Släktens "Kändisar"

    

SLÄKTEN

släkten Olof och Erika Lindh

släkten Gustaf och Ingeborg Larsson

hela databasen


TÅSJÖ

Tåsjömål
 

 

När man släktforskar stöter man ju alltid på personer man känner till, eller personer som på något sätt blivit kända i sin tid, eller "för evigt".
Lite "veckotidnings information" måste man väl ha för att väcka intresse också, så jag tänker här berätta om några "kändisar" i släkten. Känner du till någon till får du gärna höra av dig!

KULTUR

 

·         Allan Edvall, skådespelare, författare, musiker m.m.

·         Yngve Gamlin, regissör, skådespelare, humorist, filmmakare m.m.

·         Stig Grybe, skådespelare

·         Pia Johansson, skådespelerska, föreläsare och moderator

·         Manfred Björkqvist, Biskop och initiativtagaren till Sigtunastiftelsen

·         Helmer Grundström, författare från Svanavattnet, Svanabyn

·         Gustav Hedenvind-Eriksson, författare från Gubbhögen, Alanäs

·         Hjalmar Strömer, författare, astronom och folkbildare från Kärrnäset, Ström

·         Kerstin Thorvall, svensk författare, illustratör och journalist.

·         Rune Joelsson, Meteorolog som vi kommer ihåg från TV.

·         Kjell Höglund, sångare, författare, låtskrivare.

·         Kim Anderzon, skådespelare

·         Siewert Öholm, journalist

·         Anna-Lisa (Lapp-Lisa) Öst, sångerska

 

 

SPORT

 

·         Ingemar Stenmark, presentation överflödig?

·         Helena Jonsson, skidskytt

·         Billan och Håkan Westin, skidåkare

·         Sigge Eriksson, skridskoåkare

·         Jens Byggmark, alpin skidåkare

·         Robin Bryntesson, skidåkare

·         Anja Pärson, alpin skidåkare

·         Thommy Abrahamsson, ishockeyspelare

·         Christer Abris, ishockeyspelare

·         Sixten Jernberg, skidåkare

·         Lars Frölander, simmare

·         Sandra Näslund, skidåkare

 

 

POLITIK

 

·         Gunnar Hedlund, partiordförande, inrikesminister

·         Ingegerd Troedsson (född Cederlöf), riksdagens talman, moderat ledamot

·         Anita Gradin, utrikeshandelsminister 1986-91 m.m.

 

 

BROTT

 

 

·         Olof Salomonsson, halshuggen för begånget mord

·         Magdalena Svensdotter, barnamörderska

·         Petrus Karlsson, avrättad "brodermördare"

·         Lars Andersson Kompass, Dömd 1830 för medhjälp till mordförsök

·         Eva Magdalena Jonsdotter, barnamörderska

·         Sara Märta Henriksdotter, barnamörderska (OBS läs om detta i en avhandling!)

·         Per Berglund, barnamördare

 

 

SPORT

Ingemar Stenmark, skidåkare.

Mer information finns på t.ex. wikipedia

Han är släkt på farfars sida, jag har ännu ingen anknytning på morfar/mormors sida.

Jan Ingemar Stenmark är farmors farfars morbrors sonsons sonsons dottersons sonson till
      Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
        far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
          mor: Grelsdotter, Brita Stina (1796 - 1885)
            far: Hansson, Grels (1769 - 1842)
              far: Nilsson, Hans (1735 - 1772)
                mor: Hansdotter, Barbro (1693 - 1776)
                bror: Hansson, Jakob
              son: Jakobsson, Erik (1715 - 1791)
            son: Eriksson, Jakob (1751 - 1796)
          son: Jakobsson, Jakob (1796 - 1877)
        son: Berglund, Jakob Jakobsson (1830 - 1919)
      dotter:
Berglund, Inga Johanna (1862 - 1905)
    son: Stenmark, Fredrik Artur (1893 - )
  son: Stenmark, Erik Gustav (1931 - )
son: Stenmark, Jan Ingemar (1956 - )

 

Helena Jonsson, skidskytt

Världsmästare i jaktstart, silver i mixedstafetten och brons i masstarten i Pyongchang Korea 2009 och Guld i mixedstafett 2007 i Anterselva. Världscupsegrar: Masstart 2007 i Chanty-Mansijsk, distans 15 km i Östersund 2008.

Hanna Helena Jonsson är morfars mormors morfars morbrors sonsons sonsons sondotters sonsons dotterdotter till
   Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
    mor:
Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
     far:
Jönsson, Per (Petrus) (1816 - 1856)
      mor:
Persdotter, Maja Lisa (1793 - 1864)
       mor:
Larsdotter, Karin (1752 - 1834)
        mor:
Ingelsdotter, Kerstin (1709 - 1776)
         far:
Persson, Ingel (1670 - 1723)
          mor:
Mårtensdotter, Kerstin (~1656 - )
          bror:
Mårtensson, Anders (~1650 - 1714)
         son:
Andersson, Bertil (1699 - 1740)
        son:
Bertilsson, Nils (~1726 - 1757)
       son:
Nilsson, Jon (1753 - 1808)
      son:
Jonsson, Per (1789 - 1865)
     son:
Persson, Mikael (1827 - 1915)
    dotter:
Mikaelsdotter, Anna Dorotea (1856 - )
   son:
Månström, Per Artur (1897 - 1986)
  son:
Månström, Jean Urban (1924 - )
 dotter:
Månström, Ewa Marianne (1957 - )
dotter: Jonsson, Hanna Helena (1984 - )

 

 Billan och Håkan Westin, skidåkande syskon

Marie-Helene Östlund skidade sig in det svenska folkets hjärta som "Billan" Westin. Vid VM i Oberstdorf 1987 i längdskidor blev Marie-Helen Sveriges första världsmästare sedan Toni Gustafsson 1968. Prestationen gav henne utmärkelserna Jerringpriset, Årets Idrottskvinna, Årets Stjärnskott. Ångermanländskan fick även dela 1987 års Bragdguld med Tre Kronor som hade tagit VM-guld i ishockey. Mer information om Billan finns på t.ex. wikipedia

Håkan är flerfaldig världsmästare inom långlopp, med två Vasaloppssegrar som kronan på verket. Se också hans egen hemsida

De är närmast släkt på farmors sida -

Billan (och Håkan) Vestin är mormors systersons dottersons sondotter till
      Olofsdotter, Erika Andrietta (1876 - 1931)
        mor: Nilsdotter, Anna Kajsa (1837 - 1920)
          mor: Hansdotter, Anna Greta (1806 - 1884)
          syster: Hansdotter, Katarina (1796 - 1889)
        son:
Olofsson, Hans (1824 - 1911)
      dotter: Hansdotter, Brita Greta (1860 - 1940)
    son: Vestin, Per Erik (1895 - 1970)
  son: Vestin, Berndt Håkan (1937 - )
dotter: Vestin, Marie Helene (Billan) (1966 - )

men även släkt på morfars sida -

Marie Helene (Billan) Vestin är morfars morfars farfars brorsons dotterdotters sondotters dottersons sondotter till
      Larsson, Gustav (1879 - 1967)
        mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
          far: Vikström, Petrus Jönsson (1816 - 1856)
            mor:
Persdotter, Magdalena (Malin) (1788 - 1849)
              far: Svensson, Per (1743 - 1805)
                far: Eriksson, Sven (1700 - 1783)
                  far: Eriksson, Erik (1670 - 1739)
                  bror: Eriksson, Sven (1655 - 1726)
                son: Svensson, Sven (1693 - 1772)
              dotter: Svensdotter, Emerentia (1727 - 1765)
            dotter: Olofsdotter, Brita (1758 - 1837)
          son: Eliasson, Olof (1794 - 1852)
        dotter: Olofsdotter, Anna Stina (1833 - 1910)
      dotter: Hansdotter, Brita Greta (1860 - 1940)
    son: Vestin, Per Erik (1895 - 1970)
  son: Vestin, Berndt Håkan (1937 - )
dotter: Vestin, Marie Helene (Billan) (1966 - )

 

Sigge Ericsson, skridskoåkare

John Sigvard "Sigge" Ericsson, född 17 juli 1930 i Alanäs, Jämtland, är en svensk före detta skridskoåkare. Han tävlade för IF Castor i Östersund och vann sammanlagt 16 SM-Guld, 11 individuella och 5 i stafett under åren 1952-1962

  • 11 individuella SM-Guld på distanser från 1 500 m - 10 000 m.
  • EM 1954 - sammanlagt brons i Davos
  • VM 1954 - sammanlagd 4:a i Sapporo
  • EM 1955 - sammanlagt guld i Falun
  • VM 1955 - sammanlagt guld i Moskva
  • EM 1956 - sammanlagt brons i Helsingfors
  • Olympiska vinterspelen 1956 – silver på 5 000 m.
  • Olympiska vinterspelen 1956 – guld på 10 000 m.

fick Svenska Dagbladets guldmedalj eller bragdguldet 1955

Källa: wikipedia

Han är närmast släkt på morfars sida -

Johan Sigvard (Sigge) Eriksson är farmors farfars farfars brorsdotters sonsons sondotters son till Gustaf Larsson:

Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
   far: Andersson, Lars Gustaf (1840 - 1886)
      mor: Persdotter, Kerstin (Stina) (1820 - 1885)
         far: Göransson, Per (1789 - 1878)
            far: Persson, Göran (1755 - 1842)
               far: Esping, Per Persson (1714 - 1756)
                  far: Jönsson, Per (1682 - 1748)
                  bror: Jönsson, Jon (1695 - 1743)
               dotter: Jonsdotter, Märeta (1720 - 1808)
            son: Persson, Johan (1759 - 1839)
         son: Johansson, Olof (1818 - 1902)
      son: Olofsson, Johan (1847 - )
   dotter: Johansdotter, Ingeborg Erika (1890 - 1969)
son: Eriksson, Johan Sigvard (Sigge) (1930 - )

Han är också släkt på farfars sida –

Johan Sigvard (Sigge) Eriksson är farfars mormors morfars brorsdotters sonsons sondotters dotterdotters son till Olof Grelsson Lindh:

      Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
         far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
            far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
               mor: Henriksdotter, Maria (1773 - 1842)
                  mor: Hansdotter, Brita (1736 - 1817)
                     mor: Isaksdotter, Maria (1718 - 1813)
                        far: Persson, Isak (1659 - 1745)
                        bror: Persson, Per (1656 - 1725)
                     dotter: Persdotter, Märeta (1680 - 1745)
                  son: Zakrisson, Per (1707 - 1779)
               son: Persson, Zakris (1731 - 1801)
            son: Holmberg, Johan Zakrisson (1784 - 1860)
         dotter: Johansdotter, Maja Lisa (1820 - )
      dotter: Olofsdotter, Maria Katarina (1846 - )
   dotter: Johansdotter, Ingeborg Erika (1890 - 1969)
son: Eriksson, Johan Sigvard (Sigge) (1930 - )

 

Jens Byggmark, alpin skidåkare

Jens Pontus Byggmark, född 22 augusti 1985 i Örebro, är en svensk alpin skidåkare uppvuxen i Tärnaby och tävlande för Tärna IK Fjällvinden.

Byggmark tog sin första världscupseger när han vann slalomtävlingen i Kitzbühel 27 januari 2007. Den andra segern kom redan dagen därpå, också den i slalom. Han hade sedan tidigare tre segrar i Europacupen (2005/06), och en sjätte plats i storslalom i junior-VM 2005.

Byggmark deltog i VM i Åre 2007. Han tävlade i den individuella slalomtävlingen där han körde ur. Dessutom ingick han i det svenska silverlaget i lagtävlingen där han bidrog med en fjärde plats med sitt slalomåk.

Han tog sin första individuella VM-medalj under VM 2011 i Garmisch-Partenkirchen. Det blev en silvermedalj.

Källa: wikipedia

 

Han är närmast släkt på farfars sida -

Jens Pontus Byggmark är mormors systersons dottersons dotterson till Olof Grelsson Lindh:

         Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
            mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
               mor: Nilsdotter, Anna Dorotea (Dordie) (1802 - 1881)
               syster: Nilsdotter, Märta Johanna (1813 - 1877)
            son: Matsson, Jakob (1836 - 1924)
         dotter: Jakobsdotter, Märta Erika (1871 - 1953)
      son: Brattsell, Mattias Valter (1914 - 1998)
   dotter: Brattsell, Karin Gunvor Birgitta (1955 - )
son: Byggmark, Jens Pontus (1985 - )

 

men även släkt på morfars sida -

Jens Pontus Byggmark är farfars mormors halvbrors sonsons dotterdotters dottersons dotterson till Gustaf Larsson:

            Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
               far: Andersson, Lars Gustaf (1840 - 1886)
                  far: Larsson, Anders (1812 - 1896)
                     mor: Israelsdotter, Kristina (1770 - 1850)
                        mor: Johansdotter, Anna (1739 - 1771)
                        halvbror: Göransson, Jöns (1716 - 1807)
                     son: Jönsson, Jöns (1754 - 1822)
                  son: Jönsson, Erik (1790 - )
               dotter: Eriksdotter, Eva Erika (1826 - 1890)
            dotter: Kristoffersdotter, Lisa Erika (1849 - 1912)
         dotter: Jakobsdotter, Märta Erika (1871 - 1953)
      son: Brattsell, Mattias Valter (1914 - 1998)
   dotter: Brattsell, Karin Gunvor Birgitta (1955 - )
son: Byggmark, Jens Pontus (1985 - )

 

Robin Bryntesson, skidåkare

Robin Bryntesson, född 17 oktober 1985, Rossön, är en svensk längdåkare. Han tävlar för Sollefteå SK (tidigare Rossöns IF).

Bryntesson har 3 stycken junior-VM-guld på meritlistan (Junior-VM 2004, U-23VM 2007 och 2008). I världscupen har han en seger i lagsprint 2009 i Vancouver med Emil Jönsson. Han har också SM-guld och SM-silver i lagsprint. På grund av hård konkurrens i det svenska sprintlandslaget missade Bryntesson att kvalificera sig till den svenska OS-truppen 2010.

http://bryntes.se/

 

Han är närmast släkt på farfars sida -

Kjell Magnus Robin (Brynte) Bryntesson är farmors brorsdotters dotterdotters sondotters son till Olof Grelsson Lindh:

            Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
               far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
                  mor: Grelsdotter, Brita Stina (1796 - 1885)
                  bror: Grelsson, Elias (1802 - 1876)
               dotter: Eliasdotter, Greta Johanna (1829 - )
            dotter: Salomonsdotter, Eva Erika (1869 - 1908)
         dotter: Vest, Frida Maria (1902 - 1988)
      son: Östman, Kjell Gustav (1927 - 1970)
   dotter: Östman, Kristina Lenita (1963 - )
son: Bryntesson, Kjell Magnus Robin (Brynte) (1985 - )

men även släkt på morfars sida -

Kjell Magnus Robin (Brynte) Bryntesson är morfars morfars systerdotters sonsons dottersons dotterson till Gustaf Larsson:

         Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
            mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
               far: Jönsson, Per (Petrus) (1816 - 1856)
                  mor: Persdotter, Maja Lisa (1793 - 1864)
                     far: Svensson, Per (1743 - 1805)
                     syster: Svensdotter, Maria (1752 - 1826)
                  dotter: Eliasdotter, Magdalena (1780 - 1852)
               son: Olofsson, Olof (1808 - 1884)
            son: Vest, Elias Olofsson (1858 - 1949)
         dotter: Vest, Frida Maria (1902 - 1988)
      son: Östman, Kjell Gustav (1927 - 1970)
   dotter: Östman, Kristina Lenita (1963 - )
son: Bryntesson, Kjell Magnus Robin (Brynte) (1985 - )

 

Anja Pärson, alpin skidåkare

Anja Sofia Tess Pärson, född 25 april 1981 i Tärna församlingLappland, är en svensk före detta alpin skidåkare.

Efter bronsmedaljen på lagtävlingen under VM 2011 i Garmisch-Partenkirchen blev Pärson historisk och bäst genom tiderna i modern tid med 13 VM-medaljer. När Pärson avslutade sin skidkarriär 2012 hade hon bland annat 42 världscupssegrar, 1 OS-guld, 7 VM-guld och totalt 19 mästerskapsmedaljer. Pärson tävlade för IK Fjällvinden i Tärnaby, en klubb som även bland andra Ingemar Stenmark och Stig Strand tidigare representerat.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Anja_P%C3%A4rson

 

Hon är närmast släkt på morfars sida -

Anja Sofia Tess Pärson är mormors fasters sonsons dotterdotters sondotter till Gustaf Larsson:

         Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
            mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
               mor: Eriksdotter, Märta Greta (1810 - 1897)
                  far: Jonsson, Erik (1775 - 1829)
                  syster: Jonsdotter, Marget (1790 - 1873)
               son: Abrahamsson, Gideon (1823 - 1913)
            son: Gideonsson, Johan (1850 - 1932)
         dotter: Johansdotter, Johanna Petronella (1888 - 1938)
      dotter: Magnusson, Tekla Eleonora (1922 - 2005)
   son: Pärson, Anders Roger (1950 - )
dotter: Pärson, Anja Sofia Tess (1981 - )

 

Men är också släkt på farfars sida –

Anja Sofia Tess Pärson är mormors morfars fasters dotterdotters sonsons dotterdotters sondotter till Olof Grelsson Lindh:

         Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
            mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
               mor: Nilsdotter, Anna Dorotea (Dordie) (1802 - 1881)
                  mor: Olofsdotter, Maria (1767 - 1847)
                     far: Nilsson, Olof (1726 - 1768)
                        far: Olofsson, Nils (1697 - 1748)
                        syster: Olofsdotter, Anna (1707 - 1788)
                     dotter: Persdotter, Kerstin (1749 - 1826)
                  dotter: Jonsdotter, Marget (1790 - 1873)
               son: Abrahamsson, Gideon (1823 - 1913)
            son: Gideonsson, Johan (1850 - 1932)
         dotter: Johansdotter, Johanna Petronella (1888 - 1938)
      dotter: Magnusson, Tekla Eleonora (1922 - 2005)
   son: Pärson, Anders Roger (1950 - )
dotter: Pärson, Anja Sofia Tess (1981 - )

 

Thommy Abrahamsson, ishockeyspelare

Bildresultat för thommy abrahamsson

Ulf Thommy Abrahamsson, född den 8 april 1947 i Holmsund i Västerbotten, är en före detta svensk ishockeyspelare och tvillingbror till den före detta ishockeymålvakten Christer Abris, född Abrahamsson.

Abrahamssons moderklubb är Godtemplarnas IF i Falun. Abrahamsson debuterade i A-laget i dåvarande division 5 redan som 15-åring. Efter tre år gick han vidare och spelade för Leksands IF 1964–1974 samt 1977–1980 och vann SM i ishockey tre gånger; 1969, 1973 och 1974. Han fick Guldpucken för säsongen 1972-1973 såsom varande säsongens främste spelare i Division 1 och svenska landslaget. Han spelade professionellt i WHA och New England Whalers 1974–1977. Säsongen 1980-1981 spelade han 32 matcher för Hartford Whalers i NHL och två för Binghamton Whalers i AHL. Vid återkomsten till svensk ishockey inför säsongsstart 1981/1982 valde han spel med Timrå IK som var nykomlingar i Elitserien. Efter att Timrå slutat sist och degraderats till division 1 spelade han en ytterligare säsong innan han slutade. Efter karriären har Abrahamsson försörjt sig som fiskare i Medelpad och Blekinge.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Thommy_Abrahamsson

Han är närmast släkt på mormors sida -

Ulf Thommy Abrahamsson är farmors mormors brorsdotters dotterdotters dotterdotters sonson till Ingeborg Larsdotter:

 

         Larsdotter, Ingeborg (1883 - 1962)

            far: Eriksson, Lars Olof (1853 - 1925)

               mor: Larsdotter, Eva Jonata (1825 - 1902)

                  mor: Jonsdotter, Märta (1787 - 1867)

                     mor: Nilsdotter, Märta (1753 - 1839)

                     bror: Nilsson, Sven (1760 - 1808)

                  dotter: Svensdotter, Magdalena (1793 - 1884)

               dotter: Jönsdotter, Anna Kajsa (1822 - 1898)

            dotter: Jonsdotter, Anna Greta (1847 - 1926)

         dotter: Hahlin, Ida Karolina (1874 - 1963)

      dotter: Johansdotter, Dagny Helena (1902 - 1994)

   son: Abrahamsson, Kurt Sören (1924 - 2012)

son: Abrahamsson, Ulf Thommy (1947 - )

 

Men är också släkt på farfars sida –

Ulf Thommy Abrahamsson är morfars farmors mosters dotterdotters sonsons sonsons son till Olof Grelsson Lindh:

 

      Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)

         mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)

            far: Persson, Olof (1798 - 1849)

               far: Olofsson, Per (1774 - 1855)

                  mor: Andersdotter, Kerstin (1754 - 1826)

                     mor: Nilsdotter, Märta (1713 - 1797)

                     syster: Nilsdotter, Kerstin (1726 - )

                  dotter: Jakobsdotter, Katarina (1762 - 1841)

               dotter: Andersdotter, Katarina (1788 - 1865)

            son: Johansson, Nils (1814 - 1883)

         son: Nilsson, Abraham Oskar (1862 - 1936)

      son: Abrahamsson, Karl Oskar (1901 - 1990)

   son: Abrahamsson, Kurt Sören (1924 - 2012)

son: Abrahamsson, Ulf Thommy (1947 - )

 

 

Christer Abris, ishockeyspelare

Picture

Christer Abris, född Kurt Christer Abrahamsson 8 april 1947 i Holmsund i Västerbotten, är en före detta svensk ishockeymålvakt. Han är tvillingbror till den före detta ishockeyspelaren Thommy Abrahamsson.

Christer Abrahamsson spelade för Leksands IF 1965–1974 och 1977–1982 och vann SM i ishockey tre gånger; 1969, 1973, och 1974. Han fick Guldpucken för säsongen 1973-1974 såsom varande säsongens främste spelare i Elitserien i ishockey och Sveriges herrlandslag i ishockey. Han spelade professionellt i WHA och New England Whalers 1974–1977.

Han spelade VM fem gånger och vann två silver (1973 och 1981) samt två brons (1972 och 1974). Han deltog i de olympiska vinterspelen 1972 i Sapporo.

Efter den aktiva karriären tränade han ett antal ishockeylag, bland annat Leksands IF och Skellefteå AIK på 1980- och 1990-talen.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Christer_Abris

 

Han är närmast släkt på mormors sida -

Kurt Christer Abrahamsson är farmors mormors brorsdotters dotterdotters dotterdotters sonson till Ingeborg Larsdotter:

 

         Larsdotter, Ingeborg (1883 - 1962)

            far: Eriksson, Lars Olof (1853 - 1925)

               mor: Larsdotter, Eva Jonata (1825 - 1902)

                  mor: Jonsdotter, Märta (1787 - 1867)

                     mor: Nilsdotter, Märta (1753 - 1839)

                     bror: Nilsson, Sven (1760 - 1808)

                  dotter: Svensdotter, Magdalena (1793 - 1884)

               dotter: Jönsdotter, Anna Kajsa (1822 - 1898)

            dotter: Jonsdotter, Anna Greta (1847 - 1926)

         dotter: Hahlin, Ida Karolina (1874 - 1963)

      dotter: Johansdotter, Dagny Helena (1902 - 1994)

   son: Abrahamsson, Kurt Sören (1924 - 2012)

son: Abrahamsson, Curt Christer (1947 - )

 

Men är också släkt på farfars sida –

Kurt Christer Abrahamsson är morfars farmors mosters dotterdotters sonsons sonsons son till Olof Grelsson Lindh:

 

      Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)

         mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)

            far: Persson, Olof (1798 - 1849)

               far: Olofsson, Per (1774 - 1855)

                  mor: Andersdotter, Kerstin (1754 - 1826)

                     mor: Nilsdotter, Märta (1713 - 1797)

                     syster: Nilsdotter, Kerstin (1726 - )

                  dotter: Jakobsdotter, Katarina (1762 - 1841)

               dotter: Andersdotter, Katarina (1788 - 1865)

            son: Johansson, Nils (1814 - 1883)

         son: Nilsson, Abraham Oskar (1862 - 1936)

      son: Abrahamsson, Karl Oskar (1901 - 1990)

   son: Abrahamsson, Kurt Sören (1924 - 2012)

son: Abrahamsson, Kurt Christer (1947 - )

 

Sixten Jernberg, skidåkare

Sixten Jernberg föddes i Lima 1929 och växte upp under fattiga förhållanden i en barnaskara på nio. Han fick sju års skolgång och började arbeta i smedja redan som tolvåring. Snart skulle han dock istället söka sig till arbete i skogen. Det hårda arbetet kombinerat med skidåkandet fram och tillbaka till jobbet gav resultat på tävlingarna. Han slog igenom som 20-åring då han 1949 vann Dalarnas junior-DM.

Sixten Jernbergs första medalj i ett internationellt mästerskap kom vid VM i Falun 1954, då han deltog i det svenska stafettlaget som tog brons. Vid OS i Cortina 1956 kom det riktigt stora genombrottet med fyra medaljer varav det på 50 kilometer var av ädlaste valör. Detta ledde också till att han samma år tilldelades Svenska Dagbladets guldmedalj delat med femkamparen Lars Hall.

Jernberg segrade i Vasaloppet 1955 och 1960.

Karriären avslutades 1964 med bland annat två OS-guld. Sixten Jernberg hade därmed tagit 15 OS- och VM-medaljer, vilket gör honom till Sveriges främsta skidåkare genom tiderna.

I SM-sammanhang var han sammanlagt inblandad i 32 guld. Han blev svensk mästare på 15 kilometer 1955–1961, på 30 kilometer 1957, 1960 och 1961 samt på 50 kilometer 1955–1957 och 1960 och 1961. Han ingick i Lima IF:s svenska mästarlag i stafett 1956, 1957, 1959, 1960 och 1964

källa: Wikipedia

 

Han är närmast släkt på morfars sida –

Edy Sixten Jernberg är farfars mormors halvbrors sondotters sondotters dottersons son till Gustaf Larsson:
         Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
            far: Andersson, Lars Gustaf (1840 - 1886)
               far: Larsson, Anders (1812 - 1896)
                  mor: Israelsdotter, Kristina (1770 - 1850)
                     mor: Johansdotter, Anna (1739 - 1771)
                     halvbror: Göransson, Jöns (1716 - 1807)
                  son: Jönsson, Erik (1752 - 1827)
               dotter: Eriksdotter, Märet (1776 - 1865)
            son: Nilsson, Bertil (1815 - 1892)
         dotter: Bertilsdotter, Märta Kajsa (1842 - 1913)
      dotter: Larsdotter, Brita Erika (1868 - 1948)
   son: Jernberg, Karl Gustaf Einar (1898 - 1966)
son: Jernberg, Edy Sixten (1929 - 2012)

 

men även släkt på farfars sida -

Edy Sixten Jernberg är morfars farfars fasters sonsons sondotters dottersons son till Olof Grelsson Lindh:
      Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
         mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
            far: Persson, Olof (1798 - 1849)
               far: Olofsson, Per (1774 - 1855)
                  far: Persson, Olof (1751 - 1778)
                     far: Nilsson, Per (1711 - 1758)
                     syster: Nilsdotter, Sara (1720? - 1796)
                  son: Persson, Bertil (1742 - 1827)
               son: Bertilsson, Nils (1790 - 1880)
            son: Nilsson, Bertil (1815 - 1892)
         dotter: Bertilsdotter, Märta Kajsa (1842 - 1913)
      dotter: Larsdotter, Brita Erika (1868 - 1948)
   son: Jernberg, Karl Gustaf Einar (1898 - 1966)
son: Jernberg, Edy Sixten (1929 - 2012)

 

Lars Frölander, simmare

En bild som visar person, håller, man, blå

Automatiskt genererad beskrivning

Frölanders första stora framgång som internationell simmare kom 1992, när han var med om att ta silver på 4x200 frisim vid sommar-OS i Barcelona. Efter det kom framgångarna tätt och han utvecklades till en av Sveriges främsta simmare genom tiderna.
År 2000 noterades han för världsrekord på 100 meter fjärilsim i kortbana med tiden 50,44, och tog OS-guld i samma gren i Sydney i september.
Efter OS 2004 i Aten där han endast ställde upp i lagkappen 4x100 meter frisim hade Frölander tänkt sluta med simningen. Men vid EM i Budapest meddelade han att han skulle satsa vidare på simning till åtminstone OS i Peking 2008.
I OS 2008 i Peking ställde Frölander återigen upp i 100 meter fjärilsim men blev utslagen i försöken och slutade på 18:e plats, en tiondels sekund från semifinalen.

källa: Wikipedia

Han är släkt på farfars sida -

Lars Arne Frölander är farfars farfars systerdotters dotterdotters dotterdotters dottersons son till Olof Grelsson Lindh:

            Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
               far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
                  far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
                     far: Eriksson, Sven (Ersson) (1771 - 1841)
                       far: Svensson, Erik (1741 - 1772)
                       syster: Svensdotter, Anna (1734 - 1818)
                     dotter: Salomonsdotter, Sara Kristina (1776 - )
                  dotter: Johansdotter, Brita Kajsa (1807 - 1886)
               dotter: Persdotter, Sara Magdalena (1828 - 1915)
            dotter: Johansdotter, Brita Johanna (1855 - 1942)
         dotter: Jonsdotter, Beda Karolina (1890 - 1981)
      dotter: Henriksson, Maria Ottilia (1924 - 2006)
   son: Frölander, Nils Arne (1945 - 2012)
son: Frölander, Lars Arne (1974 - )

men även släkt på morfars sida –

Lars Arne Frölander är morfars morfars systerdotters dotterdotters dotterdotters dottersons son till Gustaf Larsson:

            Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
               mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
                  far: Jönsson, Per (Petrus) (1816 - 1856)
                     mor: Persdotter, Maja Lisa (1793 - 1864)
                        far: Svensson, Per (1743 - 1805)
                        syster: Svensdotter, Anna (1734 - 1818)
                     dotter: Salomonsdotter, Sara Kristina (1776 - )
                  dotter: Johansdotter, Brita Kajsa (1807 - 1886)
               dotter: Persdotter, Sara Magdalena (1828 - 1915)
            dotter: Johansdotter, Brita Johanna (1855 - 1942)
         dotter: Jonsdotter, Beda Karolina (1890 - 1981)
      dotter: Henriksson, Maria Ottilia (1924 - 2006)
   son: Frölander, Nils Arne (1945 - 2012)
son: Frölander, Lars Arne (1974 - )

 

Sandra Näslund, skidåkare

2010 började Sandra Näslund åka skicross. Fyra år senare var Sveriges yngsta deltagare
vid vinter-OS i Sotji, där hon nådde femte plats. Hon debuterade i världscupen ett år
tidigare. Under decenniet kom hon sedan att ta över som främsta svenska skicrossåkare,
efter skadedrabbade Anna Holmlund.

Vid Idrottsgalan 2015 fick Sandra Näslund både Lilla Bragdguldet och priset som Årets
nykomling. Under sin juniorkarriär 2014–2017 tog hon totalt två VM-guld och ett VM-silver.

Hon blev Sveriges första världsmästare i skicross då hon vann VM-guld vid VM i skicross
2017 i Sierra Nevada i Spanien. Hon vann ytterligare ett VM-guld på hemmaplan i Idre
2021.

Säsongen 2017–2018 vann hon både skicross- och freestylevärldscuperna för damer.
Säsongen 2019/2020 vann hon skicross-världscupen.

Näslund var en stark medaljkandidat vid 2022 års vinter-OS-tävlingar i Peking. Näslund höll
för favorittrycket och vann OS-guld den 17:e februari 2022, efter att ha lett finalen från
start till mål.

Källa: Wikipedia

Hon är släkt på farfars sida -

Sandra Catrin Näslund är morfars brorsdotters sonsons dottersons dotter till Olof Grelsson Lindh:

            Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
               mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
                  far: Persson, Olof (1798 - 1849)
                  bror: Persson, Nils (1812 - 1890)
               dotter: Nilsdotter, Sara Kristina (1854 - 1936)
            son: Persson, Nils Elias (1878 - 1971)
         son: Persson, Per Edon (1909 - 1998)
      dotter: Persson, Britta Margareta (1947 - )
   son: Näslund, Stig Patrik (1969 - )
dotter: Näslund, Sandra Catrin (1996 - )

 

men även släkt på mormors sida –

Sandra Catrin Näslund är farmors mosters dotterdotters sonsons sonsons dotter till Ingeborg Larsdotter:

            Larsdotter, Ingeborg (1883 - 1962)
               far: Eriksson, Lars Olof (1853 - 1925)
                  mor: Larsdotter, Eva Jonata (1825 - 1902)
                     mor: Jonsdotter, Märta (1787 - 1867)
                     syster: Jonsdotter, Sara (1794 - 1885)
                  dotter: Larsdotter, Märta Johanna (1824 - 1874)
               dotter: Eriksdotter, Ulrika Sara Johanna (1845 - )
            son: Näslund, Erik Johannes (1877 - 1961)
         son: Näslund, Sigfrid Emanuel (1906 - 1993)
      son: Näslund, Stig Östen (1941 - )
   son: Näslund, Stig Patrik (1969 - )
dotter: Näslund, Sandra Catrin (1996 - )

 

KULTUR

Allan Edvall, skådespelare, författare, musiker m.m.

Mer information finns på t.ex. wikipedia

Han är närmast släkt på farmors sida -

John Allan Edvall är mormors mosters dotterdotters sondotters son till
        Olofsdotter, Erika Andrietta (1876 - 1931)
            mor:
Nilsdotter, Anna Kajsa (1837 - 1920)
                mor:
Hansdotter, Anna Greta (1806 - 1884)
                    mor:
Jönsdotter, Brita (1767 - 1851)
                    syster:
Jönsdotter, Lisa (1769 - 1858)
                dotter:
Eriksdotter, Anna Brita (1806 - 1882)
            dotter:
Matsdotter, Brita Lisa (1828 - )
        son:
Jonsson, Johan August (1869 - )
    dotter:
Jonsson, Magdalena Elisabet (1901 - 1989)
son:
Edvall, John Allan (1924 - 1997)

men även släkt på morfars sida -

John Allan Edvall är morfars farmors farfars systersons sonsons sondotters dotterson till
  Larsson, Gustav (1879 - 1967)
    mor:
Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
      far:
Vikström, Petrus Jönsson (1816 - 1856)
        far:
Vikström, Jöns Jönsson (1783 - 1859)
          mor:
Eliasdotter, Lisa (1759 - 1846)
            far:
Karlsson, Elias (1727 - 1808)
              far:
Mårtensson, Karl (Mård) (1703 - 1742)
              syster:
Mårtensdotter, Sara (1701 - 1776)
            son:
Eriksson, Elias (1724 - 1792)
          son:
Eliasson, Elias (1771 - 1820)
        son: Eliasson, Elias (1818 - )
      son:
Eliasson, Elias (1841 - )
    dotter:
Eliasdotter, Sara Regina (1869 - )
  dotter:
Jonsson, Magdalena Elisabet (1901 - 1989)
son:
Edvall, John Allan (1924 - 1997)

 

Lars Molin, författare, filmregissör

Mera information finns på t.ex. wikipedia

Han är närmast släkt på farfars sida -

Lars Fredrik Molin är morfars farfars farmors systerdotters dottersons dotterdotters dottersons son till
   Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
      mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
        far: Persson, Olof (1798 - 1849)
          far: Olofsson, Per (1774 - 1855)
            far: Persson, Olof (1751 - 1778)
              far: Nilsson, Per (1711 - 1758)
                mor: Olofsdotter, Margareta (1672 - 1756)
                syster: Olofsdotter, Kerstin (1676 - 1757)
              dotter: Eriksdotter, Karin (1723 - 1814)
            dotter: Andersdotter, Sara (1755 - 1842)
          son: Persson, Nils (1786 - )
        dotter: Nilsdotter, Märta (1818 - )
      dotter: Persdotter, Märta Johanna (1843 - )
    dotter:
Söderqvist, Anna Kristina (1874 - )
  son:
Molin, Johan Fredrik (1909 - 1990)
son: Molin, Lars Fredrik (1942 - 1999)

men även släkt på mormors sida -

Lars Fredrik Molin är farfars mormors farmors systerdotters dottersons dotterdotters dottersons son till
    Larsdotter, Ingeborg (1883 - 1962)
      far: Eriksson, Lars Olof (Ersson) (1853 - 1925)
        far: Johansson, Erik (1824 - 1863)
          mor: Olofsdotter, Magdalena (1783 - 1839)
            mor: Johansdotter, Barbro (1746 - )
              far: Eriksson, Johan (1718 - 1786)
                mor:
Olofsdotter, Maria (1687 - 1741)
                syster: Olofsdotter, Kerstin (1676 - 1757)
              dotter: Eriksdotter, Karin (1723 - 1814)
            dotter: Andersdotter, Sara (1755 - 1842)
          son: Persson, Nils (1786 - )
        dotter: Nilsdotter, Märta (1818 - )
      dotter: Persdotter, Märta Johanna (1843 - )
    dotter: Söderqvist, Anna Kristina (1874 - )
  son: Molin, Johan Fredrik (1909 - 1990)
son: Molin, Lars Fredrik (1942 - 1999)

 

 

Yngve Gamlin, regissör, skådespelare, humorist, konstnär, filmmakare m.m.
Han blev också Jämtlands förste President.

fr v: Ewert Ljusberg, Moltas Eriksson, Yngve Gamlin
Teckning: Stefan Kauppi

Mera information finns på t.ex. wikipedia och denna hyllningssida.

Han är närmast släkt på farfars sida -

Yngve Daniel Petrus Gamlin är farfars farfars farmors farmors brorsons dotterdotters dottersons dottersons sonson till
  Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
    far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
      far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
        far: Eriksson, Sven (Ersson) (1771 - 1841)
          far: Svensson, Erik (1741 - 1772)
            far: Eriksson, Sven (1700 - 1783)
              mor: Israelsdotter, Anna (Elin?) (1673 - 1717)
                far: Larsson, Israel (- 1704)
                  mor: Israelsdotter, Elisabet (1621 - 1679)
                  bror: Israelsson, Anders (1620 - 1705)
                son: Andersson, Israel (1650 - 1705)
              dotter: Israelsdotter, Märta (1672 - 1756)
            dotter: Isaksdotter, Sara (1710 - 1793)
          dotter: Matsdotter, Marita (1746 - )
        son: Olofsson, Mathias (Mats) (1778 - 1828)
      dotter: Matsdotter, Anna (1807 - )
    son: Jönsson, Jöns (1843 - )
  son: Jönsson, Petrus (1891 - 1957)
son: Gamlin, Yngve Daniel Petrus (1926 - 1995)

men även släkt på morfars sida -

Yngve Daniel Petrus Gamlin är morfars morfars farmors farmors brorsons dotterdotters dottersons dottersons sonson till
  Larsson, Gustav (1879 - 1967)
    mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
      far: Vikström, Petrus Jönsson (1816 - 1856)
        mor: Persdotter, Magdalena (Malin) (1788 - 1849)
          far: Svensson, Per (1743 - 1805)
            far: Eriksson, Sven (1700 - 1783)
              mor: Israelsdotter, Anna (Elin?) (1673 - 1717)
                far: Larsson, Israel (- 1704)
                  mor: Israelsdotter, Elisabet (1621 - 1679)
                  bror: Israelsson, Anders (1620 - 1705)
                son: Andersson, Israel (1650 - 1705)
              dotter: Israelsdotter, Märta (1672 - 1756)
            dotter: Isaksdotter, Sara (1710 - 1793)
          dotter: Matsdotter, Marita (1746 - )
        son: Olofsson, Mathias (Mats) (1778 - 1828)
      dotter: Matsdotter, Anna (1807 - )
    son: Jönsson, Jöns (1843 - )
  son: Jönsson, Petrus (1891 - 1957)
son: Gamlin, Yngve Daniel Petrus (1926 - 1995)

 

 

 

Stig Grybe, skådespelare

Mera information finns på t.ex. wikipedia och Östanbäcks släktförening

Han är närmast släkt på farfars sida -

Stig Rudolf Grybe är farfars farfars farbrors dottersons sondotters dotterdotters son till
   Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
      far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
        far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
          far: Eriksson, Sven (Ersson) (1771 - 1841)
            far: Svensson, Erik (1741 - 1772)
              far:
Eriksson, Sven (1700 - 1783)
              bror: Eriksson, Israel (1703 - 1768)
            dotter: Israelsdotter, Anna (1724 - 1786)
          son: Abrahamsson, Josef (1753 - 1792)
        son: Josefsson, Josef (1792 - )
      dotter: Josefsdotter, Sara Johanna (1843 - )
    dotter: Åkerstedt, Kajsa Johanna (1874 - 1963)
  dotter: Näsström, Hilma Elvira (1900 - 1987)
son: Grybe, Stig Rudolf (1928 - )

Han är också släkt på morfars sida -

Stig Rudolf Grybe är morfars morfars farbrors dottersons sondotters dotterdotters son till
    Larsson, Gustav (1879 - 1967)
      mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
        far: Vikström, Petrus Jönsson (1816 - 1856)
          mor: Persdotter, Magdalena (Malin) (1788 - 1849)
            far: Svensson, Per (1743 - 1805)
              far: Eriksson, Sven (1700 - 1783)
              bror: Eriksson, Israel (1703 - 1768)
            dotter: Israelsdotter, Anna (1724 - 1786)
          son: Abrahamsson, Josef (1753 - 1792)
        son: Josefsson, Josef (1792 - )
      dotter: Josefsdotter, Sara Johanna (1843 - )
    dotter: Åkerstedt, Kajsa Johanna (1874 - 1963)
  dotter: Näsström, Hilma Elvira (1900 - 1987)
son: Grybe, Stig Rudolf (1928 - )

 

Pia Johansson, skådespelerska, föreläsare och moderator

Pia forskade efter sina anor i TV programmet "Vem tror du att du är"  När jag skriver detta kan man fortfarande titta på avsnittet i SVT Play.
Mera information finns på t.ex. wikipedia

Hon är närmast släkt på morfars sida -

Pia Ann-Kristin Johansson är farfars mormors halvsysters sondotters sonsons dotterdotters dotterdotter till:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
     far: Andersson, Lars Gustaf (1840 - 1886)
      far: Larsson, Anders (1812 - 1896)
       mor: Israelsdotter, Kristina (1770 - 1850)
        mor: Johansdotter, Anna (1739 - 1771)
        halvsyster: Göransdotter, Kerstin (1718 - 1799)
       son: Matsson, Jonas (1754 - 1844)
      dotter: Jonsdotter, Kristina (1775 - 1860)
     son: Olofsson, Jonas (1812 - 1887)
    son:
Jonsson, Jonas Olof (1844 - )
   dotter: Jonsdotter, Hilma Antoietta (1874 - )
  dotter:
Salomonsdotter, Betty Maria (1902 - 1996)
 dotter:
Persson, Ulla Birgitta (1933 - )
dotter:
Johansson, Pia Ann-Kristin (1960 - )

Hon är också släkt på farfars sida -

Pia Ann-Kristin Johansson är farfars mormors morfars brorsons dottersons sonsons dottersons dotterdotter till:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
    far:
Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
     far:
Svensson, Henrik (1799 - 1869)
      mor:
Henriksdotter, Maria (1773 - 1842)
       mor:
Hansdotter, Brita (1736 - 1817)
        mor:
Isaksdotter, Maria (1718 - 1813)
         far:
Persson, Isak (1659 - 1745)
         bror:
Persson, Elias (~1660 - 1704)
        son:
Eliasson, Erik (1699 - 1754)
       dotter:
Eriksdotter, Anna (1721 - 1762)
      son:
Adamsson, Hans (1760 - 1849)
     son:
Hansson, Hans (1793 - )
    son:
Hansson, Daniel (1824 - 1887)
   dotter:
Danielsdotter, Brita Vilhelmina Elisabet (1864 - )
  son:
Persson, Per Esbjörn (1901 - 1978)
 dotter:
Persson, Ulla Birgitta (1933 - )
dotter:
Johansson, Pia Ann-Kristin (1960 - )

 

 

Manfred Björkquist, Biskop och initiativtagaren till Sigtunastiftelsen

Mera information finns på t.ex. wikipedia och Sigtunastiftelsen.

Han är närmast släkt på farfars sida -

Manfred Björkquist är farfars farfars farbrors sondotters sonsons sonson till
  Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
    far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
      far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
        far: Eriksson, Sven (Ersson) (1771 - 1841)
          far: Svensson, Erik (1741 - 1772)
            far: Eriksson, Sven (1700 - 1783)
            bror: Eriksson, Erik (1698 - 1761)
          son: Eriksson, Erik (1725 - 1810)
        dotter: Eriksdotter, Lisa (1752 - 1810)
      son: Eriksson, Jonas (1783 - 1865)
    son: Plan, Per Jonas Jonsson (1815 - 1891)
  son: Björkqvist, Jonas Erik (1845 - 1921)
son: Björkquist, Manfred (1884 - 1985)

Han är också släkt på morfars sida -

Manfred Björkquist är morfars morfars farbrors sondotters sonsons sonson
  Larsson, Gustav (1879 - 1967)
    mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
      far: Vikström, Petrus Jönsson (1816 - 1856)
        mor: Persdotter, Magdalena (Malin) (1788 - 1849)
          far: Svensson, Per (1743 - 1805)
            far: Eriksson, Sven (1700 - 1783)
            bror: Eriksson, Erik (1698 - 1761)
          son: Eriksson, Erik (1725 - 1810)
        dotter: Eriksdotter, Lisa (1752 - 1810)
      son: Eriksson, Jonas (1783 - 1865)
    son: Plan, Per Jonas Jonsson (1815 - 1891)
  son: Björkqvist, Jonas Erik (1845 - 1921)
son: Björkquist, Manfred (1884 - 1985)

 

 

Helmer Grundström, författare från Svanavattnet, Svanabyn

Mer information finns på t.ex. Helmer Grundströmsällskapet, och wikipedia

Han är närmast släkt på farfars sida -

Johan Helmer Grundström är farmors brorsons sonsons son till
    Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
      far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
        mor: Grelsdotter, Brita Stina (1796 - 1885)
        bror: Grelsson, Hans (1794 - 1880)
      son: Hansson, Erik (1820 - 1894)
    son: Eriksson, Jonas (1851 - )
  son: Grundström, Erik (1874 - 1966)
son: Grundström, Johan Helmer (1904 - 1986)

Han är också släkt på morfars sida -

Johan Helmer Grundström är farfars mormors halvbrors sondotters sonsons sonson till
    Larsson, Gustav (1879 - 1967)
      far: Andersson, Lars Gustaf (1840 - 1886)
        far: Larsson, Anders (1812 - 1896)
          mor: Israelsdotter, Kerstin (Kristina) (1770 - 1850)
            mor: Johansdotter, Anna (1739 - 1771)
            halvbror: Göransson, Jöns (1716 - 1807)
          son: Jönsson, Erik (1752 - 1827)
        dotter: Eriksdotter, Brita (1787 - 1876)
      son: Hansson, Erik (1820 - 1894)
    son: Eriksson, Jonas (1851 - )
  son: Grundström, Erik (1874 - 1966)
son: Grundström, Johan Helmer (1904 - 1986)

 

Gustav Hedenvind-Eriksson, författare från Gubbhögen, Alanäs

Mera information finns på t.ex. wikipedia och Hedenvind-sällskapet

Han är närmast släkt på morfars sida -

Gustaf Hedvin Hedenvind-Eriksson är mormors fasters dottersons son till:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
 mor:
Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
  mor:
Eriksdotter, Märta Greta (1810 - 1897)
   far:
Jonsson, Erik (1775 - 1829)
   syster:
Jonsdotter, Kristina (1787 - 1868)
  dotter:
Adamsdotter, Kristina Erika (1818 - 1864)
 son:
Gustafsson, Erik Håkan (1851 - 1922)
son:
Hedenvind-Eriksson, Gustaf Hedvin (1880 - 1967)

Han är också släkt på farfars sida -

Gustaf Hedvin Hedenvind-Eriksson är farfars morfars systersons sonsons dotterson till:
 Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
  far:
Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
   far:
Svensson, Henrik (1799 - 1869)
    mor:
Henriksdotter, Maria (1773 - 1842)
     far:
Mickelsson, Henrik (1730 - 1820)
     syster:
Mickelsdotter, Margareta (1735 - 1805)
    son:
Persson, Mickel (1763 - )
   son:
Mickelsson, Per (1789 - 1855)
  son:
Persson, Mickel (1820 - 1908)
 dotter:
Mickelsdotter, Juliana (1858 - 1940)
son:
Hedenvind-Eriksson, Gustaf Hedvin (1880 - 1967)

 

Hjalmar Strömer,  författare, astronom och folkbildare från Kärrnäset, Ström

Mera information finns på t.ex. wikipedia

Han är närmast släkt på morfars sida -

Nils Hjalmar Strömer är farmors morfars fars halvsysters sondotters son till:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
 far:
Andersson, Lars Gustaf (1840 - 1886)
  mor:
Persdotter, Kerstin (Stina) (1820 - 1885)
   mor:
Svensdotter, Märta (1796 - 1871)
    far:
Larsson, Sven (1771 - 1797)
     far:
Strandberg, Lars Svensson (1742 - 1789)
     halvsyster:
Svensdotter, Märeta (1726 - 1787)
    son:
Mickelsson, Sven (1764 - 1842)
   dotter:
Svensdotter, Ingeborg (1811 - 1866)
  son:
Strömer, Nils Hjalmar (1849 - 1886)

Han är också släkt på farfars sida -

Nils Hjalmar Strömer är farfars mormors morfars brorsdotters sondotters dottersons son:
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
 far:
Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
  far:
Svensson, Henrik (1799 - 1869)
   mor:
Henriksdotter, Maria (1773 - 1842)
    mor:
Hansdotter, Brita (1736 - 1817)
     mor:
Isaksdotter, Maria (1718 - 1813)
      far:
Persson, Isak (1659 - 1745)
      bror:
Persson, Per (1656 - 1725)
     dotter:
Persdotter, Märeta (1680 - 1745)
    son:
Zakrisson, Zakris (1708 - 1786)
   dotter:
Zakrisdotter, Brita (1742 - 1801)
  dotter:
Svensdotter, Karin (1782 - 1870)
 son:
Löf, Nils Nilsson (1814 - 1907)
son:
Strömer, Nils Hjalmar (1849 - 1886)

 

 Kerstin Thorvall, svensk författare, illustratör och journalist.

Description: Description: hjalmar

Mera information finns på t.ex. wikipedia

Hon är närmast släkt på morfars sida -

Kerstin Hilma Margareta Thorvall är farmors farfars systerdotters dottersons dotterdotter till Gustaf Larsson:

   Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
      far: Andersson, Lars Gustaf (1840 - 1886)
         mor: Persdotter, Kerstin (Stina) (1820 - 1885)
            far: Göransson, Per (1789 - 1878)
               far: Persson, Göran (1755 - 1842)
               syster: Persdotter, Sigrid (1751 - )
            dotter: Larsdotter, Gölin (1793 - 1858)
         dotter: Jönsdotter, Gölin (Juliana) (1826 - 1867)
      son: Strömstedt, Kristian Andersson (1862 - 1943)
   dotter: Christianson, Thora Juliana (1898 - 1980)
dotter: Thorvall, Kerstin Hilma Margareta (1925 - 2010)

Hon är också släkt på farfars sida -

Kerstin Hilma Margareta Thorvall är farfars farfars systersons dotterdotters dotterdotters dotter till Olof Grelsson Lindh:

      Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
         far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
            far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
               far: Eriksson, Sven (Ersson) (1771 - 1841)
                  far: Svensson, Erik (1741 - 1772)
                  syster: Svensdotter, Karin (1736 - 1818)
               son: Larsson, Johan (1771 - 1845)
            dotter: Johansdotter, Kajsa Stina (1800 - 1878)
         dotter: Nilsdotter, Sara Margareta (1841 - 1927)
      dotter: Naeselius, Selma Margareta (1876 - 1966)
   dotter: Christianson, Thora Juliana (1898 - 1980)
dotter: Thorvall, Kerstin Hilma Margareta (1925 - 2010)

 

Rune Joelsson, Meteorolog

Description: Description: Rune Joelsson.jpg

”Meteorolog Rune Joelsson, Norrköping, har efter en kortare tids sjukdom avlidit i en ålder av 73 år. Han var bördig från Ormsjö, Dorotea, och tog studenten i Umeå. Under flera decennier var han meteorolog i tv-rutan. Den dominerande delen av en mer än 40-årig anställning hos SMHI bestod i prognostjänst först i Stockholm och sedan i Norrköping. De sista tjänsteåren var han marknadsförare och informatör för Rossby Centre, en forskningsenhet vid SMHI.” (Norrköpings Tidningar)

Han är närmast släkt på morfars sida -

Erik Rune Joelsson är farfars morbrors dottersons sonsons son till Gustaf Larsson:

      Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
         far: Andersson, Lars Gustaf (1840 - 1886)
            far: Larsson, Anders (1812 - 1896)
               mor: Israelsdotter, Kristina (1770 - 1850)
               bror: Israelsson, Samuel (1767 - 1857)
            dotter: Samuelsdotter, Gertrud Brita (1809 - )
         son: Salomonsson, Joel (1844 - 1885)
      son: Joelsson, Johan Vilhelm (1881 - 1965)
   son: Joelsson, Anders Vilhelm (1912 - 1990)
son: Joelsson, Erik Rune (1936 - 2010)

Han är också släkt på farfars sida -

Erik Rune Joelsson är farfars farfars brorsons sondotters sonsons son till Olof Grelsson Lindh:

      Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
         far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
            far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
               far: Eriksson, Sven (Ersson) (1771 - 1841)
                  far: Svensson, Erik (1741 - 1772)
                  bror: Svensson, Per (1743 - 1805)
               son: Persson, Erik (1795 - 1875)
            son: Eriksson, Petrus (Petter) (1820 - 1891)
         dotter: Persdotter, Brita Gunilla (1849 - 1940)
      son: Joelsson, Johan Vilhelm (1881 - 1965)
   son: Joelsson, Anders Vilhelm (1912 - 1990)
son: Joelsson, Erik Rune (1936 - 2010)

 

Kjell Höglund, sångare, författare, låtskrivare.

och så lyssnar jag på kjell höglund

Höglund bodde först i Klövsjö i södra Jämtland, men växte huvudsakligen upp i Rossön, fyra mil öster om Strömsund, och gick realskolan i Backe. Han kom slutligen till Strömsundsgymnasiet, numera Hjalmar Strömerskolan, i mitten av 1960-talet där han bodde på ett elevhem och bildade ett gitarrband, Elevhemsgänget eller The Fairlines, som spelade musik av The Shadows, The Spotnicks och liknande grupper.

År 1971 gav Höglund ut skivan Undran, en låtsamling till enkelt ackompanjemang som följdes upp av skivan Blomstertid 1972. Båda albumen gavs ut på eget bolag.

Höglunds nästa skiva, Häxprocess från 1973, gavs ut på skivbolag och skivan utmärkte sig bland annat på grund av titellåten som var över femton minuter lång. Han etablerade sig vid den här tiden som en av den svenska musikrörelsens, proggens, särlingar. Till skillnad från proggens markant vänsterpolitiska budskap fokuserade han ofta på egna betraktelser präglade av filosofi, litteratur och andligt sökande.

Under 1980-talet förde Höglund ett kringflackande liv och hans många resor gav inspiration till nya teman. Skivorna Vägen mot Shangri-La (1980) och Tidens tecken (1984) är tydliga tecken på denna inspiration, bland annat med låten Genesarets sjö.

I början av 1990-talet fick han en ny och yngre publik, som bland annat ledde till nyinspelningar av låtarna Jag hör hur dom ligger med varandra i våningen ovanför och Man vänjer sig. Ett stort folkligt genomslag fick han samtidigt med slagdängan En stor stark. År 1992 nominerades Kjell Höglund till en Grammis.

Källa Wikipedia, Se också - http://www.kjellhoglund.com/index.html

Han är närmast släkt på farfars sida -
Kjell Örjan Höglund är morfars farbrors dottersons sonsons son till Olof Grelsson Lindh:

      Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
         mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
            far: Persson, Olof (1798 - 1849)
               far: Olofsson, Per (1774 - 1855)
               bror: Olofsson, Anders (1776 - 1846)
            dotter: Andersdotter, Ingrid (1812 - 1901)
         son: Höglund, Anders Mattias Karlsson (1844 - 1929)
      son: Höglund, Jonas Oskar (1873 - 1947)
   son: Höglund, Erik Harald (1916 - 2002)
son: Höglund, Kjell Örjan (1945 - )

Han är också släkt på morfars sida -
Kjell Örjan Höglund är farfars morfars brorsons sonsons sonsons son till Gustaf Larsson:

      Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
         far: Andersson, Lars Gustaf (1840 - 1886)
            far: Larsson, Anders (1812 - 1896)
               mor: Israelsdotter, Kristina (1770 - 1850)
                  far: Rosenblad, Israel Samuelsson (1726 - 1778)
                  bror: Lundblad, Karl Samuelsson (1723 - 1809)
               son: Karlsson, Mattias (Mats) (1782 - 1865)
            son: Matsson, Karl (1811 - 1881)
         son: Höglund, Anders Mattias Karlsson (1844 - 1929)
      son: Höglund, Jonas Oskar (1873 - 1947)
   son: Höglund, Erik Harald (1916 - 2002)
son: Höglund, Kjell Örjan (1945 - )

 

Kim Anderzon, skådespelare.

En bild som visar person, leende

Automatiskt genererad beskrivning

Anderzon började redan som barn att intressera sig för teater då hennes farföräldrar lät henne följa med till Östersunds gamla teater för att se en operett. Anderzon själv beskrev senare att detta kom att representera en attraktiv drömvärld som skilde sig från hennes påvra vardag.

När hon var sexton år flyttade hon till Stockholm för att utbilda sig till kartritare. Hon arbetade en tid i yrket innan skådespeleriet tog överhanden. Hon började ta lektioner för Sten Larsson och senare vid Inge Wærns teaterstudio. Vid årsskiftet 1968–1969 kom hon till Pistolteatern i samband med att denna omorganiserades. I början av 1969 gjorde hon sin scendebut i Direktör Ubu. Efterhand blev hon alltmer uppmärksammad och fick sitt genombrott i Dario Fo-pjäserna Åh, vad revolutionen är härlig!!... (1974), Vi betalar inte! Vi betalar inte! (1977) och En kvinna (1979). Hon stannade hos Pistolteatern till 1984, då hon blev frilansande skådespelare.

Som sådan rönte hon framgång med soloframträdanden i föreställningar som Änglasug (1989), Vivagina (1997)[3], en annan show 1995 och 2003 med Mae West som tema samt Grymt fett som spelats på Boulevardteatern i Stockholm.

Anderzon var även verksam som skådespelare i film och på TV. Debuten skedde i kortfilmen Frukost (1969), där hon medverkade i en mindre roll. Hon har fått stor uppskattning för sina roller i den komedivåg som sköljde över svensk film under 1980-talet. Här kan nämnas filmer som Sällskapsresan (1980) och Göta kanal (1981). 1983 spelade hon huvudrollen som Anna i filmen Andra dansen, för vilken hon fick motta en Guldbagge för "bästa skådespelerska". Bland övrig medverkan kan nämnas Saxofonhallicken (1987), Titties salong (1987) och Rederiet (1994–1996, 2002).

källa: Wikipedia

 

Hon är närmast släkt på farfars sida –

Kerstin Kristina Birgitta (Kim) Anderzon är farfars mormors brorsdotters sondotters dotterdotters dotterdotter till Olof Grelsson Lindh:

         Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
            far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
               far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
                  mor: Henriksdotter, Maria (1773 - 1842)
                     mor: Hansdotter, Brita (1736 - 1817)
                     bror: Hansson, Mats (1743 - 1804)
                  dotter: Matsdotter, Maria (1769 - 1840)
               son: Persson, Salomon (1798 - 1859)
            dotter: Salomonsdotter, Katarina Sofia (1835 - 1925)
         dotter: Jonsdotter, Eva Kristina Olivia (1864 - 1925)
      dotter: Hansson, Ida Sofia (1893 - 1968)
   dotter: Hansson, Sylvia Katarina (1920 - 2011)
dotter: Anderzon, Kerstin Kristina Birgitta (Kim) (1943 - )

Hon är också släkt på morfars sida –

Kerstin Kristina Birgitta (Kim) Anderzon är mormors farmors farbrors sondotters dottersons dotterdotters dotter till Gustaf Larsson:

      Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
         mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
            mor: Eriksdotter, Märta Greta (1810 - 1897)
               far: Jonsson, Erik (1775 - 1829)
                  mor: Persdotter, Kerstin (1749 - 1826)
                     far: Jakobsson, Per (1710 - )
                     bror: Jakobsson, Erik (1715 - 1791)
                  son: Eriksson, Jakob (1751 - 1796)
               dotter: Jakobsdotter, Ingeborg (1787 - 1859)
            dotter: Mårtensdotter, Stina Erika (1826 - 1890)
         son: Eriksson, Hans-Edvard (1860 - 1930)
      dotter: Hansson, Ida Sofia (1893 - 1968)
   dotter: Hansson, Sylvia Katarina (1920 - 2011)
dotter: Anderzon, Kerstin Kristina Birgitta (Kim) (1943 - )

 

Siewert Öholm, journalist, programledare.

En bild som visar person, person, vägg, inomhus

Automatiskt genererad beskrivning

Öholm utbildade sig till folkskollärare och var verksam som sådan i Jönköping 1962–1966 och i Dorotea 1966–1971. År 1971 kom han till Sveriges Radio och övergick snart till TV-produktion, bland annat för det populära allsångsprogrammet Hela kyrkan sjunger 1973–1983. Han var därefter programledare för bland annat Kvällsöppet, Nattcafé och Svar direkt i Sveriges Television, där han blev känd för sin rapphet som debattledare.
En av de mer berömda debatterna inträffade 1984 och gällde hårdrock, som beskyllts för satanism.

Källa Wikipedia.

 

Han är närmast släkt på farfars sida -

Henrik Siewert Natanael Öholm är farfars farfars brorsdotters dotterdotters sonsons son till Olof Grelsson Lindh:

      Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
         far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
            far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
               far: Eriksson, Sven (Ersson) (1771 - 1841)
                  far: Svensson, Erik (1741 - 1772)
                  bror: Svensson, Sven (1746 - 1810)
               dotter: Svensdotter, Brita (1769 - 1860)
            dotter: Persdotter, Brita Stina (1793 - 1831)
         dotter: Henriksdotter, Gunilla Brita (1822 - 1910)
      son: Öholm, Henrik August (1858 - 1931)
   son: Öholm, Erik Gustaf (1893 - 1965)
son: Öholm, Henrik Siewert Natanael (1939 - 2017)

Han är också släkt på morfars sida –

Henrik Siewert Natanael Öholm är morfars morfars brorsdotters dotterdotters sonsons son till Gustaf Larsson:

      Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
         mor: Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
            far: Jönsson, Per (Petrus) (1816 - 1856)
               mor: Persdotter, Maja Lisa (1793 - 1864)
                  far: Svensson, Per (1743 - 1805)
                  bror: Svensson, Sven (1746 - 1810)
               dotter: Svensdotter, Brita (1769 - 1860)
            dotter: Persdotter, Brita Stina (1793 - 1831)
         dotter: Henriksdotter, Gunilla Brita (1822 - 1910)
      son: Öholm, Henrik August (1858 - 1931)
   son: Öholm, Erik Gustaf (1893 - 1965)
son: Öholm, Henrik Siewert Natanael (1939 - 2017)

 

Anna-Lisa (Lapp-Lisa) Öst, sångerska.

En bild som visar person, person

Automatiskt genererad beskrivning

Anna-Lisa Öst föddes 1889 som yngst av sex syskon i byn Mark som är belägen 35 kilometer nordväst om tätorten Vilhelmina i Lappland. Fadern, Olof Jönsson Vikström, var nybyggare och kronoarrendator på ett litet torp, och familjen levde under knappa omständigheter. Det var långt till närmaste samhälle och skolgången begränsades till några få veckor i en ambulerande skola. Modern Tekla Salomonsson, ”Spel-Tekla”, var musikalisk. Hon fungerade som byns ”klockare” på de andakter som hölls varje söndag i någon av byns fem gårdar. Hon ledde sången, sjöng psalmer och läsarsånger och tog till sin hjälp ”spelstocken”, ett psalmodikon som användes vid husandakter.

Som barn var hon nära att drunkna 1904 under en båtfärd och lovade då Gud att ge sitt liv åt honom; 1908 tog hon steget och blev frälst. År 1911 började hennes utbildning till officer i Frälsningsarméns krigsskola i Stockholm och hon verkade sedan som frälsningsofficer i tolv år. Trots hennes ganska korta skolgång i barndomen klarade hon utbildningen och blev stationerad i Tierp. Efter några förflyttningar befordrades hon som löjtnant till Hedemorakåren.

 

År 1923-1924 gifte sig Anna-Lisa Öst med sitt livs kärlek frälsningssoldaten och lantbrevbäraren Johan "Jonte" Öst i Hedemora i Dalarna. Detta innebar att Anna-Lisa Öst, enligt Frälsningsarméns regler, fick ta avsked som frälsningsofficer. I äktenskapet föddes dottern Siv 1935, som senare ofta sjöng duett med modern. År 1927 tog paret adoptivdottern Gun. Johan Öst avled 9 mars 1952.

Även efter giftermålet fortsatte Öst att resa runt i Sverige och övriga Norden. Under den perioden sjöng hon och höll möten, och hon framförde andliga sånger till gitarr. Även i USA var hon en återkommande gäst. Hennes repertoar omfattade närmare 800 sånger.

Lapp-Lisas första skivinspelning gjordes 1929 (eller 1931) när Svenska Journalen lanserade skivmärket Tal och ton. När Tal och ton upphörde 1934 gjorde hon under närmare tjugo år sina inspelningar på Sonora-ägda skivmärket Sonata. Under 1940-talets senare år fick Lapp-Lisa en egen etikett med sitt porträtt på. På 1950-talet inledde hon ett samarbete med Cupol. Under sin livstid gjorde hon 450 grammofoninspelningar och många framträdanden i radio samt TV, bland annat 2 januari 1963 hos Lennart Hyland i TV-programmet Hylands hörna.

Med sången "Barnatro" blev Öst känd i två världsdelar, och hennes grammofoninspelning av sången såldes i mer än 100 000 exemplar.

Frälsningsarméns bönekåta i Fatmomakke är Lapp-Lisas gåva till bygden. Kåtan byggdes 1946 och bekostades av henne. Vid Lapp-Lisas begravning 1974 kom fyra små buketter med blåviol från Stockholms musikklasser; "Till vår tant Barnatro" stod det i hälsningen.

Anna-Lisa Östs grav finns på Norra Kyrkogården i Hedemora. I hembyn Mark öppnades 2001 ett museum över hennes gärning och invigdes en staty. Såväl utställningen som statyn flyttades 2013 in till centrala Vilhelmina.

Källa: Wikipedia

 

Hon är närmast släkt på mormors sida –

Anna Lovisa (Anna-Lisa) (Lapp-Lisa) Wikström är farmors fars halvbrors sonsons dotter till Ingeborg Larsdotter:

Larsdotter, Ingeborg (1883 - 1962)
   far: Eriksson, Lars Olof (1853 - 1925)
      mor: Larsdotter, Eva Jonata (1825 - 1902)
         far: Jönsson, Lars (1799 - 1878)
         halvbror: Vikström, Petrus (Per) Jönsson (1773 - 1849)
      son: Vikström, Jöns Persson (1795 - 1876)
   son: Wikström, Olof Jönsson (1839 - 1911)
dotter: Wikström, Anna Lovisa (Anna-Lisa) (Lapp-Lisa) (1889 - 1974)

Hon är också släkt på farfars sida –

Anna Lovisa (Anna-Lisa) (Lapp-Lisa) Wikström är farfars mormors brorsons dottersons dotter till Olof Grelsson Lindh:

Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
   far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
      far: Svensson, Henrik (1799 - 1869)
         mor: Henriksdotter, Maria (1773 - 1842)
            mor: Hansdotter, Brita (1736 - 1817)
            bror: Hansson, Mats (1743 - 1804)
         son: Matsson, Erik (1772 - 1864)
      dotter: Eriksdotter, Brita Kristina (1803 - 1883)
   son: Wikström, Olof Jönsson (1839 - 1911)
dotter: Wikström, Anna Lovisa (Anna-Lisa) (Lapp-Lisa) (1889 - 1974)

 

 

BROTT

Olof Salomonsson, född 1817-10-06 Älgsjö, Åsele,
                                   död genom halshuggning 1842-11-16

"Den avrättning som med säkerhet var den sista i Västerbottens lappmark, var när drängen Olof Salomonsson från Älgsjö i Åsele halshöggs den 16 november 1842." Olof Salomonsson var "född av ägta säng 1817 den 6te october utaf Föräldrarne för Bonden Salomon Christoffersson och dess hustru Gertrud Hansdotter i Elgsjö by" och han mördade bondesonen Jon Svensson från Västra Gensjön i ett båthus på norra sidan av Ångermanälven mitt emot Åsele kyrko- och marknadsplats. Jon Svensson var född den 30 augusti 1812 och på tredje året var gift med Märta Andersdotter. Sin fader var Sven Jonsson.

"Måndagen den 3 januari hade Olof bytt hästar... och erlagt löfte om snar återbetalning lånat 45 riksdaler av Sven Jonsson i Sör-Åsele och 5 riksdaler av Henric Eriksson i Älgsjön. Olof såg dock ingen möjlighet att betala tillbaka dessa pengar, varför han på tisdagsmorgonen fattade sitt beslut, att mörda och råna Jon Svensson, som han känt sedan 5-6 år och förmodade ha mycket pengar."

Häftet Lappmarkens sista avrättning 1842 är skrivit av Birger Grundström, Grundfors, Grunnarn.

Han är släkt på farfars sida, jag har ännu ingen anknytning på morfar/mormors sida.

Olof Salomonsson är farmors farmors farfars morbrors sonsons sondotters son till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
  far:
Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
    mor: Grelsdotter, Brita Stina (1796 - 1885)
      far: Hansson, Grels (1769 - 1842)
        mor:
Grelsdotter, Dorotea (Dordi) (1738 - 1819)
          far:
Josefsson, Grels (1704 - 1770)
            far:
Grelsson, Josef (1674 - 1718)
              mor:
Kristoffersdotter, (1640 - )
              bror:
Kristoffersson, Erik (- 1698)
            son:
Eriksson, Hans (1693 - 1785)
          son: Hansson, Erik (1718 - 1801)
        son:
Eriksson, Hans (1758 - 1825)
      dotter:
Hansdotter, Gertrud (1786 - 1845)
    son:
Salomonsson, Olof (1817 - 1842)

 

Magdalena Svensdotter, barnamörderska, född 1836-02-26 i Sunnansjö,
                                            död 1915-10-04 i Stenviksstrand, Ramsele.

SVAR i Ramsele har tagit fram ett häfte kallat "Handledning för forskning i domstolsarkiv". I denna finns ett antal verkliga exempel på vad som man kan finna.

Den 4 oktober 1915 avled i byn Stenvikstrand i Ramsele socken i Ångermanland änkan Magdalena Svensdotter i en ålder av 79 år. I dödboken står att hon hade varit fullt frisk till kl 11 på förmiddagen då hon plötsligt blev häftigt sjuk och dog kl 3 samma eftermiddag av hjärtfel.

Magdalena hade i sitt liv hunnit med två äktenskap men hade endast fött ett överlevande barn i det första giftet, dotter Anna Kristina förr 1869. Noteringarna i husförhörslängderna visar att Magdalena levt kristligt och skött sig väl, utom vid ett tillfälle i sin ungdom, och skulle vi inte ha uppmärksammat denna notering i husförhörslängden skulle hon säkert inte fångat vårt intresse. Hon var nämligen dömd för barnamord.

Magdalena Svensdotter föddes den 26 fenruari 1836 i byn Sunnansjö i Fjällsjö socken som oäkta dotter till pigan Ingrid Israelsdotter. I november samma år gifte sig modern med en Sven Persson i samma by, och förmodligen var denne Magdalenas far.

Året därefter blev familjen torpare i byn Sil i samma församling, och där fick Magdalena en syster vid namn Märta Greta år 1838. Modern dog genom drunkning 1839 och fadern gifte om sig efter tre år med en kvinna vid namn Märta Stina Matsdotter [ana]. Efter ytterligare två år flyttade familjen som nybyggare till byn Edsta och med tiden fick Magdalena sju halvsyskon.

Det är vid denna tidpunkt som vi i kyrkböckerna för Fjällsjö församling får veta att pigan Magdalena Svensdotter blivit dömd för barnamord. I husförhörslängderna står noterat "Straffad Arbetsfängelse å Norrmalm. Straffad för barnamord med 5 års tukthus, frigifven d. 27/8 63."

Genom den rika källa som domböcker, fångrullor och andra arkiv erbjuder kan man få fram rena deckarromaner eller thrillers, och så är även fallet med Magdalena Svensdotter.

I förhörsprotokollen får vi reda på att Magdalena från 1856 tjänat piga hos en inspektor Gustaf Hamnquist i byn Backe, där hon natten mot den 13 december 1857 framfött ett flickebarn som hon sedan lagt i "lönn". I förhöret uppges att barnets far skulle ha varit en arbetskarl vid namn Tunell, vilken vid barnets födelse lämnat orten. Skammen att framföda ett s.k. oäkta barn efter en så "dålig" person som Tunell och de problem som det innebar att ensam uppfostra ett barn gjorde att Magdalena hade försökt fördriva fostret men misslyckats.

På kvällen den 12 december kände hon att förlossningen skulle ske och gick då ut till ladugården där hon lade sig på golvet för att föda.

I rädsla för att bli upptäckt fattade hon tag om barnets hals, runt vilken hon även virade navelsträngen, och ströp barnet under det att hon gick omkring 200 alnar bort och lade fostret i en rishög. Hennes tanke var att senare bättre gömma fostret, men därefter gick hon in i mansgårdsbyggnaden.

Tidigt på morgonen steg hon upp och bytte kläder för att åter somna, men låg vaken tills det var dags att gå till ladugården för att sköta om djuren. Där passade hon på att torka upp en del blod efter förlossningen, men när hon kom tillbaka in i mansgårdsbyggnaden blev hon tillfrågad om hon visste varför det fanns blod på golvet i salen. Hon förnekade att hon kände till orsaken, men då tillkallades en barnmorska för vilken Magdalena till slut berättade om det som hänt, och hon blev "tagen i förvar".

Gårdsfolket med dräng och arbetskarl förhördes, och alla hade märkt att Magdalena varit havande. Barnmorskan Östberg berättade att hon efter en stunds sökande funnit fostret på rishögen med navelsträngen virad två varv runt halsen. Efterbörden hade hängt fast vid navelsträngen. I förhören framkom också att man försökt övertala Magdalena att gifta sig med Tunell, men detta ville hon inte höra på och hade då sagt "vad har jag att göra med honom", kanske för att förneka att hon var havande.

Förhören är långa och omfattande, och här ges inte plats att relatera allt som framkommer, men det kan tilläggas att provinsläkare påpekade att barnet varit fött till livet och hade goda utsikter att ha kunnat leva vidare.

Genom detta blev Magdalena den 20 januari 1858 av Ramsele Tingsrätt dömd till döden för barnamord och blev förpassad till länsfängelset i Härnösand i väntan på att domen skulle fastställas av Svea Hovrätt. Även där ansåg man att Magdalena skulla dömas till döden och halshuggas. Hon vände sig då till Kungl. Majt. och bad om nåd, vilket slutligen blev beviljat, och hon blev den 17 juli dömd att avtjäna 28 dagars fängelse med vatten och bröd samt 5 års straffarbete på tukthus i Stockholm.

Genom att studera rullor för Centralarkivet å Norrmalm får vi även veta lite om Magdalena som person, och i en beskrivning över hennes signalamente kan vi se att hon var 5 fot och 4 tum lång med medelmåttig kroppsbyggnad, brunt hår, blå ögon och ovalt ansikte.

Magdalena frigavs den 27 augusti 1863

 

Hon är närmast släkt på farfars sida -

Magdalena Svensdotter är farfars farfars brorsdotters sondotter till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
  far:
Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
    far:
Svensson, Henrik (1799 - 1869)
      far:
Eriksson, Sven (Ersson) (1771 - 1841)
        far:
Svensson, Erik (1741 - 1772)
        bror:
Svensson, Sven (1746 - 1810)
      dotter:
Svensdotter, Malin (1771 - 1850)
    son:
Persson, Sven (1804 - 1890)
  dotter:
Svensdotter, Magdalena (1836 - 1915)

Hon är också släkt på morfars sida -

Magdalena Svensdotter är morfars morfars brorsdotters sondotter till
Larsson, Gustav (1879 - 1967)
  mor:
Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
    far:
Vikström, Petrus Jönsson (1816 - 1856)
      mor:
Persdotter, Magdalena (Malin) (1788 - 1849)
        far:
Svensson, Per (1743 - 1805)
        bror:
Svensson, Sven (1746 - 1810)
      dotter:
Svensdotter, Malin (1771 - 1850)
    son:
Persson, Sven (1804 - 1890)

 

 

Petrus Karlsson, född 1820-09-09 i Svedje, Tåsjö, död genom avrättning 1840-10-17.

Vid avrättningsplatsen på gränsen mellan Ramsele och Fjällsjö socknar avrättades lördagen den 17 oktober kl 12.00 "brodermördaren" Pehr Carlsson från Tåsjö. Exekutionen verkställdes av länets skarprättaren Magnus Jarl.

Karl Magnus Karlsson mördad av sin bror Petrus vid Lövvikens fäbodar. I Tåsjö dödbok står det "genom tvenne yxslag åt huvudet och ett knivstyng i halsen åt strupen mördad av sin broder Per Karlsson. Gud avböje en dylik ryslig händelse!"

(Karl Magnus var bara 10 år !!)

 

Han är närmast släkt på morfars sida -

Petrus Karlsson är morfars morbrors son till
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
  mor:
Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
    far:
Vikström, Petrus Jönsson (1816 - 1856)
      mor:
Persdotter, Magdalena (Malin) (1788 - 1849)
      bror:
Persson, Karl (1790 - 1869)
    son:
Karlsson, Petrus (1820 - 1840)

 

Han är också släkt på farfars sida -

Petrus Karlsson är farfars farfars brorsons son till
Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
  far:
Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
    far:
Svensson, Henrik (1799 - 1869)
      far:
Eriksson, Sven (Ersson) (1771 - 1841)
        far:
Svensson, Erik (1741 - 1772)
        bror:
Svensson, Per (1743 - 1805)
      son:
Persson, Karl (1790 - 1869)
    son:
Karlsson, Petrus (1820 - 1840)

 

Lars Andersson Kompass, Dömd 1830 för medhjälp till mordförsök

Följande berättelse har Barbro Sjödahl, Sollefteå museum och Göran Stenmark, Junsele hembygdsförening m.fl. tagit fram -

Lars föddes den 23 mars 1783 i Åsele. Kanske var han av samiskt ursprung, då han ibland kallats "Lapp-Lasse". Annars vet vi inget om hans första år.
16 år gammal kommer han till Junsele. (1789) Där försörjer han sig som dräng hos olika bönder. En ny plats nästan varje år.

Kanske lessnade Lars på att flytta runt från husbonde till husbonde, utan egen bostad och egen familj. Kanske var det därför han tog arbete som soldat (båtsman) mitt under brinnande krig mot Ryssland. Ett krig där många båtsmän dog och där vi förlorade Finland.

Båtsmannen på rote Nr 116 Kompass hade nyss dött i Stockholm och en ny båtsman måste anställas av bönderna i byn. En båtsman var nästan som en marinsoldat idag. Han skulle gå ut i krig i stället för de bönder som betalade honom hans lön. De sk. Rusthållarna eller rotebönderna.

Det fanns vissa krav för att få bli båtsman. Han skulle vara
" Mellan 16 och 35 år gammal
" Skötsam
" Fullkomlig till växten. Dvs. han fick inte vara kort
" Hurtig
" Frisk och sund
" Ha hår och ämne till skäggväxt.

När en båtsman antogs fick han ett båtsmansnamn. Namnet följde torpet. Från början fick många båtsmän sina namn efter personliga egenskaper. En ljushårig döptes kanske till Vitlock, en små dum till Enfaldig. De kunde även få namn efter platser, växter, djur, vapen eller skeppsdetaljer. Som vår Kompass.
Detta hade den nu 26 årige Lars, som skriver på ett kontrakt med sina rotebönder där han lovar att gå ut i krig i deras ställe.
Så är lät hans kontrakt:

Med en fri och otvungen wilja, samt ?? eget betänkande, gifwer jag Lars Andersson mig i Kronans tjenst, uti senare Rotan N:o 116, att tjena Kong. Maj:ts och Kronan så länge hälsan och livstiden tillåter för en Legopenning Trettiotvå Skilling Banko, och när jag blir Laglien inskriven skall jag åtnjuta i huvudstånd Trettiotvå Riksdaler 32 Skilling i samma mynt, och om min livstid så länge varar, att jag tjänar Kronan i 10 år, skall min hustru i hela sin livstid det nu upplåtne Torpstället bibehålla och wederbörande Rotehållare börjar wid nästa sommar att Torpet Laga ordning och gott stånd sätta, men skulle förenämnda Lars Andersson, under tio års förlopp genom döden avgå, tillhörer Torpet de vilka nu upplåten i Lillegårdsby som skedde i Junsele och Lillegård d. Juni 1809.

Som ni märker så har Rotebönderna i kontraktet lovat att försörja båtsmannens änka efter hans död. Detta kunde bli väldigt dyrt för dem. Därför såg de helst sådana gånger att den nye båtsmannen var ogift och kunde gifta sig med sin föregångares änka eller en dotter i lämplig ålder. Så var fallet med Lars som gifter sig med sin föregångares änka. Den 13 år äldre(41 åriga) Christina Israelsdotter. Hon hade fem söner sedan sitt första äktenskap. Göran 21 år, Israel 17 år, Olof 15 år, Samuel 9 år och Johan 3 år gammal.

Eftersom Christina är så pass gammal när de gifter sig får de bara ett gemensamt barn. Anders f. 1812, inom ett år efter att de gift sig.

Förutom sitt torp och sin lön fick båtsmannen dessutom de kläder som han skulle ha som båtsman, kappsäck, en hängmatta och ett täcke eller rya.
Ryorna spreds i Norden under 1400- 1500-talen. De användes då främst som fälltäcken - sk slitryor- och ersatte till stor del djurfällen i sängen. Ryan var lättare och behagligare än skinnfällen. Den var mjuk och varm och hade den stora fördelen att den stod emot väta utan att bli stel och ohanterlig. Den var också lätt att torka.
Slitryorna användes med bottenväven vänd uppåt och den luggiga nocksidan nedåt. De var oftast vävda av svart , grå eller vit ull och påminde om djurfällar.
Bottnarna var oftast vävda i tuskaft med ripseffekt. Färgerna var fåtaliga.
Ryorna ingick i båtsmännens utrustning fr o m 1600-talets slut (1683) och ingick bland de inventarier som båtsmannen hade rätt att kräva av sin rotebonde.
Ryan fanns i båtsmansutrustningen fram till 1820-talet.

Kläderna syddes upp av byns skräddare efter fastställda mönster. Först när de var utslitna fick båtsmannen använda dom som han ville. Fram till dess hölls de inlåst i en kista hemma hos någon av rotebönderna fram tills det var dags att ge sig ut i krig eller på övning nere i Stockholm eller Karlskrona.

Strax efter att Lars blivit båtsman ingås fred med Ryssland (17 sept. 1809) men i ställe går vi in i krig mot England (fred 18 juli 1812) och mot Frankrike- Danmark (fred 1814 då vi får Norge). Det var en orolig tid som Lars var båtsman och låg han inte ute i krig var han ofta på övning nere i Stockholmstrakten.

Nästan varje år skulle båtsmannen åka ner till Stockholm för att antingen arbeta/öva eller för att fara vidare ut i kriget till sjöss. Då lästes uppfodringen upp i kyrkan som talade om att nu var det dags att ge sig av. Rusthållaren tog fram kistan med kläderna och skulle sedan skjutsa kistan och matsäcken till den bestämda mötesplatsen, som för Lars var gästgiveriet i Hullsta i Sollefteå socken. Ibland kunde han få åka med ner till Sollefteå annars var det bara att traska den 10-12 mil långa vägen ner till Sollefteå. Från mötesplatsen gick sedan resan vidare ner till Stockholm (eller Karlskrona)

Lars var ofta hemifrån i långa perioder och hans hustru och familj fick klara sig så gott de kunde hemma på torpet. Kanske är det inte så underligt att Lars tillslut rymmer från sin tjänstgöring i Stockholm (1822-06-17) och beger sig hemåt. För detta blir han straffad med prygel och avskedas .

Det finns en gammal sägen med i boken "Ur Öfre Ådalens folklif" som berättar om vad denna Lars Andersson Kompass gjorde när han var på rymmen. Om den är sann vet vi inte men kanske. Den låter så här:

En båtsman, Lasse Kompass, och en kamrat till honom rymde från sin tjänstgöring i Stockholm och begåfvo sig uppåt Ångermanland, under vägen uppehållande sig i skogen, rövande och stjälande. Så kommo de ända upp till Junsele, där de stannade vid en sjö Åkersjön kallad, belägen ett par kilometer från byn Böhlen. Här beslöt de att dela rovet och sedan skiljas. Sedan de delat, började Kompass att tänka, att om han finge alltsammans, vore det ju så mycket bättre.
En natt sedan kamraten somnat, slog Kompass ihjäl denne med en yxa och sänkte ner honom i Åkersjön. Begav sig till bygden och tog till sist plats som dräng hos en bonde. På hösten, sedan det blivit mörkt på kvällarna, började det att vid Åkersjön skrika och jämra, alldeles som någon vore i livsfara. Det skreks så högt, att det hördes både till Bölens och Mo byar.
Att börja med sprang folk dit, troende att någon människa vore i fara; men när de komma till sjön, blev allt tyst. Då de komma hem, skreks det på samma sätt. Till sist torde Kompassens samvete vaknat, och det berättas, att han hade gått till sockenprästen Erik Forssén och i tysthet biktat sig för honom, hvarpå de båda följts åt till Åkersjön, där prästen givit den döde anden ro. Sedan har ej hörts något skrik vid sjön. Detta skall ha hänt omkring 1826.

Efter att Kompass avskedats försörjde han sig och sin familj med allehanda ströjobb. Samt ett eget småbruk på båtsmanstorpet som de fick behålla trots att han rymt. Eftersom hustrun varit änka efter en annan båtsman som tjänstgjort i mer än tio år och därför hade rätt att behålla torpet på livstid.

Detta var dock inte det enda som hände denne man. Han och en kamrat försökte att döda en annan människa. Så här gick det till enligt domboksprotokollet och SVAR:s databas om frigivna straffångar.

På den här tiden bodde på hemmanet nr 1 i Krånge en bonde som hette Eric Ersson. När han inte längre orkade driva sitt jordbruk sålde han det till den en Eric Eliasson från Fjällsjö socken. I köpet ingick att Eric Ersson togs födoråd, dvs. ett undantag med rätt att få bo kvar på gården med vissa förmåner i husrum, mat och andra tjänster. Den tidens pension. Det blev mycket betungande för de nytillträdda ägaren.

En dag när Compass var hos Eliasson för att hjälpa till med att sätta upp en grindstolpe, började de att prata. Eliasson beklagade sig och efter några supar hade idén om att undanröja födorådstagaren tagit rot. Man kan se att Compass inte var med på planen från början, men efter ytterligare några supar och löfte om att inte behöva hålla i bössan var även denne med på dådet. Hur gick det då till ?

Den 23 maj 1829 skulle Eric Ersson fara till hemmanets skvaltkvarn i Kvarnån för att mala och vägen dit var ganska lång. Först måste han gå ner till älven och ro över vid Stennäset och sedan var det ca 1 km att gå upp till kvarnen.
Väl framme började Eric att mala och efter en stund fick han besök av den avskedade Kronbåtsmannen Lars Andersson Compass som erbjöd sin hjälp med malningen. Eric tackade nej och undrade för sig själv varför Compass dök upp så plötsligt. Efter en liten stund återkom Compass och erbjöd sig denna gång att bära hem mjölsäcken som Eric hade fyllt. Compass bar säcken i ca 25 meter innan han ställde ner den och sprang därifrån. Just när Eric skulle lyfta upp säcken ljöd ett gevärsskott i skogen och en kula träffade Eric genom armen och in i bröstet. Kompass i sin tur sprang i cirklar i skogen och träffade till slut åter på skadeskjutne Eric Ersson, vilken lyckats ta sig till en sten ca 1 km från skottplatsen.
"-Är det du Lasse? Gif mig igen min yxa!" sade Eric, men fick endast till svar
"- Gud så du ser ut!"
varefter Compass åter sprang iväg ner till älven där hans kumpan nämndemannen Eric Eliasson väntade. Det var Eliasson som hade avlossat skottet mot sin egen födorådstagare för att bli kvitt denne och hans omkostnader. De båda kumpanerna gömde nu Eric Erssons båt i fall denne skulle överleva och komma ikapp dem.

Ovanstående uppgifter är direkt tagna ur tingsprotokollen men det finns en muntliga tradition som nedtecknats där det sägs att Eliasson och Compass sökt efter Eric Ersson för att se om denne överlevt, men Eric skall ha gömt sig under ett överhäng i nipkanten mot älven. När kumpanerna kom dit flög några änder upp från älven, och de menade då att där kunde inte Eric ha gömt sig eftersom de inte flugit upp tidigare.

När Eric tidigare på dagen rott över älven för att ta sig till kvarnen hade han lånat en båt av bonden Per Persson och då lovat att denne skulle få igen båten efter verkställd malning. När Persson gick ner till älven följande morgon var båten fortfarande borta, men han fick då se Eric Ersson sittande på andra sidan älven och ropa efter båt. Per Persson tog då en annan båt och fann Eric sittande med ena handen för bröstet och kläderna genomdränkta av blod. Persson förde sedan hem Eric för att få honom under vård.

Både Lars Andersson Kompass och Eric Eliasson hade bl.a. observerats när de båda rodde tillbaka över älven och med vittnesmålen från den skadeskjutne Ericsson, ställdes de båda in för rätta och dömdes för mordförsök.

Från juni och under hela rättegången sätt de på landsfängelset i Härnösand. Kronhäktet i Härnösand var en liten stenbyggnad i stadens utkant med åtta fångrum. I varje rum kunde det sitta upp till 15 - 20 personer. Vistelsen där verkade nedbrytande på alla sätt och fungerade oftast som en förbrytarskola.

Andra tider rådde och 1840-41 antogs ett nytt fängelsesystem. Det s.k. Philadelphia systemet. Det innebar att fångarna skulle nu förvaras i enskilda celler för att fostras till ett laglydigt liv. År 1861 togs det nya länsfängelset i Härnösand i bruk. Det s.k. cellfängelset med 56 celler.

Vad fick de då för straff:

Lars Andersson Compass för delaktighet i Mord.
dömd till böter 56 Rd. 32 s Bco och ett års fästning. Kunde han inte betala, vilket han givetvis inte kunde skulle han istället bli avstraffas med 24 par spö, ett års arbete å Fästning och Edsöre brott 4 månader

Förre Nämndemannen Eric Eliasson för delaktig i mord
Dömd likadant som Compass samt dessutom fick han även böta för lytes bot 50 Daler och för det han rest vapen mot annan 20 Daler. I brist af tillgångar skulle han bestraffas med 40 par spö (vilket var det högsta)ett års arbete samt 4 månader för Edsörebrott å Christianstads fästing . Vilket betydde ytterligare 4 månader till på fästningen.
Det var ett vanligt system på den här tiden att de dömdes till böter och att om de inte hade råd att betala böterna så fick de istället spöstraff. Lars som inte hade råd att betala sin böter fick 24 par spö med tre av paret, vilket betydde 3*24 slag (72 stycken) den 10 november 1830 innan han skickades till Kristianstads fästning.
På fästningen fick han stanna i ett år och fyra månader och borde därför ha släppts ut någon gång på våren 1832. Vi vet att han är tillbaks i Junsele i november 1832 då han tar nattvarden.

Han och hustrun Christina bor ensam i en backstuga, ett litet uselt torp. Lars försörjer sig och sin hustru så gått han kan på varjehanda ströjobb. Han ansågs väldigt duktig på not och nätlagning samt att binda fiskeredskap, men den säsongen var inte lång. Ekonomin är urusel och makarna fattig.

När hustrun dör 81 år gammal, den 12 september 1851, så får han det ännu sämre. Han tvingas då att flytta från det lilla torpet som hustrun fick på livstid, från sin förste make. Ingen av hans styvsöner eller hans egen son verkar lyfta minsta finger för att ta hand om honom, eller för att underlätta för honom på ålderns höst. Utan det är upp till bönderna i byn. En by där han varit med och försökt döda en av dem. Han begär minst två gånger om att få hjälp av sin förra rote, men de vägrar. De anser att det är hela byns angelägenhet och inte bara deras. Socknens bönder anser dock att han som f.d. båtsman skall få hjälp av roten. Tillslut enas man dock om att Lars har rätt till fattighjälp som fattighjon där han fick gå runt på socken.

Junsele var en egen socken. Sockengemenskapen är av medeltida ursprung. Förutom att man hade hand om kyrkan så hade man också hand om undervisning och fattigvård.

Från och med 1863 skiljer man på de kyrkliga och de borgerliga (socknarna) uppgifterna.
Fattigvården överförs då till socknen (senare kommunen). Skolan hade kyrkan hand om långt fram på 1900-talet (omkring 1930)

I början och mitten av 1800-talet ansvarade kyrkan för fattigvården. Men verkligheten var sån att byarna eller rotarna skötte till stor del om sina fattiga och sjuka själva.
Om man var fattig, sjuk eller inte kunde försörja sig så fanns det tre olika sätt som man kunde få "hjälp".

" om man kunde hjälpa till med något så var det självklart att man gjorde det och som betalning för den hjälpen så kunde man få mat och husrum under en kort tid.
" Om man var sjuk så var det ett gemensamt ansvar för alla i byn att efter förmåga hjälpa till med skötseln av den sjuka. Då gjorde man en lista där alla som ägde en gård eller ett torp fanns med och den som var sjuk flyttades mellan dom gårdarna.
" Man kunde bli utackorderad och det betyder att man blev såld på auktion. Barn och fattiga
såldes då oftast till den som betalade minst. Utackorderingsprotokoll kan man hitta i kommunarkivet ända fram på 1930-talet.

Det var väldigt viktigt att dom som behövde hjälp inte gick utanför sitt "rote" . Man skulle hålla sig hemma! Gick man utanför eller flyttade utan att ha en bostad så blev man en "Kringstrykare" eller "lösdrivare". Att ta hand om en sådan person straffades med böter.
Man fick inte ens hjälpa och ta hand om till exempel föräldralösa barn under de tider när det var som fattigast i Sverige.

Från och med år 1863 så skulle alltså socknen eller kommunen ta hand om de fattiga. Det vanligaste var ända att man fortsatte med rotegång. I många socknar skötte man fattigvården ganska dåligt. Någon kanske har läst om när Emil i Lönneberga hjälpte fattighjonen med mat på julafton. Den beskrivningen om hur det var i fattigstugan stämmer nog ganska väl med verkligheten.


1863-12-29 Dör han, 80 år gammal. Totalt utfattig.

Till sist vill jag knyta ihop denna berättelse med en annan händelse som kan ses som final på hela historien. Den inträffade ca 50 år senare och bonden Anders Henriksson Molin i Mo by skulle reparera en gammal lada vid en slått inte långt från där dådet hade utspelat sig. När han tog upp golvet i ladan fann han en rostig gammal gevärspipa med uppruttnad kolv och stock. Han tog med sig pipan hem för att smida ett par gångjärn till ett härbre på sin gård. Pipan lades på ässjan i smedjan för att värmas upp och smidas ut, men när Molin gick ut ur smedjan en kort stund small det och flisor flög ur smedjans väggar. Pipan hade varit laddad när den gömts under ladans golv och exploderat när den värmdes. Då kom Molin att tänka på den händelse som utspelat sig när man försökte mörda födorådstagaren Eric Ersson i Krånge och hade han inte hört att gärningsmännen laddat om geväret samt gömt undan det.
Av pipan smiddes sedan ett grovt handtag till en vindsbytta och detta hänger nu på en vägg i Junsele hembygdsgård som ett minne av denna händelse.
 

Lars Andersson Kompass är farfars far till Gustaf Larsson:
Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
 far:
Andersson, Lars Gustaf (1840 - 1886)
  far:
Larsson, Anders (1812 - 1896)
   far:
Kompass, Lars Andersson (1783 - 1863)

 

Eva Magdalena Jonsdotter, född 1841-05-01 i Lajksjö, Dorotea.

Eva Magdalena gick ett dystert öde till mötes. Hon dog vid 27 års ålder. Enligt kyrkoböckerna dog hon i typhus på kvinnofängelset å Norrmalm i Stockholm. Hon avtjänade straff för barnamord. Hon hade fött sitt barn nattetid i ladugården och kvävt det samt tagit in det och gömt det i en kista. Hennes bror Mikael anmälde det när de på morgonen träffade henne och förstod att något hänt. Hon hade inte tvättat sig, utan var fortfarande blodig om händerna. Hon var ogift och ogifta mödrar hade det inte lätt på den tiden.
Därför var sådana händelser ganska vanliga som man kan se i domstolsprotokollen. Vid domstolsförhandlingarna kom aldrig frågan upp vem som var fader till barnet.

Eva Magdalena Jonsdotter är farmors farmors farfars morbrors sonsons dotterdotters dotter till Olof Grelsson Lindh:

Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
 far:
Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
  mor:
Grelsdotter, Brita Stina (1796 - 1885)
   far:
Hansson, Grels (1769 - 1842)
    mor:
Grelsdotter, Dorotea (Dordi) (1738 - 1819)
     far:
Josefsson, Grels (1704 - 1770)
      far:
Grelsson, Josef (1674 - 1718)
       mor:
Kristoffersdotter, (1640 - )
       bror:
Kristoffersson, Erik (- 1698)
      son:
Eriksson, Hans (1693 - 1785)
     son:
Hansson, Adam (1721 - 1804)
    dotter:
Adamsdotter, Ingrid (1767 - 1840)
   dotter:
Mikaelsdotter, Magdalena (1803 - 1860)
  dotter:
Jonsdotter, Eva Magdalena (1841 - 1868)

 

 

Sara Märta Henriksdotter, född 1805-11-22 i Västertåsjö, Tåsjö

Ännu ett fall av barnamord, och här rekommenderar jag en läsning för dig som vill veta mera.

Sara Märta verkar ha levt ett händelserikt liv, dömd för barnamord och emigrerade slutligen till Nordamerika. (Jag borde försöka finna hur det gick)
Nedanstående är en kort sammanfattning ur en avhandling som ni bör läsa.

Akademiska avhandlingar vid Sociologiska institutionen
Umeå Universitet
No 46 2006

Synderskan och Lagen
Barnamord i tre Norrlandslän 1830-1870
av Gun-Britt Johansson

Åsele lappmarks tingslag hade samlat sig till urtima ting i ”socknastufvan
vid Vilhelmina kyrka den 21 och 22 juni år 1837. Ärendet gällde
pigan Sara Märta Henricsdotter från Bäsksele, vilken var misstänkt för
barnamord. Länsmannen Elias Rhen hade av pastorsadjunkten Uno Sundelin
fått information om att Sara Märta Henricsdotter skulle ha fött barn
och sedan ”afdagatagit” det.
Den tilltalade, Sara Märta, hade för grannen Gudrun Maria Johansdotter
och för Pastor P.O. Grönlund erkänt att hon den 25e februari hade fött ett
barn som hon efter förlossningen uppbränt. Fjärdingsmannen Eric Jarleman
i Nästansjö hade då låtit häkta henne efter det att Sara Märtas grannhustrur
undersökt henne. Sara Märta var vid häktningstillfället 31 år
gammal. Hon var född i Tåsjö socken i Ångermanlands län. Hennes far,
förgångsmannen Henric Jonsson som var över 90 år, levde ännu och vis-
tades i byn Väster Tåsjö. Sara Märtas mor hade dött för ungefär ett år
sedan. Sara Märta hade tjänat piga på olika ställen sedan 18 års ålder.
Först hade hon flyttat till sin gifta syster Catharina Henricsdotter i Afvaträsk
och stannat där i tre år. Sedan hade hon tjänat i tre år hos nämndemannen
Peter Jonsson i samma by. Därefter tjänade hon hos bonden Nils
Ersson i två år och slutligen hos sin bror, bonden Johan Henricsson i
Rönnäs i två år. Hennes nuvarande husbonde bodde i Bäsksele och hos
honom hade hon varit i snart varit i tre år.
Man uppmanade nu Sara Märta ”alfvarligen” att ”utgifva fullständig och
sanningsenlig berättelse”. Hon berättade att hon blivit havande ungefär en
månad före mikaelihelgen förra året och att barnets far var drängen Jon
Svensson Galant från Fatsjön. Tre veckor efter nyår hade Sara Märta
börjat känna fosterrörelser vilka hon hade känt av ända till sin förlossning
som ägde rum omkring klockan sex eller sju lördagsaftonen den 25e februari.
Förlossningsplågorna hade börjat omkring klockan tre på eftermiddagen
samma dag. Hon hade under tiden varit inne hos sin husbonde men också
varit ute i fähuset ”hvaraf ingen således kunnat förmärka hennes sjuka
tillstånd”. När förlossningen närmade sig uppehöll hon sig i det så kallade
varmhuset, som man höll för att värma vatten till kreaturen. Där hade hon
blivit så ”vanmäktig” (hjälplös) att hon ställt sig ner på knä och medan
hon hållit i sig fast i en gammal bytta födde hon barnet. Men barnet var
dött, och Sara Märta som strax därpå tog upp barnet och höll det mellan
händerna en stund för att betrakta det, hade inte märkt att barnet ”visat
ringaste tecken till lif”.
Sara Märta hade då lagt barnet i en bytta som stod på golvet och lagt över
barnet med lite foder. Sedan gick hon tillbaka in i stugan. När hon kom in
dit fanns hennes husbonde Sehlqvist där och han hade sällskap av en man
vid namn Gustaf Nathanaelsson från Pauträsk. Sara Märta berättade inte
något om vad som hänt för dem, utan hon hämtade ett ljus som hon tände
och sedan gick hon tillbaka till fähuset och gjorde upp en eld och i den
lade hon sitt nyligen framfödda foster och eldade upp det. Hon gick in i
stugan medan det brann och när hon kom tillbaka på morgonen såg hon
inga rester av barnet, utom några små ben och aska. Dessa rester hade
Sara Märta sopat upp och därefter satt en gryta på spisen för att värma
vatten till kreaturen.

Först omkring tre veckor efter förlossningen börjar man misstänka att
Sara Märta fött barn. Hon erkände senare att hon fött ett dödfött gossebarn
för grannhustrun Maria Johansdotter och ”åtskilliga” andra. Samma
hustru hade frågat Sara Märta några veckor innan förlossningen om hon
var havande, men Sara Märta hade nekat till det och svarat att hon var
”lika vis”228om ”hvad åkåmma hon fått”. Sara Märta hade nämligen trott
att hon var sjuk ända till dess att fostret började röra på sig. Åklagaren
ville nu veta anledningen till Sara Märtas ”förfarande och dess omänskliga,
oerhörda åtgärd att barnet uppbränna”. Hon kunde inte lämna någon
annan förklaring än att hon varit rädd för sin husbonde.

I avhandlingen kan man sedan läsa mycket om vad som hände i domstolen och slutligen domen -

Slutligen, när allt är upprepat,
meddelas Sara Märtas dom. Sara Märta Henricsdotter döms enligt
Missgärningsbalkens 16 kap.1-2 och Kungl. Förordningen den 20 januari
1779, samt Kungl. Majt:s Nådiga rescript af den 12 oktober 1787 för
detta sitt ”grofva brott”att straffas med 24 par ris, och en söndag undergå
uppenbar kyrkoplikt i Vilhelmina församlingskyrka, samt att därefter
hållas i fängelse och till arbete i tukthus i 2 år. Utslaget underställdes
Svea Hovrätts prövning och rannsakningen avslutades.
Sara Märta transporterades till länshäktet i Umeå för att invänta utslaget
från Svea Hovrätt. Utslaget ankom den 16e oktober, och hovrätten hade
ändrat häradsrättens utslag till 24 dagars fängelse vid vatten och bröd (i
stället för piskstraffet), enskild skrift, samt att till kyrkan böta 32 sk. Sara
Märta förklarade sig nöjd med utslaget men länsman Rhen var däremot
inte nöjd utan överklagade domen till Kungl. Mjt. Den 1 februari 1838
ankom Kungl. Mjt:s utslag som fastställde hovrättens utslag. Sara Märta
genomgick vatten och brödstraffet liksom den enskilda skriften, men av
någon anledning så släpps hon inte på fri fot förrän den 24 mars och då
med förehavande att inom en månad skaffa sig laga förvar.

 

Sara Märta Henriksdotter är farfars farfars halvsysters dotter till Ingeborg Larsdotter:

Larsdotter, Ingeborg (1883 - 1962)
 far:
Eriksson, Lars Olof (1853 - 1925)
  far:
Johansson, Erik (1824 - 1863)
   far: Johansson, Johan (1795 - 1877)
    far: Persson, Johan (1736 - 1810)
    halvsyster: Eriksdotter, Brita (1755 - 1836)
   dotter: Henriksdotter, Sara Märta (1805 - )

Sara Märta Henriksdotter är morfars farfars farbrors sondotter till Olof Lindh:

Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
 mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
  far: Persson, Olof (1798 - 1849)
   far: Olofsson, Per (1774 - 1855)
    far: Persson, Olof (1751 - 1778)
     far: Nilsson, Per (1711 - 1758)
     bror: Nilsson, Jonas (1719 - 1787)
    son: Jonsson, Henrik (1749 - 1841)
   dotter: Henriksdotter, Sara Märta (1805 - )

 

Per Emil Berglund, född 1914-09-16 i Kroknäset, Tåsjö

Petter Inedahl har skrivit en mycket bra artikel om detta tragiska familjedrama, se https://skarn.se/barnamordaren-i-gubbangen/

Han är släkt på farfars sida -

Per Emil Berglund är mormors mors halvsysters sonsons dottersons son till Olof Grelsson Lindh:
      Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
         mor: Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
            mor: Nilsdotter, Anna Dorotea (Dordie) (1802 - 1881)
               mor: Olofsdotter, Maria (1767 - 1847)
               halvsyster: Olofsdotter, Anna (1760 - 1826)
            son: Johansson, Olof (1784 - 1831)
         son: Olofsson, Johan Peter (1828 - 1911)
      dotter: Johansdotter, Maria Johanna (1854 - 1922)
   son: Berglund, Johan Andreas (1877 - 1955)
son: Berglund, Per Emil (1914 - 1960)

 

Han är också släkt på mormors sida -

Per Emil Berglund är farmors fars halvbrors dotterdotters sonsons son till Ingeborg Larsdotter:
      Larsdotter, Ingeborg (1883 - 1962)
         far: Eriksson, Lars Olof (1853 - 1925)
            mor: Larsdotter, Eva Jonata (1825 - 1902)
               far: Jönsson, Lars (1799 - 1878)
               halvbror: Wikström, Andreas Jönsson (1770 - 1853)
            dotter: Wikström, Anna Lisa (1799 - 1889)
         dotter: Tåkvist, Maria (Maja) Brita (1822 - 1922)
      son: Berglund, Isak Johan (1846 - 1926)
   son: Berglund, Johan Andreas (1877 - 1955)
son: Berglund, Per Emil (1914 - 1960)

 

 

 

POLITIK

Gunnar Hedlund, partiordförande, inrikesminister

Mer information finns på t.ex. Helgums hembygdsförenings sida, och wikipedia

Han är släkt på farmors sida, jag har ännu ingen anknytning på morfar/mormors sida.

Gunnar Hedlund är mormors mormors morfars brorsons dottersons dottersons dottersons son till
    Olofsdotter, Erika Andrietta  (1876 - 1931)
      mor: Nilsdotter, Anna Kajsa (1837 - 1920)
        mor: Hansdotter, Anna Greta (1806 - 1884)
          mor: Jönsdotter, Brita (1767 - 1851)
            mor: Persdotter, Karin (1738 - 1783)
              mor: Andersdotter, Karin (1704 - 1754)
                far: Persson, Anders (1675 - 1734)
                bror: Persson, Pål (1655 - 1711)
              son: Pålsson, Elias (1707 - 1789)
            dotter: Eliasdotter, Anna (1734 - 1808)
          son: Westerlund, Erik Andersson (1761 - 1820)
        dotter: Westerlund, Brita Greta Eriksdotter (1793 - 1871)
      son: Hedström, Håkan (1818 - 1892)
    dotter: Hedström, Greta Magdalena (1846 - 1933)
  son: Hedlund, Jonas Hakvin (1876 - 1974)
son: Hedlund, Gunnar (1900 - 1989)

 

 

Ingegerd Troedsson,  riksdagens första kvinnliga talman, moderat riksdagsledamot

Mer information finns på t.ex. wikipedia

Hon är släkt på farfars sida, jag har ännu ingen anknytning på morfar/mormors sida.

Ingegerd Cederlöf är farmors farmors farfars morfars brorsons dotterdotters dotterdotters dotterdotters dotterdotters dotterdotter till
      Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
        far: Henriksson, Grels Johan (1827 - 1896)
          mor: Grelsdotter, Brita Stina (1796 - 1885)
            far: Hansson, Grels (1769 - 1842)
              mor: Grelsdotter, Dorotea (Dordi) (1738 - 1819)
                far: Josefsson, Grels (1704 - 1770)
                  far: Grelsson, Josef (1674 - 1718)
                    mor: Kristoffersdotter, (1640 - )
                      far: Danielsson, Kristoffer (1612 - 1679)
                      bror: Danielsson, Johan (- 1629)
                    son: Johansson, Måns (1629 - 1701)
                  dotter: Månsdotter, Helena (1678 - 1753)
                dotter: Eriksdotter, Margareta (1701 - 1777)
              dotter: Henriksdotter, Helena (1735 - 1808)
            dotter: Edbom, Magdalena (1771 - 1820)
          dotter: Hellgren, Maria Albertina (1807 - 1853)
        dotter: Söderberg, Selma Johanna Albertina (1830 - 1913)
      dotter: Godtknecht, Alma Helena Albertina (1854 - 1940)
    dotter: Amundsson, Thyra Alma Charlotta (1872 - 1946)
  dotter: Wibom, Gerd (1899 - 1966)
dotter: Cederlöf, Ingegerd (1929 - )

 

Anita Gradin, utrikeshandelsminister 1986-91 m.m.

Anita Gradin, född 12 augusti 1933 i Hörnefors, Västerbottens län (Ångermanland), svensk politiker (socialdemokrat), riksdagsledamot 1968-92.
Gradin var ordförande i Svenska Kommittén för Vietnam och medlem i Förbundet Sverige-Sovjetunionen. 1977 hyllade hon Sovjetunionens "målmedvetna arbete för fred och samförstånd".
Gradin var statsråd 1982-91: i arbetsmarknadsdepartementet (invandrar- och jämställdhetsminister) 1982-86, utrikeshandelsminister 1986-91.
Mellan 1995 och 1999 var Anita Gradin under Jacques Santers ledning den första svenska ledamoten av Europeiska kommissionen. I kommissionen ansvarade hon bland annat för migrations- och justitiefrågor.
Källa: wikipedia
 

Anita Gradin är morfars mormors systerdotters dotterdotters dotterdotters sondotter till Olof Grelsson Lindh:

   Lindh, Olof Grelsson (1867 - 1943)
    mor:
Olofsdotter, Brita Lisa (1833 - 1917)
     far:
Persson, Olof (1798 - 1849)
      mor:
Mårtensdotter, Ingrid (1774 - 1862)
       mor:
Nilsdotter, Sara (1739 - )
       syster:
Nilsdotter, Kerstin (1737 - 1825)
      dotter:
Ingelsdotter, Kerstin (1764 - 1823)
     dotter:
Nilsdotter, Kristina (1787 - 1839)
    dotter:
Adamsdotter, Sara Agata (1815 - 1892)
   dotter:
Jakobsdotter, Erika Agata (1845 - )
  dotter:
Danielsdotter, Selma Olivia (1883 - )
 son:
Gradin, Frans Johan Ossian (1910 - )
dotter:
Gradin, Anita (1933 - )

Anita Gradin är morfars mormors systersons sonsons dottersons dotter till Gustaf Larsson:

  Larsson, Gustaf (1879 - 1967)
   mor:
Persdotter, Maria Erika (1851 - 1921)
    far:
Jönsson, Per (Petrus) (1816 - 1856)
     mor:
Persdotter, Maja Lisa (1793 - 1864)
      mor:
Larsdotter, Karin (1752 - 1834)
      syster:
Larsdotter, Elisabet (1746 - 1834)
     son:
Danielsson, Lars (1781 - 1858)
    son:
Larsson, Lars (1806 - 1868)
   son:
Larsson, Daniel Erik (1847 - )
  dotter:
Danielsdotter, Selma Olivia (1883 - )
 son:
Gradin, Frans Johan Ossian (1910 - )
dotter:
Gradin, Anita (1933 - )