandrar- och jämställdhetsminister) 1982-86,
utrikeshandelsminister 1986-91.
Mellan 1995 och 1999 var Anita Gradin under Jacques Santers ledning den
första svenska ledamoten av Europeiska kommissionen. I kommissionen ansvarade
hon bland annat för migrations- och justitiefrågor.
Källa: wikipedia
Anita Gradin är morfars
mormors systerdotters dotterdotters dotterdotters
sondotter till Olof Grelsson Lindh:
Lindh,
Olof Grelsson (1867 - 1943)
mor: Olofsdotter, Brita Lisa
(1833 - 1917)
far: Persson, Olof (1798 - 1849)
mor: Mårtensdotter,
Ingrid (1774 - 1862)
mor: Nilsdotter, Sara (1739 - )
syster: Nilsdotter, Kerstin (1737 -
1825)
dotter: Ingelsdotter,
Kerstin (1764 - 1823)
dotter: Nilsdotter, Kristina (1787 - 1839)
dotter: Adamsdotter, Sara
Agata (1815 - 1892)
dotter: Jakobsdotter, Erika Agata (1845
- )
dotter: Danielsdotter, Selma Olivia
(1883 - )
son: Gradin, Frans Johan Ossian (1910 - )
dotter: Gradin, Anita (1933 - )
Anita Gradin är morfars
mormors systersons sonsons dottersons dotter till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf
(1879 - 1967)
mor: Persdotter, Maria
Erika (1851 - 1921)
far: Jönsson, Per (Petrus) (1816 - 1856)
mor: Persdotter, Maja
Lisa (1793 - 1864)
mor: Larsdotter, Karin (1752 - 1834)
syster: Larsdotter, Elisabet (1746 - 1834)
son: Danielsson, Lars (1781 - 1858)
son: Larsson, Lars (1806 - 1868)
son: Larsson, Daniel Erik (1847 - )
dotter: Danielsdotter, Selma Olivia
(1883 - )
son: Gradin, Frans Johan Ossian (1910 - )
dotter: Gradin, Anita (1933 - )
|
|